Demokrati, makt, frihet och hierarki. Makt I (av II)

”Makt korrumperar”, ”Han är maktgalen”, ”De söker makt för maktens egen skull”.

Makt är fult. Den som har, eller vill ha makt, betraktas med misstro och bör bevakas.

Och visst finns det otaliga exempel på hur makt missbrukats. Envåldshärskare har i alla tider använt makten för egna syften.  Då den politiska makten hamnat hos diktatoreriska partier som fascism, nazism och kommunism är det upplagt för missbruk. Maktmissbruk uppstår lätt då ett stort företag skaffat sig monopol för sin produktion eller då kriminella grupper pressar medborgare på pengar.
Korruption är en form av maktmissbruk.

Men å andra sidan: Vad krävs för att bekämpa maktmissbruk?
Jo, just makt.
Handlingskraft kräver makt. Den som vill genomföra och leda viktiga projekt behöver makt att få stöd för projektet och att undanröja hinder och motstånd.
Världens länder och fungerande näringsliv vilar på makt.  Utan makt kan polis och militär inte upprätthålla ordningen i samhället och utan makt på flera nivåer skulle inte företag kunna finnas.
Politiska partier strävar efter den politiska makten för att kunna genomföra sina förslag men balanserar samtidigt varandras makt.

Makt är alltså både dåligt och bra.  Makten är varken god eller ond. Makten är som en yxa. Det beror på hur den används och vem som håller i skaftet.

Makt och demokrati
I den svenska demokratin utgår all offentlig makt från folket genom att folket väljer representanter till riksdagen som har den slutgiltiga politiska makten. Det är riksdagen som utser regering, stiftar lagar och beslutar om hur skattepengarna ska användas.

Sverige är dessutom indelat i 290 kommuner och 20 regioner.  I kommunerna är det kommunfullmäktige och kommunstyrelsen som styr politiken.

Kommunerna beslutar om kollektivtrafik, bostadsförsörjning och näringslivsutveckling och om välfärdstjänster som skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
40 000 medborgare har förtroendeuppdrag i Sveriges kommunsektor. De utövar sina uppdrag på sin fritid vid sidan av arbete eller studier.
Företagen har en viss makt över marknaderna. Enligt SCB finns det 1 674 052 företag i Sverige.

Inte sällan talas om statens makt. Så, vem är staten?
Staten är den offentliga centralmakten i Sverige. Det är Sveriges statschef (kungen), riksdagen och regeringen samt de domstolar och förvaltningsmyndigheter som lyder under dessa. Enligt statskontoret finns det 341 myndigheter under regeringen.

Regler för statens verksamhet (och makt) finns i första hand i regeringsformen (i näringslivet en bolagsordning), som är en av Sveriges grundlagar. Regeringsformen kompletteras av andra lagar, förordningar, föreskrifter och rättsfall inom det juridiska område som kallas statsrätt.
Den statliga förvaltningen tas hand av myndigheterna som sorterar under regeringen. Grundläggande bestämmelser om förvaltningsmyndigheterna finns i regeringsformen.

Statens makt är begränsad genom lagar och förordningar.
Riksdagen har naturligtvis makt. Utan makt skulle riksdagen år 1809 inte kunnat anta den nya regeringsformen som lade grunden för demokratin. Då det gällde att hålla Sverige neutralt under andra världskriget krävdes det en regeringsmakt liksom för att få in skatter för att investera i medborgarnas välfärd och trygghet.

Men vad är makt?
Det finns ingen heltäckande definition på vad makt är. Begreppet makt kan betyda mycket eller ingenting.

När man pratar om makt kan man mena
a) Vem som kan bestämma över vilka.
Den som har största aktieinnehavet i en koncern har makt över koncernen.
Styrelsen och VD i ett företag har viss makt över sina anställda och över en del av marknaden.
Kongressen eller stämman i en organisation brukar ha makt över organisationen.

b) Förmågan att påverka sin vardag och sin framtid.
Medierna, PR-byråer, lobbyister kan påverka människors uppfattning i olika frågor och har därför makt.
Den som har en hög inkomst kan påverka sitt liv i större utsträckning en den som är arbetslös.

c) Maktens motsats. Maktlösheten.
Somliga människors maktlöshet kan vara orsak till andra människors makt. Slavarnas maktlöshet gav slavägarna stor makt.
Barn som är under 18 år har mindre makt än myndiga vuxna. Människor som nyss flytt från sitt hemland har, som flykting i Sverige, begränsad makt jämfört med den som är född här. Kvinnor anses ha mindre makt än män. Den obildade har mindre makt än den som har akademisk utbildning. Fattiga har mindre makt än rika.
Barn till en fattig outbildad ensamstående mamma som är arbetslös flykting kan närmast betraktas som maktlösa. Vem eller vilka har makt över dem?

d) Maktbegränsningar. I de flesta länder finns lagar och regler som begränsar enskildas och gruppers makt. Brist på resurser och konkurrenter innebär också att makt begränsas. Intresseorganisationer som till exempel LO och Svenskt Näringsliv ger sina medlemmar makt men begränsar varandras makt.

e) Inflytande. Om du inte har makt kanske du åtminstone har möjlighet att påverka, du har inflytande över din vardag. Vilket också är en sorts makt, men begränsad.

Att ha makt är inte fult. Det är hur du fått makten, hur stor makt du har och hur du använder makten som är det viktiga.


Regeringsformen

Maktutredningen
Statens offentliga utredningar & FSS 1990:44 & Statsrådsberedningen
Demokrati och makt i Sverige
Maktutredningens huvudrapport Stockholm 1990

Förtroendevalda i kommuner ochregioner, SKR

Myndighetsregistret

LO, Makteliter

Statsförvaltningen 

SCB Företagsregistret