Marios Blogg II

”Varför ska arbetsföra leva på bidrag? Ge oss ’Arbetslinjen 2.0” utropar Alice Teodorescu i tidskriften Affärsvärlden den 7 mars i år. Hon har läst en utredning från Svenskt Näringsliv där det framgår att 1,3 miljoner individer i Sverige i arbetsför ålder varken är självförsörjande eller studerande. En fjärdedel av alla svenskar i arbetsför ålder behöver försörjas av andra. ”Det är orimligt att människor i Sverige, år efter år, kan försörja sig på de bidrag som var tänkta som övergångslösningar i nödsituationer. Enligt Teodorescu finns det anledning ”att fundera över varför arbetsföra människor överhuvudtaget ska kunna erhålla försörjningsstöd. Rimligare vore att knyta bidragen till ett aktivitetskrav.” Den som inte arbetar ska heller inte äta.                  I tidskrifen Syre, den 5 mars, har forskaren, lektorn vid Lunds universitet och författaren Roland Paulsen intervjuats. Roland Paulsen fick e...

Se dig omkring, var du än är. Du är ständigt omgiven av arbetsprodukter.   Hus, fordon, varor av olika slag, kläder, restauranger, matvarubutiker, transporter – allt du ser är resultat av människors arbete. 4 792 000 personer är sysselsatta med arbete i Sverige. Utan arbete skulle samhället stanna. Oftast tar vi allt detta för givet och tänker inte på att arbetet och produktionen är grunden för all utveckling. Men arbetet är sällan beskrivet i TV-utbudet. I stället dominerar musikunderhållningsprogram som Melodifestivalen, tidsfördriv, idrott, filmer med påhittat innehåll, pratshower, lekprogram, nyhetsrapportering. Det verkar som om TV är ett medel för verklighetsflykt. Ett opium för folket. Jag är övertygad om att det går att göra arbetet, produktionen och näringslivet både intressant och begripligt i tv. Programmet skulle samtidigt, som det visade svenskt arbets- och näringsliv, vara en presentation av det svenska samhället, en modern Nils Holgerssonsresa. Här ett fö...

Vad skapar tillväxt, ökade värden och utveckling? Det enkla svaret är att det är människors arbete och produktion. Samtidigt ökar den extrema fattigdomen i världen. 1,7 miljarder löntagare lever i länder där inflationen nu stiger snabbare än deras löner.   Däremot blir de rikaste allt rikare och mäktigare. I dag samlas de rikaste och mäktigaste i Davos vid Världsekonomiskt forum 2023 för att diskutera ekonomi, samhälle och politik. Någon lösning på ojämlikhetens problem lär inte komma ut av mötet. Förslag finns annars. I rapporten Survival of the Richest uppmanar Oxfam   regeringar och internationella institutioner att införa en förmögenhetsskatt för de allra rikaste. Rikast vinner medan fattigdom och inflation ökar, Oxfam Survival ofthe Richest Världsekonomiskt forum 2023 SvD, Världsekonomiskt forum, WEF    

  Enligt SCB är  4 852 085 svenskar anställda och med andra ord löntagare. Som löntagare är du antingen kroppsarbetare eller tjänsteman. Du har ett arbete i ett yrke som ger dig inkomst. Vare sig du trivs eller inte vistas du på din arbetsplats cirka 40 timmar i veckan.  Arbetsgivaren äger din arbetstid. På arbetsplatsen är det arbetsledning, arbetsgivare och produktionen som bestämmer vad du ska göra och hur. När man pratar om löntagare bör man tänka på att det är skillnad på om du är undersköterska inom hemtjänsten eller professor i pedagogik, städerska eller ombudsman i ABF, arbetsledare eller diskplockare, tempoarbetare eller jaktkonsulent. Om du inte trivs med ditt arbete kan det bero på att arbetet kräver hög arbetsbelastning, kräver att du upprepar samma rörelser under hela dagen, att arbetet är fysiskt påfrestande, skitigt eller hälsovådligt. Det kan också bero på att arbetet kräver din ständiga uppmärksamhet, isolerar dig socialt eller är urtråkig...

