Inlägg

Visar inlägg med etiketten koncern

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Demokrati.

”Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna.” Winston S. Churchill i ett tal i underhuset, 11/11 1947. Demokratins uppgift är att fördela makten i samhället och att garantera medborgarnas frihet. Men den politiska demokratin har sina problem. Inte minst i dagens Sverige där det parlamentariska systemet skapar paradoxer. Ungefär så här, i korthet: I riksdagen, fanns före 2010, sju partier. Inget parti hade egen majoritet utan måste få stöd från andra för att kunna fatta beslut. Det största partiet, socialdemokraterna som har haft regeringsmakten, tvingas förhandla med alla övriga för att kunna få igenom sina förslag. Förhandlingar leder ofta, om förslagen inte blir nedröstade, till kompromisser. Allt förhandlande tar tid, besluten dröjer. Kompromisserna gör att politiken blir luddig och svårbegriplig. Oppositionen pekar på r...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Hierarki II (av II)

Folk talar om klasser, klassamhälle och klasskamp. Vad skiljer klass från hierarki? Tankesmedjan Katalys lät, 2017, företaget Novus genomföra en opinionsundersökning om vad svenska folket anser om klasser. Katalys kom fram till slutsaten att en stor majoritet av svenska folket (81 procent) anser att Sverige är ett klassamhälle. Enkätens fråga om detta löd ”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?” och respondenterna fick svarsalternativen ”ja, absolut” (34 procent), ”ja, i någon mån” (47), ”nej, i stort sett inte” (13), ”nej, inte alls” (2) och ”vet ej” (4). En annan fråga var ”Vilken av följande samhällsklasser tillhör du?” 31 procent svarade arbetarklass, 47 procent tjänstemän, 6 procent företagare och 16 procent vet ej. Tyvärr får vi inte veta vad de svarande menade med klass. Det finns olika definitioner. Somliga menar att klass är vad folk känner sig tillhöra. En subjektiv bedömning alltså. Andr anser att klass är något i samhällsstrukturen som placerar folk i olika ...

Demokrati, makt, frihet och hierarki Frihet

  Demokrati, makt, frihet och hierarki Frihet ” Frihet är det bästa ting Som sökas kan all världen kring, Den frihet väl kan bära.” Förta stroferna ur biskop Thomas Simonssons frihetsvisa från 1439. 350 år senare beskrivs friheten i den franska nationalförsamlingens deklaration om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, 27 augusti 1789: "Frihet innebär makt att göra vadhelst som icke skadar någon annan; för utövning av varje människas naturliga rättigheter finns därför inga andra gränser än de, som tillförsäkrar samhällets övriga medlemmar åtnjutandet av samma rättigheter." Det innebär att frihet kräver ansvar. Du kan göra vad du vill, men bara om din frihet inte inkräktar på andras frihet eller skadar andra. Deklarationen slår fast att makt och frihet hänger ihop. Frihet betyder oberoende. Men hur oberoende kan en enskild människa bli? Antagligen inte alls. Vi människor är ständigt beroende av andra människor. Först för att bli till och sedan från födsel...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Makt II (av II)

Samhället är inte begränsat till den politiska sfären och staten. I en öppen demokrati är det de enskilda medborgarna och det civila samhället som är samhällets grund. Det civila samhället är över allt där människor arbetar, producerar och organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det kan bland annat vara nätverk, fackföreningar, arbetsgivarföreningar, idrottsklubber, båtklubbar, vägföreningar, registrerade trossamfund, villaföreningar, byalag med flera. År 2020 fanns det 256 657 föreningar i Sverige, enligt SCB. Inom varje förening finns en liten maktstruktur och en del föreningar försöker också påverka den politiska makten. Makten i en demokrati är delad på många enskilda människor och organisationer och kan vara formell eller informell. Som i följande matris. Typ av makt                                ...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Makt I (av II)

”Makt korrumperar”, ”Han är maktgalen”, ”De söker makt för maktens egen skull”. Makt är fult. Den som har, eller vill ha makt, betraktas med misstro och bör bevakas. Och visst finns det otaliga exempel på hur makt missbrukats. Envåldshärskare har i alla tider använt makten för egna syften.   Då den politiska makten hamnat hos diktatoreriska partier som fascism, nazism och kommunism är det upplagt för missbruk. Maktmissbruk uppstår lätt då ett stort företag skaffat sig monopol för sin produktion eller då kriminella grupper pressar medborgare på pengar. Korruption är en form av maktmissbruk. Men å andra sidan: Vad krävs för att bekämpa maktmissbruk? Jo, just makt. Handlingskraft kräver makt. Den som vill genomföra och leda viktiga projekt behöver makt att få stöd för projektet och att undanröja hinder och motstånd. Världens länder och fungerande näringsliv vilar på makt.   Utan makt kan polis och militär inte upprätthålla ordningen i samhället och utan makt på flera niv...