Inlägg

Visar inlägg med etiketten kapital

Syndafloden, Noaks ark och COP15

Noas ark  är det stora flytetyg som, enligt  första Moseboken  i  Bibeln , byggdes av  Noa  enligt  guds  anvisningar. Arken var 150 meter lång, 25 meter bred och hade en höjd av 15 meter enligt 1 Mos. 6:15. Noa fick i uppgift att bygg arken och med den rädda sig själv, sin familj och jordens alla djur från att utplånas i en världsomfattande översvämning,  syndafloden . När Noa byggt arken färdigt skickade gud alla jorden djur till Noa som tack vare arken räddade människor och djur från att utplånas. I dag hotas en miljon arter; djur, växter och insekter, av utrotning på grund av människans val och handlingar. Enligt en beräkning kan så många som cirka 130 000 av alla kända, namngivna landlevande djurarter redan vara borta. Dagens ark heter COP15, toppmötet för biologisk mångfald. Den 21 december 2022 kunde världens länder enas om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald på toppmötet COP15. Bland huvudpunkterna i avtalet kan ...

Nu blir det reglerad klasskamp

Nu är avtalsrörelsen igång. Om man så vill kan man säga att avtalsrörelsen är ett uttryck för ”klasskampen”. En tyglad och reglerad klasskamp. Kampen handlar om hur överskottet av arbete och produktion ska fördelas mellan löntagare och kapitalägare. I dag kom arbetsgivarna med sitt motbud till fackens lönekrav som har varit kända sedan slutet av oktober. Arbetsgivarna lade - för första gången i industriavtalets 25-åriga historia - fram ett konkret motbud. De erbjuder löneökningar på 2 procent. Det är som svar på fackens krav på 4,4 procent + en särskilt låglönesatsning. Arbetsgivarsidan kan också tänka sig ett engångsbelopp på 3 000 kronor till alla anställda i industrin. I tidigare avtalsrörelser har arbetsgivarna nöjt sig med att säga att fackens lönekrav är för höga. Alla inser att inflationen har grävt djupa hål i lönatagarnas plånböcker. Inflationstakten närmar sig 10 procent. För att få kompensation för inflationen skulle facken alltså kräva minst tio procents löneök...

Klasskampen i Sverige

Mat, bostäder, kläder, resor, energi och andra levnadskostnader har blivit nio procent dyrare sedan förra avtalet skrevs under. Och nu är det dags för en ny avtalsrörelse. Inflationen har gjort att löntagarnas löner blivit lägre sedan förra avtalet. Större delen av lönerna, 96,6 procent, går enligt SCB till konsumtion. Samtidigt som lönerna ökade med 2,8 procent från augusti 2022, jämfört med augusti 2021, steg konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) med 9 procent.   Det innebar en reallöneminskning med 6,2 procent. I den kommande lönerörelsen begär facket 4,4 procent i löneökningar. Särskild satsning på de lågavlönade. Arbetsgivarna, å sin sida, anser att facket kräver på tok för mycket. De säger att många företag inte klarar av en så hög löneökning. Att höja de lågavlönades löner innebär att vi inte har råd att anställa dem, säger flera arbetsgivare. Somliga företag tvingas lägga ner. Samtidigt har de stora företagen visat höga aktieutdelningar under 2021 Topp 1...

Kampen om överskottet

Avtalsrörelsen 2023 har börjat. Avtalsrörelsen är en kamp om arbetets och produktionens överskott och handlar om hur vinsterna från produktionen ska fördelas. De som slåss om bytet är: - Investerarna, aktieägarna och kapitalisterna vill ha utdelningar och ränta på satsat kapital. - Löntagarna, de som producerar, vill ha sin i form av höjda löner och bättre arbetsvillkor. - Och så vill staten ha en del. Ja, skatterna du vet. - Handeln och de anonyma marknaderna vill ha vad dem ankommer då kakan ska delas. Det är ett kiv och ett split. Som väl är, i ordnade former. I år har inflationen drabbat avtalsrörelsen. Praktiskt taget allt som producerats har blivit dyrare. Mat, energi, resor, boendekostnader har ökat i pris. Nu i oktober 2022 är inflationen  9,7 procent men beräknas öka ytterligare. När man diskuterar fördelningen av produktionens vinster bör man tänka på att lönepengarna, till större delen, går till konsumtion. Löntagarna behöver mat, bostad, energi, kläder ...

