Inlägg

Visar inlägg med etiketten regering

Sagan om de första hundra dagarna

En av mediernas viktigaste uppgift är att granska vad makthavarna gör. Media ska granska makthavarna inom politik, ekonomi, försvar, polis, näringsliv, finans, medicin, välfärd, skattepolitik, kultur och vetenskap. De ska avslöja misskötsel, fusk, hemlighetsmakeri, missbruk, korruption, slöseri och annat som inte hör hemma i en demokrati. Men det är inte alltid som det sker. Makthavaren Sveriges Konung och hans anhang granskas inte alls. Inom journalistkåren är de politiska kommentatorerna en sort för sig. De tycks inte riktigt ägna sig åt den granskande uppgiften utan nöjer sig med att kommentera och försöker då vara så kluriga som möjligt. De förklarar, tolkar och spekulerar politikens krumsprång. Och det verkar inte kunna undvikas att kommenterandet av politiken blir en smula mekaniskt, barnsligt och ibland rent korkat. Ta till exempel det här med att en ny regering ska granskas efter hundra dagar av sitt regeringsinnehav. Det blir mer en traditionell liturgi än en gransk...

Krig är fred

Putin och Ryssland: "Vi ger inte upp kriget förrän Ukraina ger sig." Ukraina och Nato: "Vi ger oss inte förrän hela Ukraina är fritt från Rysslans annektion." Någon måste krossa den andre. Slutstats: Kriget fortsätter. I praktiken är det i dag Nato som är i krig mot Ryssland. Vilket verkar vara inledning till ett tredje världskrig eftersom Nato måste krossa Ryssland. Följder i nuläget: Sverige och Finland söker medlemskap i Nato, upprustar sin militär, Sverige inleder militärt samarbete med USA.   Kort sagt: Sverige ger upp neutralitetsprincipen och flyttar skattemedel från välfärd till militär upprustning. ÖB vill ha mer pengar än två procent av BNP. Neutralitetsprincipen räddade oss från krig under andra världskriget. Ingenting kan rädda oss nu, då Sverige är direkt hotat, enligt regeringen och överbefälhavaren. Den militära upprustningen och kriget motiveras med att det gäller att försvara frihet, demokrati och nationellt oberoende. Så är det, men d...

Liberal fundamentalism

Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, skriver dagens ledare ”Eftermälet viktigare än omvalet.” Lifvendahl räknar upp de svårigheter som den nya Tidöregeringen möter när den ska till att regera: ”Ryskt aggressionskrig och hotad europeisk säkerhetsordning, kinesiskt stormaktsanspråk, ihärdiga attacker på det inre försvaret och välfärdsinstitutionerna från kriminella strukturer, fortsatta rekord i skjutvapenvåld, lågkonjunktur och hög inflation, effektbrist och elkris, samt förnyad covidutbredning, influensa och vinterkräksjuka.” Hon glömde nämna miljökrisen. Och den allmänna krisen inom välfärden. Vilket kan bero på ren glömska eller så kan det vara avsiktligt. Varför nämnde hon inte växthuseffekten, de försurnade haven, utrotningen av djur och natur som tvingar politiker att samverka globalt? Jag har tidigare räknat Lifvendahl som en nyliberal med förmåga att tänka utanför de liberala dogmernas ram. Men på senare tid har hon blivit allt mer fundamentalis...

Hur många av riksdagens och regeringens ledamöter har varit löntagare?