”Kapitalistiska pyramiden” illustrerar samhällets hierarki. Affischen publicerades först 1911 i USA av den internationella fackföreningen Industrial Workers of the World. De olika avsatserna i den kapitalistiska pyramiden är: I toppen kapitalet/pengar –  kapitalismen råder över allt Regenter och politiker –  vi härskar över er Kyrkan och religiösa ledare –  vi lurar er Militären –  vi skjuter mot er Borgarklassen –  vi äter för er Arbetarklassen –  vi arbetar för alla, vi föder alla   Pyramiden är en politisk propagandaaffisch. Men bilden pekar på ett historiskt faktum, nämligen att samhället, allsedan urminnes tid, har präglats av ekonomiska, sociala och kulturella hierarkier. Allt sedan Babylon har samhället bestått av överklass och underklass. En överklass av kungar, aristokrati, krigsherrar, påvar och godsägare som har haft makt över en underklass av slavar, allmoge, drängar, pigor och dagsverkare. Och mellan dessa klasspoler har det funnits...

Du ska inte tro att du är kapitalist för att du har en inkomst på 50 000 kronor i månaden, äger villa och sommarhus med tomt, bil, båt, har 50 000 kronor på banken och hundra aktier i Investor . Möjligen är du rik, men kapitalist är du absolut inte. Men om du äger ett avgörande inflytande över produktionsmedel eller produktionsfaktorer och använderarbetskraft i produktionen för att skapa ett ekonomiskt överskott. Ja då kan du kalla dig för kapitalist. Kapitalisten samlar och koncentrerar kapital. Kapital koncentreras inom olika samhällsområden. Näringslivet – banker, privatägda företag, bolag, stiftelser, finansinstitut, fonder, börser, Staten – statliga företag, myndigheter, kommuner, regioner Kooperationen – samverkansföretag, konsument- och producentkooperativ Det civila samhället – organisationer, Sveriges tio största privatkapitalister: 1. Familjen Wallenberg är Sveriges mäktigaste finansfamilj. De kontrollerar ensamt 40 procent av den svenska börsen. Walle...

I vulgärvänsterns retorik finns det en tendens att kalla alla rika människor för ”kapitalister” och anklaga dem för deras rikedom och makt. Eller så uppfattar de alla företagare eller privata arbetsgivare som kapitalister.   De konspiratoriskt lagda misstänker dessutom att kapitalister är onda giriga typer som alltid försöker sko sig på andras bekostnad. De åsikterna, om vad en kapitalist är, tyder på bristande kunskaper i elementär samhällsekonomi, och omöjlig gör en riktig analys av kapitalismen. Så vad är en kapitalist? Om vi utgår från att det är arbetet och produktionen som skapar grunden för all ekonomisk, social och kulturell utveckling kan vi kanske enas om följande definition: Kapitalisten bestämmer över sånt som krävs för att arbetet och produktionen ska kunna bilda överskott. Vi skulle kunna enas om en ganska allmän definition, att en kapitalist är en människa (eller en grupp mäniskor) som äger det avgörande inflytandet och dominerar viktiga produktionsmedel, e...

Det finns fortfarande många, både inom borgerligheten och inom vänstern som, i den politiska debatten, utgår ifrån att kapitalism är en ideologi. En missuppfattning som leder till en meningslös debatt. Jag förutsätter här att arbetet och produktionen är grundförutsättningen för mänsklig utveckling. Kapitalism är då den existerande ekonomiska, sociala och kulturella ordning som vuxit fram under mänsklighetens hela historia, allt i från att människor skaffade sig jordegendomar och på så sätt kunde öka avkastningen av sitt arbete och investera i nya grödor. Kapitalismen såg dagens ljus då pengar började användas i handeln och då handeln blev global och skapade marknadsekonomin. Handeln intensifierades och gav upphov till en europeisk handelskapitalism med bl.a. Hansan och med kapitalister som Fugger och Medici. Det uppstod ett bankväsende. Handelskapitalismen utvecklade kolonialism med Holland, England, Frankrike, Portugal, Spanien som ledande länder. Kolonialismen gav Europa eno...

