Marios Blogg II

  Den här slitna enkronan kom, nypräglad och blank, ut på marknaden 1923. Under hundra år har den sedan gått från hand till hand, varit betalningsmedel för bröd, öl, mjölk, snus, tidningar, tändstickor, socker, tågresa, teaterbiljetter, bensin och allt annat som människor behöver. Då, för hundra år sedan, kunde man köpa lika mycket varor och tjänster för enkronan som man för idag måste betala 31 kronor och 21 öre för, mätt med konsumentprisindex. 1923 innehöll mynten 80 procent silver men 1942 ändrades silverhalten till 40 procent för att 1968 helt utbytas mot kopparnickel.  I dag, 2023, är enkronan från 1923 en antikvitet som kostar cirka 50 kronor. Penningvärdet, i förhållande till andra valutor, varor, tjänster och löner förändras med tiden. Inte sällan genom inflation. Nu härjar inflation i ekonomin. Konsumentindex har ökat med cirka 9 procent. Men det är ingenting jämfört med hyperinflationen i Tyskland för exakt hundra år sedan, alltså 1923. Bakgrunden var att Tys...

Jag gillar blomkål och vitkål, och använder dem ofta i min matlagning. Hösten brukar vara säsong för dessa nyttiga grönsaker. Men den här hösten är den för dyr för en fattigpensionär. Priset på vitkål har ökat med 98 procent på ett år. I butikerna kostar  vitkålen allt mellan 20 och 40 kronor per kilo.  I SCB:s kategori vitkål, ingår ett 70-tal olika varor, hel och delad vitkål, strimlad vitkål i påse, svenskodlad liksom importerad och ekologisk . Det som gjort vitkålen dyrare är ökade kostnader för producenterna. Priserna på diesel, gödsel, el, emballage, löner till personal, transporter, bekämpningsmedel har ökat. Därtill kommer att kostnader för avskrivningar för lager, amorteringar och räntor. Odlarna får runt åtta kronor per kilo för sin vitkål. I fjol fick de fyra kronor. Och vanligtvis importerar vi stora volymer billig tysk vitkål till Sverige, men inte i år på grund av torka i Tyskland. Så vem tar resten av höjningen? Handlarna säger att de inte lägger på ...

Misstron mot demokratin banade vägen till diktaturen.   I alla tider och över hela världen vill de flesta människor ha lugn och ordning, rättvisa och stabilitet i sin vardag. År 1919 var det långt ifrån lugnt i Europa. Italien och Tyskland, två demokratier, hade stora sociala och ekonomiska problem. Italien hade gått segrande ur första världskriget, men landet drogs med en hög arbetslöshet och stor fattigdom. Radikala rörelser uppstod såväl till höger som vänster. De italienska löntagarna radikaliserades och i oktober 1919 började arbetare i norr ockupera fabriker trots att fackföreningarna var emot ockupationerna. I södra Italien ockuperade bönder storgodsägares jord. Strejker ägde rum runt om i Italien. Ockupationerna spred sig under 1920 och allt fler löntagare övertog driften av fabriker. Arbetsgivarna försökte svara med lockout som bara ledde till fler ockupationer. Många människor började längta efter lag och ordning. Fascisterna lovade just det. De pekade på demok...

Arbetarepartiet som blev nazistparti 1918 var första världskriget över. I Tyskland, som förlorat kriget, infördes året därefter en  demokratisk  och  parlamentarisk   författning , Weimarrepubliken. Riksdagen valdes i direkta val. Socialdemokraten Philipp Scheidemann (1865-1939) blev vald till den tyska republikens förste kansler. Han ledde en mittenkoalition av socialdemokrater, centern och liberaler. 1920 ersattes koalitionen av en liberal minoritetsregering. Politiken kännetecknades av instabilitet, där olika minoritetsregeringar avlöste varandra. I Tyskland spreds en konspirationsteori som gick ut på att den tyska armén aldrig hade besegrats i första världskriget. Istället skulle kapitulationen ha myglats fram av demokratiska republikaner, socialister, judar och kommunister. Många trodde på konspirationen särskilt sedan general Erich Ludendorff (1865-1937) förklarat att ”Vi fick en dolk i ryggen av  socialdemokraterna  i  Berlin ".   ...