Kapitalet regerar

Globalisering, i betydelsen internationell handel, är inget nytt. Den fanns redan under antiken, utvecklades på medeltiden och kulminerade med kolonialismen. När vi idag talar om globalisering menar vi en utveckling där inte bara världens nationalstater blir mer handelsberoende av varandra, utan också att det globala kapitalet får allt större makt över enskilda länders ekonomiska, sociala och kulturella liv. Nationella politiker får allt mindre möjligheter att påverka utvecklingen. De globala ekonomiska marknadskrafterna styr allt mer. Ta till exempel dina pensionspengar. Den idylliska synen på pensionerna är att pensionspengarna är ett överskott av ditt livs produktiva insatser som sparats för dig till den dag du inte längre kan arbeta. Pengarna har legat på banken och väntat på din 67-årsdag då du äntligen får ta ut dem. Den verkliga bilden är att dina pensionspengar är en del av din lön som satsas på de internationella kapitalmarknaderna. Syftet är naturligtvis att pengarn...

Om kapitalismen

Bild
”Kapitalistiska pyramiden” illustrerar samhällets hierarki. Affischen publicerades först 1911 i USA av den internationella fackföreningen Industrial Workers of the World. De olika avsatserna i den kapitalistiska pyramiden är: I toppen kapitalet/pengar –  kapitalismen råder över allt Regenter och politiker –  vi härskar över er Kyrkan och religiösa ledare –  vi lurar er Militären –  vi skjuter mot er Borgarklassen –  vi äter för er Arbetarklassen –  vi arbetar för alla, vi föder alla   Pyramiden är en politisk propagandaaffisch. Men bilden pekar på ett historiskt faktum, nämligen att samhället, allsedan urminnes tid, har präglats av ekonomiska, sociala och kulturella hierarkier. Allt sedan Babylon har samhället bestått av överklass och underklass. En överklass av kungar, aristokrati, krigsherrar, påvar och godsägare som har haft makt över en underklass av slavar, allmoge, drängar, pigor och dagsverkare. Och mellan dessa klasspoler har det funnits...

Vad är en kapitalist? II

Du ska inte tro att du är kapitalist för att du har en inkomst på 50 000 kronor i månaden, äger villa och sommarhus med tomt, bil, båt, har 50 000 kronor på banken och hundra aktier i Investor . Möjligen är du rik, men kapitalist är du absolut inte. Men om du äger ett avgörande inflytande över produktionsmedel eller produktionsfaktorer och använderarbetskraft i produktionen för att skapa ett ekonomiskt överskott. Ja då kan du kalla dig för kapitalist. Kapitalisten samlar och koncentrerar kapital. Kapital koncentreras inom olika samhällsområden. Näringslivet – banker, privatägda företag, bolag, stiftelser, finansinstitut, fonder, börser, Staten – statliga företag, myndigheter, kommuner, regioner Kooperationen – samverkansföretag, konsument- och producentkooperativ Det civila samhället – organisationer, Sveriges tio största privatkapitalister: 1. Familjen Wallenberg är Sveriges mäktigaste finansfamilj. De kontrollerar ensamt 40 procent av den svenska börsen. Walle...

Vad är en kapitalist?

I vulgärvänsterns retorik finns det en tendens att kalla alla rika människor för ”kapitalister” och anklaga dem för deras rikedom och makt. Eller så uppfattar de alla företagare eller privata arbetsgivare som kapitalister.   De konspiratoriskt lagda misstänker dessutom att kapitalister är onda giriga typer som alltid försöker sko sig på andras bekostnad. De åsikterna, om vad en kapitalist är, tyder på bristande kunskaper i elementär samhällsekonomi, och omöjlig gör en riktig analys av kapitalismen. Så vad är en kapitalist? Om vi utgår från att det är arbetet och produktionen som skapar grunden för all ekonomisk, social och kulturell utveckling kan vi kanske enas om följande definition: Kapitalisten bestämmer över sånt som krävs för att arbetet och produktionen ska kunna bilda överskott. Vi skulle kunna enas om en ganska allmän definition, att en kapitalist är en människa (eller en grupp mäniskor) som äger det avgörande inflytandet och dominerar viktiga produktionsmedel, e...