  Enligt SCB är  4 852 085 svenskar anställda och med andra ord löntagare. Som löntagare är du antingen kroppsarbetare eller tjänsteman. Du har ett arbete i ett yrke som ger dig inkomst. Vare sig du trivs eller inte vistas du på din arbetsplats cirka 40 timmar i veckan.  Arbetsgivaren äger din arbetstid. På arbetsplatsen är det arbetsledning, arbetsgivare och produktionen som bestämmer vad du ska göra och hur. När man pratar om löntagare bör man tänka på att det är skillnad på om du är undersköterska inom hemtjänsten eller professor i pedagogik, städerska eller ombudsman i ABF, arbetsledare eller diskplockare, tempoarbetare eller jaktkonsulent. Om du inte trivs med ditt arbete kan det bero på att arbetet kräver hög arbetsbelastning, kräver att du upprepar samma rörelser under hela dagen, att arbetet är fysiskt påfrestande, skitigt eller hälsovådligt. Det kan också bero på att arbetet kräver din ständiga uppmärksamhet, isolerar dig socialt eller är urtråkig...

Åkesson talar marxistiska och ljuger om sossarnas makt

I dag hörde jag Jimmie Åkesson säga i radio att den nya svenska regeringen äntligen skulle ”avbryta en hundraårig socialdemokratisk hegemoni”. Hegemonibegreppet lanserades av marxisten Antonio Gramsci   ( 1891 - 1937 ). 1926 dömdes Gramsci till 20 års  fängelse  av den fascistiska  Mussolini -regimen . I fängelset blev Gramsci sjuk och frigavs 1937 men avled på grund av sjukdom bara en dryg vecka efter frisläppandet. Med hegemoni menade Gramsci att det  kapitalistiska  samhället inte bara upprätthålls genom statens makt utan också på ett annat och mer sofistikerat sätt. Hegemoni är den kultur  varigenom  borgarklassens  sätt att tolka världen ses som något självklart. Men visst. Idag kan hegemoni betyda olika sorters makt. Åkesson menade kanske socialdemokraternas politiska makt. Vad den beträffar är verkligheten den att sossarna hade regeringsmakten från 1936 till 1971. Men åren 1936–1939  och  1951–1957 i koalition me...

Om det blir en borgerlig regering

En regering med Ulf Kristersson som statsminister, där sverigedemokraterna får inflytande på politiken, kommer de konservativa krafterna inom moderaterna och kristdemokraterna att bli starkare. Politiken går obevekligen i konservativ riktning. Vad innebär det? Ja, bland annat att fackföreningsrörelsen kan räkna med att få det motigt. Samtidigt med en inflation och ett pågående krig i Europa stundar avtalsrörelsen 2023. Då ska avtal  för över 2 miljoner anställda omförhandlas. Löntagarna kommer att kräva högre löner och facken kan inte bara se hur inflationen försämrar villkoren för medlemmarna. De tvingas att kräva löneökningar. Den hänsyn till samhällsekonomin som gjort att fackföreningen hittills hållit lönekraven tillbaka kommer att bytas ut till lönekamp. De konservativa partierna i resten av världen har alla gått till angrepp mot fackföreningsrörelserna och försvagat lönttagarnas rättigheter. Flera av regeringarna har drivit igenom reformer av arbetsrätten i sina län...

Regeringar och koalitioner 2022

Här i Ärla i sydöstra Eskilstuna, där jag bor, fick SD 33.8 procent av väljarnas röster. Är dock säker på att var tredje ärlabo inte är rasist eller nazist. Jag känner en del och de är ”vanliga” hyggliga människor. Att anklaga SD för vad de varit och varifrån de kommer har i varje fall tydligen inte gjort intryck på 1/3 av väljarna. Ska vi nu kanske istället kritisera SD för vad de verkligen är: Konservativa, främlingsfientliga nationalister. Det räcker och blir över. Många SD-väljare ser SD bara som ett nytt oprövat alternativ till de gamla korrumperade partierna. Nu är SD näst störst efter socialdemokraterna. Större än moderaterna. Valresultatet har skapat ett svårt parlamentariskt läge. Om Ulf Kristerssons uppställning vinner valet kan Kristersson som statsminister bilda en regering med moderater, sverigedemokrater, liberaler och kristdemokrater. Det skulle bli en konservativ, främlingsfientlig och nationalistisk regering. Men han skulle också kunna bilda en koalition m...