Då professor Jonung skriver en artikel om samhällsekonomi, och skickar den till SvD, har han stora chanser att få den antagen. Om jag skickar en liknande text till samma redaktion blir jag refuserad. Jag begriper varför. Jonung räknas som expert medan mina kunskaper i ekonomi är okända för andra än mig själv. Så enkelt är det. Jonung och jag har olika förutsättningar i den ekonomiska debatten. Han har mycket större akademisk kunskap än jag. Jonung, är en auktoritet på sitt område, och har därför lättare att få ett avtal med SvD:s redaktion än vad jag har. I dagens SvD har Jonung skrivit en artikel under rubriken ” Ge alla svenskar full ekonomisk frihet”. Rubriken fick mig först att tro att Jonung menar att alla svenska medborgare bör ges lika ekonomiska förutsättningar. Men det visar sig att han tycks tro att en sådan jämlikhet redan råder. Han skriver nämligen om att alla medborgare bör ha lika rätt till avtalfrihet. I artikeln hävdar Jonung att det finns ”allvarliga inskr...

SvD:s ledarredaktion lullar omkring och yrar, svårt omtöcknade av libertarianska ideologidroger. Mattias Svensson är den som är mest hög på drogen. Den stundom rätt nyktra Tove Lifvendahl drömmer om frihet och ansvar för medborgare och samhällssfärer. Det gör hon till exempel i dag i sitt bidrag till ledarredaktionens sommarserie Valmanifestet, där medarbetarna presenterar sina personliga agendor inför valet. Tove Lifvendahl pläderar där för mer frihet och ansvar för medborgare och det civila samhället. Så långt är en socialliberal sosse som jag med. Men när man läser hennes förslag kan man undra hur det är fatt. Hon vill ha ”Ett totalt skattetryck på maximalt 30 procent (huvudsakligen för yttre och inre försvar, räddningstjänst, infrastruktur, grundläggande sjukvård och skola).” Okej för lågt skattetryck. Men i dag går 89,4 procent av skatterna till just de områden som Lifvendahl nämner: Sjukvård, omsorg: 27,5 procent, Bidrag, pensioner: 23,6 procent, Utbildning, forskning: ...

När arbetaren och hantverkaren, eller producenten, lämnar sin arbetsprodukt för att den ska säljas på marknaden får produkten ett pris uttryckt i pengar.   Det gäller i alla tider och både varor och tjänster. Priset har påverkats av många olika faktorer: hur stor tillverkningskostnaden varit inklusive löner, kostnader för material, råvaror, komponenter, skatter, hyror och låneräntor, tillgång och efterfrågan på just den varan, köpkraften på marknaden, konkurrenssituationen, vinstkrav med mera. När en mobiltelefon tillverkas för att säljas på marknaden sätts kanske priset till 4000 kronor. Centralbanken som har hand om penningutgivningen kan då trycka fyra nya tusenlappar och det finns täckning i ekonomin för dessa. (Det händer naturligtvis inte direkt eller i någon samordning men principen är sådan). Priset på varan motsvaras alltså av ett pris på pengar och tvärt om. Arbetet bakom produkten, och de pengar som produkten representerar, hänger ihop som vätskor i ett kommuni...

Arbetet och produktionen är grunden för allt samhällsliv. De flesta människor som arbetar i världen är löntagare. Och antalet löntagare i världen ökar. Löntagarna har, genom sina fackföreningar, kunnat höja sina löner, förbättra sin arbetsmiljö och på andra sätt göra arbetsvillkoren mänskligare. Att kunna bilda fackföreningar är alltså en mänsklig och demokratisk rättighet och en viktig del av det civila samhället. Länder som inte tillåter fria fackföreningar är helt enkelt inte demokratier. Men långt ifrån alla har rätten att organisera fackföreningar. Världsfacket ITUC tar varje år fram en rapport, Global Rights Index, som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras. Årets granskning pekar mot en mycket farlig, global utveckling: demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Global Rights Index 2021 visar att i 68 länder har protesterande arbetstagare gripits och fackligt aktiva har dödats i sex länder. 74 p...