Inflationen 2022. En del av den pågående ekonomiska krisen.

När arbetaren och hantverkaren, eller producenten, lämnar sin arbetsprodukt för att den ska säljas på marknaden får produkten ett pris uttryckt i pengar.   Det gäller i alla tider och både varor och tjänster. Priset har påverkats av många olika faktorer: hur stor tillverkningskostnaden varit inklusive löner, kostnader för material, råvaror, komponenter, skatter, hyror och låneräntor, tillgång och efterfrågan på just den varan, köpkraften på marknaden, konkurrenssituationen, vinstkrav med mera. När en mobiltelefon tillverkas för att säljas på marknaden sätts kanske priset till 4000 kronor. Centralbanken som har hand om penningutgivningen kan då trycka fyra nya tusenlappar och det finns täckning i ekonomin för dessa. (Det händer naturligtvis inte direkt eller i någon samordning men principen är sådan). Priset på varan motsvaras alltså av ett pris på pengar och tvärt om. Arbetet bakom produkten, och de pengar som produkten representerar, hänger ihop som vätskor i ett kommuni...

En del av profiten låg i att strunta i skiten

Massaindustrin har tidigare, helt enligt de bestämmelser och lagar som gällde på den tiden, släppt ut stora mängder träfibrer och processkemikalier från sina anläggningar främst längs Norrlandskusten. Utsläppen har bildat så kallade fiberbankar och fiberrika sediment som innehåller stora mängder miljögifter, bland annat PCB, kvicksilver och dioxider som hotar livsmiljön i havet. Forskning från bland annat SLU har visat att stora mängder metangas bildas och läcker ut i atmosfären. Metangas bidrar mångdubbelt till ett varmare klimat. I havet utanför Sundsvall ligger sedan över 50 år 23 000 tunnor med kvicksilverhaltigt innehåll som hotar att läcka ut i havsmiljön. Varje tunna innehåller 200-300 gram kvicksilver ingjutet i betong. Tunnorna dumpades i bukten, då det var lagligt, mellan åren 1951 och 1964 och ligger på cirka 90 meters djup. Det är åtta-nio ton kvicksilver som riskerar att komma ut i miljön. Undersökningar visar att tunnornas plåthölje rostat sönder och att innehålle...

Ett knapptryck och 700 miljarder försvann

Runt klockan 10.00 i går, 220502, föll Stockholmsbörsen med runt 8 procent. Ungefär 700 miljarder kronor försvann i värde. Efter några minuter studsade börsen tillbaka till ursprungsnivå. På börsanalytikernas datorer syns händelsen som ett djupt slukhål. I dag, dagen efter, kliver Citigroup Inc fram och tar på sig ansvaret för raset. Bolaget säger att det är deras handelsplattform i London som låg bakom felet. Enligt uppgift ska en av bolagets handlare gjort fel då en transaktion skulle matas in. Börsanalytiker talar om en feltryckning. Den mänskliga faktorn igen. Ständigt denna mänskliga faktor. På några minuter hinner många affärer genomföras på börsen. Om någon köper aktier efter att börsen fallit med 8 procent och fem minuter senare säljer samma aktier för ett pris som är 8 procent högre torde vederbörande ha gjort en rejäl vinst. Medan några andra gjort en förlust. Kanske föddes en miljardär i detta ögonblick av feltryck. Huruvida detta skett lär vi aldrig få veta. H...