Finansmarknadens makt

Statsminister Magdalena Andersson med finansminister Mikael Damberg, Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och riksbankschef Stefan Ingves syntes tillsammans på TV i går 3 september 2022. De var allvarliga, och regeringen och talmannen kallade riksdagentill ett extra sammanträde i morgon måndag den 5 september. Riksdagen ska ta ställning till de förslag till åtgärder som regeringen presenterat för att värna den finansiella stabiliteten. Orsaken till krisen är att svenska, och nordiska, elproducenter har fått problem efter det senaste årets gasprisuppgång efter Rysslands invasion av Ukraina. Priserna har mer än tiofaldigats sedan förra sommaren, vilket gör att elproducenterna måste ge mer säkerheter till clearingbolaget Nasdaq Clearing. Och vad fan är det? Vad handlar det om? Finansminister Mikael Damberg (S) sade på lördagen att de svenska elproducentbolagen i grunden är solida. Men eftersom de höga elpriserna gör att de måste skicka in mer säkerheter till clearingb...

Makten finns i riksdagen.

Det är valresultatet som avgör vilken regering vi ska få och vilka politiska partier som ska bli störst i riksdagen. Och för att regeringen ska kunna regera måste den få ett tillräckligt stöd i riksdagen. Det är riksdagen, inte regeringen, som bestämmer och stiftar lagar. De socialdemokratiska regeringarna har under de åtta senaste åren har varit minoritetsregeringar. Det betyder att regeringen under den tiden inte har haft  majoritet  i  riksdagen . Där är det i stället riksdagens borgerliga majoritet, med moderater, liberaler, centerpartister, kristdemokrater och sverigedemokrater, som haft makten över socialdemokraterna som sökt stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet. Regeringen har inte ens kunnat regera med sin egen budget utan tvingats stöda sin politik på en borgerlig budget. Att påstå att regeringen under dessa år ”haft makten” är alltså en betydande överdrift, för att inte säga en ren lögn. Trots det, i direktsänd utfrågning av socialdemokraternas p...

Vad händer med justitieministern inför valet?

Jo. i rubriken till mitt blogginlägg den 7 juni 2022 ”förutspådde” jag justitieministerns avgång. Jag ansåg att en sådan vore den logiska fortsättningen på hela historien om misstroendeförklaringen. Inte för att jag anser att justitieministern förtjänar att avgå utan för att han har ett utbrett missnöje emot sig både från höger till vänster. Missnöjet må vara oförtjänt, men det finns där. Han kan därför bli en belastning för socialdemokraterna inför valet i höst. Regeringen borde därför offra honom genom att han själv förklarar sin avgång. Det var vad jag trodde skulle hända och spekulerade i. Jag hoppas att jag har fel. Så här var det: Ledamöter från Sverigedemokraterna begärde torsdagen den 2 juni att riksdagen ska rösta om en misstroendeförklaring mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. – Vi har haft påskkravallerna där det blev uppenbart att polisen inte klarar av den uppgift som den har för att upprätthålla lag och ordning. Det beror i stor utsträckning på att...

Man vet aldrig vad krigarna hittar på

Nu, då krigarna återigen får större inflytande i politiken, bör de hållas under särskild uppsikt av fredsälskande allmänhet och media. Man vet aldrig vad militären, i nationens intresse, kan hitta på. Krigarna har nämligen ett militäriskt sätt att tänka. De tänker i vänner och fiender, krigsrisker, vapenkapaciteter, stridsvilja, logistik, strategiska vapenplaceringar och liknande. De ger och lyder order. De ser mystiska ubåtar i havet, märkliga drönare i luften och känner vibrationer från illvilliga krafter överallt. OK, det är ju deras jobb. Men om deras sätt att tänka blir mer allmänt kan det leda åt pipan. Historien har massor av exempel på det. Låt mig dra ett. Då jag mönstrade för militärtjänst 1958 visade det obligatoriska testet att jag kunde bli befäl. Men jag lyckades krångla mig ur och gjorde lumpen i Kungliga flottan som vanlig menig. 1958 var upprustningens år. Det kalla kriget mellan öst och väst pågick för fullt. Då var Nils Per Robert Swedlund (1898-1965),  ...

