Marios Blogg II

Jag har vänner som i diskussioner nästan alltid strävar efter det absoluta. ”Allt eller inget!” De vet vad som är rätt. Allt är fel som de inte anser vara rätt. De skiljer alltid mellan vad som är bra och dåligt. De är principfasta. Det gäller livsåskådning, politik, kultur. De politiska absolutisterna finns både till vänster och höger i politiken. Och i alla partier. Av förklarliga skäl finns absolutisterna mest företrädda i ytterlighetspartier och extrema rörelser. Jag har andra vänner - relativister - som aldrig kan avgöra vad som är rätt eller fel. ”Å ena sidan och å andra sidan.” ”Det beror på.” För absolutisten finns bara en sanning. För relativisten finns ingen definitiv sanning. Eller det kan finnas flera sanningar, beroende på hur man ser det. Absolutisterna anser alltid att de har rätt och de politiska motståndarna har fel. ”Antingen eller!” De ser ut att vara trogna sina ideal. Tar hellre en konfrontation än ruckar det minsta på sina principer. De säger sig kunn...

I etik, moral och förstånd står journalisten över politikern. Journalisten är den som, i valrörelser, kan grilla politikern mör, plocka fram motsägelser och avslöja politikernas lögner. Journalisterna liksom förstår politik bättre än politikerna. Genomskådar och avslöjar dem. Särskilt den journalistkår som kallas ”politiska kommentatorer”, på TV och radio, kan tolka politikernas verkliga avsikter. De kan konsten att raljera över politikernas grodor, taffliga svar och tafatthet. Men det viktigasta är att journalisterna inte har några egna politiska åsikter eller preferenser. De är proffsigt neutrala. De jobbar enligt konsekvensneutralitetens heliga princip som de lärt på journalistutbildningarna. Vilket innebär att de aldrig behöver tänka på konsekvenserna av vad de skriver. Journalisterna ställs därför aldrig till svars för sina texter. Journalisten är vår tids ädle riddare. Därför är politikerna, de falska jäklarna, rädda för journalister. Vilket gör dem till ännu enkl...

  ”Vad gjorde vi i väst medan Xi Jinping och Vladimir Putin lade världen under sig? frågar sig den brittiske journalisten Matthew Syed i en kolumn i tidningen The Times (6/3). Jo, svarar han, vi tjafsade om könsneutrala toaletter.” Det är SvD ledarskribent Peter Wennblad som i dagens ledare citerar den före detta pingisspelaren. Matthew Syed, som i sin tur bygger sin kolumn på en engelsk historiker, Edward Gibbon (1737-1794), som skrev ” The History of the Decline and Fall of the Roman Empire ”  (1776-1788). Boken är en välkänd klassiker. Gibbon ansåg att den viktigaste orsaken till romarrikets slut var romarnas moraliska förfall. I dag är den teorin starkt ifrågasatt. Wennblad hänger upp sin ledare på två galgar: 1. Det är svårt att tolka samtidens utvecklingstendenser. 2. Diktaturerna har rustat till krig medan vi i demokratierna har tjafsat om skitsaker. Wennblad citerar Matthew Syed: ”Det har hänt förut. I Rom, i Egypten och andra imperier från det förflutna ledde f...