Demokrati, makt, frihet och hierarki. Demokrati.

”Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna.”

Winston S. Churchill i ett tal i underhuset, 11/11 1947.

Demokratins uppgift är att fördela makten i samhället och att garantera medborgarnas frihet.

Men den politiska demokratin har sina problem.
Inte minst i dagens Sverige där det parlamentariska systemet skapar paradoxer.

Ungefär så här, i korthet:
I riksdagen, fanns före 2010, sju partier. Inget parti hade egen majoritet utan måste få stöd från andra för att kunna fatta beslut.
Det största partiet, socialdemokraterna som har haft regeringsmakten, tvingas förhandla med alla övriga för att kunna få igenom sina förslag.
Förhandlingar leder ofta, om förslagen inte blir nedröstade, till kompromisser.
Allt förhandlande tar tid, besluten dröjer. Kompromisserna gör att politiken blir luddig och svårbegriplig.
Oppositionen pekar på regeringens maktlöshet, tafatthet och ovilja. Eller att den svikit sina löften. Medierna förmedlar oppositionens kritik.
Ingen gör något fel, alla gör bara vad de ska göra.

Väljarna blir missnöjda. ”Riksdagen” bara snackar”, ”Partierna lovar runt men håller tunt”. ”Bla, bla, bla”.
Väljarna röstade därför 2010 på ett nytt parti som lovar att handla. Ett missnöjesparti.
Med åtta partier blir nu röran ännu värre.
Väljarna blir ännu mer missnöjda.
Politikerföraktet ökar. Missnöjet med politik ökar. Tilliten till demokratin försvagas.

Demokrati är inte bara rätten att rösta vid valen. Demokratin måste vara inbyggd i vardagslivet. Faktiskt även i folks skallar.
Demokratin måste finnas i det civila samhället, i arbetet och i produktionen.
De sociala och kulturella klyftorna mellan medborgarna får inte bli för stora. Där klyftorna är för stora ökar missnöjet, tilliten till politiken eroderar och demokratin
förlorar sin betydelse.
Bara i samhällen där medborgarna känner ekonomisk, social och kulturell trygghet och känner tillit till varandra och till de styrande och till myndigheter och institutioner kan demokratin finnas och utvecklas.

Tilliten till samhällsinstitutionerna som polisen, politiker, riksdagen och rättsväsendet är grundläggande i en demokrati.  
Men även där sjunker folks förtroende.
Många svenska medborgare saknar grundläggande  om hur den svenska demokratin fungerar.
De ser i TV från USA hur politiken fungerar, och tänker inte på att beskrivningarna visar ett helt annat system än det svenska. Det amerikanska majoritetsstyret och presidentmakten blir norm för deras förväntningar på hur politik ska bedrivas. Många tror till exempel att en svensk statsminister har samma makt som en president i USA.

Allmänhetens kunskaper i hur föreningar fungerar och meningen med föreningen har minskat. Framförallt i jämförelse med för femtio år sedan då de fackliga organisationerna och studieförbunden ännu bedrev en intensiv och bred utbildning i studiecirklar och på kursgårdar. I dag har denna demokratiskolning krympt till en liten rest.

En annan verklighet som begränsar de nationella politikernas makt är marknadskrafternas och de multinationella företagens påverkan på samhället. De multinationella företagens makt överträffar de flesta länders. Enskilda företag har större budgetar än många demokratiska stater.
Finansmarknaderna styr världens globala finansiella struktur.
Vad som händer på den globala finansmarknaden får återverkningar på den nationella politiken. Inte minst under ekonomiska kriser.
Råvaru-, livsmedels-, varu- och tjänstemarknaderna är internationella men styr ekonomier i de enskilda länderna.
Bara de svenska finansiella företagens balansomslutning, december 2019, var 14714 miljarder kronor. Den svenska statens budget 2022 är på 1191miljarder. Pengar är makt.

Genom internationella organ som FN, EU, Världsbanken med flera försöker politikerna att påverka marknadskrafternas spel. Det innebär dock att den politiska makten flyttas ännu längre från människorna i vardagen.

”Men på ett högre plan bör fler partier reflektera över vad deras budskap och agerande gör med tilltron till politiken. Parlamentarismen bygger på att majoriteter ska formas, och det är en plikt att förhandla. Det är när man försöker bortse denna grundläggande princip som distansen ökar mellan väljare och valda.” Ledare i Dagens Industri den 25 november 2021, signerad Tobias Wikström

Tobias Wikström i DI 

Myndighetsförtroende undercoronapandemin, Ulrika Andersson SOM-undersökningen om coronaviruset 2021

SOM Institutet, Samhälle, Opinion och Medier 

Demokratin i samhället Studiematerial från riksdagen 2019

Svensk Bankförening, Den svenska finansmarknaden