Önskedrömmar inför valet

När jag var barn fanns en visa ”Om jag fick en femöring av pappa”, som sjöngs av ett litet flickebarn, och som börjar så här: ”Om pappa ville ge ja en femöring vet mamma, då skulle ja bli så glad så glad så glad, då skulle ja köpa så mycke´ med detsamma, och ja skulle köpa allt vad ja vill ha.” Följande verser berättar att den lilla dessutom skulle köpa kläder åt både mamma och pappa och ge pappa tillbaka pengarna som sen blev kvar. Minns inte om jag uppfattade ironin i visan men liknande visor kan man i dag höra i den politiska debatten. Önskedrömmar och orimliga krav på politiken och demokratin. Om jag själv får önska skulle jag vilja att riksdag och regering driver och genomför följande politiska krav efter valet i september: - Öka beskattningen av de extremt rika. Förmögenheter, inkomster, fastigheter, lyxyachter, privatflyg över ett visst belopp bör beskattas. Det gäller även lyxvillor som inte är den fasta bostaden En sådan beskattning måste ske globalt för att ha ...

Orättvis kritik mot politiker

Det finns de som kritiserar politikerna för att inte göra något mot miljö- och klimatkrisen. Kritikerna säger att politikerna inget gör på grund av att de - politikerna alltså- är slöa, lata, dumma, okunniga, ointresserade. De borde lyssna på vetenskapen. Inte prata så mycket utan handla. Det är en mycket orättvis kritik. Och okunnig. Den göder politikerföraktet och populistpartier. Att så litet händer, och att åtgärderna går för sakta, beror på att det inte går att lösa problemen i ett enda land. Miljö- och klimatkrisen är global och måste lösas gemensamt och i samarbete med världens stater. Sånt tar tid. Politikernas makt är också begränsade i sammanhanget. Mäktiga multinationella ekonomiska intressen vägrar att rätta sig efter politikernas förslag. De stora multinationella gruv-, olje-, transport-, näringslivs-, skogs- och handelsbolagen vill inte tappa vinster eller marknadsandelar. Kapitalintressena på finans-, kapital-, värdepappersmarknaderna ser inte miljön som det pr...

Nu är goda råd dyra

Finanspolitiska Rådet har funnits sedan 2007 och har sex ledamöter, alla väl meriterade ekonomer. Rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Ordförande är förre riksbankschefen, Lars Heikensten. Man får anta att varje regering, oavsett politisk färg, lyssnar till vad rådet har att säga. Det innebär att Finanspolitiska Rådets synpunkter väger tungt i svensk politik. Den 16 maj i år publicerade rådet sin årliga rapport Svensk finanspolitik 2022. Och den 21 maj intervjuades påpassligt Lars Heikensten i Sveriges Radio Ekos lördagsintervju. Lars Heikensten säger där att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen. ”Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver.” En del av klokskapen står naturligtvis rådet för. Debatten om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer k...

Vad blir det av Åland i Nato?

När Finland går in i Nato vet ingen vad som händer med Ålands självstyrelse och demilitarisering. Demilitariseringen innebär att – Åland inte får befästas. – Inga militära styrkor får vara på Åland. – Tillverkning, införsel och transitering av vapen och krigsmateriel är förbjuden. – Finland kan låta endast lätta krigsfartyg (inte exempelvis ubåtar) besöka öarna ibland. – Endast Finlands stridsplan får flyga över Åland, men inte landa annat än i nödfall. I förhandlingarna om Sveriges och Finlands inträde som medlemmar i Nato måste bägge regeringar hävda att Åland ska behålla sin nuvarande status. SR, Demilitariseringen av Åland behöver utredas om Finland gårmed i Nato Ålandsfrågan , Riksarkivet   

Är den militariserade freden möjlig?