Efter nästan fem månaders strejk är den finska pappersstrejken över. De kommunalt anställdas strejk pågår ännu. Förlikningsnämnden, Finlands motsvarighet till Medlingsinstitutet, hade den 10 maj lämnat ett medlingsförslag som var delat i en treårig avtalsperiod och ett femårigt löneprogram med löneförhöjningar för 425 000 kommunalt anställda. Lärarna och arbetsgivarna godkände budet som dock inte trädde i kraft eftersom alla parter inte godkände det. Vårdfacken They och SuPer förkastade nämligen medlingsbudet. Tehy, är Finlands största fackorganisation för anställda inom social- och hälsovård samt det pedagogiska området. Tehys ordförande Millariikka Rytkönen skriver på Twitter att medlingsbudet inte löser bristen på vårdanställda. Hon skriver att vårdarna inte har bråttom och att förlikningsnämnden inte förstår situationens allvar. Det märkliga är att ingenstans i svenska media kan man läsa om de finska arbetsmarknadskonflikterna. Om strejken, Svenska YLE 10/5 Nu finns et...

Hösten 2018 kom ett gift par, 23 och 24 år gamla, till Sverige från Bangladesh. Hon hade tänkt studera och mannen ville arbeta. De hade inte ordnat med bostad innan de kom och det blev svårare än vad de tänkt sig. Så träffade de en restaurangägare som erbjöd dem att bo i ett rum i en lägenhet i samma hus som restaurangen. Paret hade knappt flyttat in innan restaurangägaren erbjöd dem arbete i restaurangen. För arbetet skulle de få 100 kronor i timmen, samt mat och husrum. Mannen arbetade i restaurangen i cirka en och en halv månad. Arbetsdagarna var långa   – mellan 11 och 12 timmar, sex till sju dagar i veckan – totalt 482 timmar under en sexveckorsperiod. Den genomsnittliga veckoarbetstiden var 69 timmar. Restaurangägaren betalade aldrig ut någon lön. Den enda ersättningen för arbetet var fri kost och bostad. Sedan arbetsrelationen blev känd av samhället dömdes restaurangägaren till åtta månaders fängelse i tingsrätten men friades i hovrätten. Högsta Domstolen dömde i till v...

Världen krisar. Vi är inne i en ekonomisk kris. Börser faller, investeringar uteblir, arbetslösheten växer och nu kryper inflationen på oss igen. Skattebetalarna tvingas stödja näringslivet med kapital. Värderingarna på börsen har tappat verklighetsförankringen. Värderingsmultiplarna är på historiska toppnivåer samtidigt som den underliggande ekonomin är på bottennivåer. En skakig börs är tecken på en krasch. Men det är inte säkert att kraschen kommer eftersom den redan är här sedan flera år tillbaka men nu följer ett långsammare förlopp. I stället för en explosion blir det en pyspunka. Samtidigt, sedan tre år tillbaka, härjar en sjukdomskris - covidpandemin. Sedan 31 december 2019 till idag 2022 har  5 753 799 dött i sjukdomen. Samtidigt uppstår en militär konflikt genom att Ryssland hotar sin omvärld. Kina uppför sig stöddigt. NATO mobiliserrar, militärexperter spår krig i nästa vecka. Upphetsningen i media är stor. Miljökriser, flyktingkriser, klimatkrisen ...

Den 16 december 2021 uttalade sig Sveriges, Götes och Vendes konung: ”Mjölken är alldeles för billig.” Han sa det i TV. - Det kan du säga, var min spontana mening.   Men priser och kostnader, liksom inkomster är synnerligen relativa: Om man tycker en vara är dyr eller billig beror vanligen på a) hur mycket pengar man har att disponera b) hur angelägen man är om varan c) vad man jämför varan med d) hur stort behov av varan man har e) hur mycket det finns av varan på marknaden   Kungens tjänar ju rätt så hyggligt. Hans inkomst kommer från det så kallade apanaget som finansieras av skattebetalarna. Under 2020 beräknades apanaget till 146,4 miljoner kronor. Hur han använder de pengarna är hemligt. Som jämförelse har en en kvinnlig arbetare i privat sektor   en medellön på 27 300 kronor = 327 600 om året. (SCB) Om man jämför mjölkpriset med andra flytande drycker har kungen rätt. Mjölk är relativt billigt. 1 Liter mjölk kostar 14 kronor 1 ...