Nato bildades 1949. Syftet sägs vara att Nato ska arbeta för fred och säkerhet i medlemsstaterna. Sverige däremot har, efter en historia kantad av krig och konflikter, haft fred sedan det andra Napoleonkriget 1814 och fälttåget mot Norge samma år. Den 200-åriga fredsperioden brukar tillskrivas principen ”Sveriges alliansfrihet i fred och neutralitet i krig”.   Sedan 1949 har Sverige, av den anledningen, vägrat ansluta sig till Nato. Men nu är vi plötsligt på väg att bli medlemmar i Nato. Något som jag var emot men, nu då medlemsansökan är inskickad, är tvungen att acceptera. Men skeptisk är jag förstås fortfarande. Att skapa fred med militära medel anser jag vara en motsägelse. Ungefär som en farsa som spöar sin unge och säger att ”Jag ska minsann lära dig att inte slåss”. Inträdet i Nato kommer i alla händelser att innebära en ökad militarisering av världens ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Felet är Putinregimens i Ryssland. Därför har jag ett förslag:...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Demokrati.

”Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna.” Winston S. Churchill i ett tal i underhuset, 11/11 1947. Demokratins uppgift är att fördela makten i samhället och att garantera medborgarnas frihet. Men den politiska demokratin har sina problem. Inte minst i dagens Sverige där det parlamentariska systemet skapar paradoxer. Ungefär så här, i korthet: I riksdagen, fanns före 2010, sju partier. Inget parti hade egen majoritet utan måste få stöd från andra för att kunna fatta beslut. Det största partiet, socialdemokraterna som har haft regeringsmakten, tvingas förhandla med alla övriga för att kunna få igenom sina förslag. Förhandlingar leder ofta, om förslagen inte blir nedröstade, till kompromisser. Allt förhandlande tar tid, besluten dröjer. Kompromisserna gör att politiken blir luddig och svårbegriplig. Oppositionen pekar på r...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Makt II (av II)

Samhället är inte begränsat till den politiska sfären och staten. I en öppen demokrati är det de enskilda medborgarna och det civila samhället som är samhällets grund. Det civila samhället är över allt där människor arbetar, producerar och organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det kan bland annat vara nätverk, fackföreningar, arbetsgivarföreningar, idrottsklubber, båtklubbar, vägföreningar, registrerade trossamfund, villaföreningar, byalag med flera. År 2020 fanns det 256 657 föreningar i Sverige, enligt SCB. Inom varje förening finns en liten maktstruktur och en del föreningar försöker också påverka den politiska makten. Makten i en demokrati är delad på många enskilda människor och organisationer och kan vara formell eller informell. Som i följande matris. Typ av makt                                ...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Makt I (av II)

”Makt korrumperar”, ”Han är maktgalen”, ”De söker makt för maktens egen skull”. Makt är fult. Den som har, eller vill ha makt, betraktas med misstro och bör bevakas. Och visst finns det otaliga exempel på hur makt missbrukats. Envåldshärskare har i alla tider använt makten för egna syften.   Då den politiska makten hamnat hos diktatoreriska partier som fascism, nazism och kommunism är det upplagt för missbruk. Maktmissbruk uppstår lätt då ett stort företag skaffat sig monopol för sin produktion eller då kriminella grupper pressar medborgare på pengar. Korruption är en form av maktmissbruk. Men å andra sidan: Vad krävs för att bekämpa maktmissbruk? Jo, just makt. Handlingskraft kräver makt. Den som vill genomföra och leda viktiga projekt behöver makt att få stöd för projektet och att undanröja hinder och motstånd. Världens länder och fungerande näringsliv vilar på makt.   Utan makt kan polis och militär inte upprätthålla ordningen i samhället och utan makt på flera niv...