Kriget i Ukraina och börsen

”Spararna rusar till Saab och SSAB” Det säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet i Affärsvärlden   31 mars 2022. I skuggan av kriget flockas spararna kring aktier som kan gå bra under den rådande situationen, berä ttarFrida Bratt, sparekonom på Nordnet. Hon menar kriget i Ukraina. "Spararna rusar till bolag som Saab och SSAB", säger hon. ”Stålpriserna har rusat sedan Rysslands invasion av Ukraina, eftersom kriget väntas orsaka ett ännu större underutbud av stål, samtidigt som en del kinesisk stålproduktion har pausats på grund av smittspridning. Det gynnar kortsiktigt SSAB, som dessutom gillas för sin höga direktavkastning”, säger Frida Bratt. De fyra mest köpta   aktier mars 2022             Investor, investmentbolag, ägare Wallenberg (Investor äger aktier i ABB, Astra Zeneca, Atlas Copco, Electrolux. Electrolux Professional, Epiroc, Ericsson, Husqvarna, Nasdaq, SAAB. Swedish Orphan Biovitrum, Wärtsilä)  ...

Är jag kapitalist?

Jag äger aktier till ett värde av cirka 50 000 kronor. Dessutom är jag delägare i den fastighet som jag bebor, värd kanske 2 miljoner. Till yttermera visso äger jag hälften av en bil vars andrahandsvärde ligger på cirka 150 000 kronor. Däremot har jag en låg inkomst, i form av pension, som ger mig 12 000 i månaden före skatt. Hur som helst, jag aser att jag har det gott ställt, särskilt om man jämför med alla fattiga människor i världen. Men gör mig min kapitalförmögenhet till KAPITALIST? Så vad är en kapitalist? Du är kapitalist om du äger kapital – pengar, värdepapper, fastigheter, fabriker, företag, mark, patent, energiresurser, kommunikationer, kunskaper, politiskt och/eller socialt inflytande – som gör att många människor är beroende av ditt ägande och dina åtgärder och handlingar. Ser vi på samhället med den utgångspunkten kan vi konstatera att kapitalister till exempel är Multinationella företag och bolag Koncerner Investeringsbolag, holdingbolag Mar...

Apokalypsen på väg?

Världen krisar. Vi är inne i en ekonomisk kris. Börser faller, investeringar uteblir, arbetslösheten växer och nu kryper inflationen på oss igen. Skattebetalarna tvingas stödja näringslivet med kapital. Värderingarna på börsen har tappat verklighetsförankringen. Värderingsmultiplarna är på historiska toppnivåer samtidigt som den underliggande ekonomin är på bottennivåer. En skakig börs är tecken på en krasch. Men det är inte säkert att kraschen kommer eftersom den redan är här sedan flera år tillbaka men nu följer ett långsammare förlopp. I stället för en explosion blir det en pyspunka. Samtidigt, sedan tre år tillbaka, härjar en sjukdomskris - covidpandemin. Sedan 31 december 2019 till idag 2022 har  5 753 799 dött i sjukdomen. Samtidigt uppstår en militär konflikt genom att Ryssland hotar sin omvärld. Kina uppför sig stöddigt. NATO mobiliserrar, militärexperter spår krig i nästa vecka. Upphetsningen i media är stor. Miljökriser, flyktingkriser, klimatkrisen ...

Vad gör samhällsekonomerna?

Jag anser att arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell samhällsutveckling. Utan detta axiom blir framförallt samhällsekonomin, åtminstone för mig, ett mysterium. Tanken är inte det minsta revolutionerande eller unik och jag är långtifrån ensam om den. Ändå kommer de flesta av dagens samhällsvetenskapare och debattörer, om de nu överhuvud bryr sig, invända att tanken om arbetet som alltings grund är ovidkommande och ålderdomligt. Att idéer är gamla behöver inte betyda att de är överspelade. Lika litet som att allt gammalt är rätt. Eller allt nytt är viktigt. Klart är att Adam Smith, David Richardo och Karl Marx satte arbetet och produktionen som grunden för samhällsekonomin. För att inte tala om Abraham Lincoln och August Strindberg. Tanken var inte ny ens då men tämligen allmän. Adam Smith (1723-1790) skrev 1776 bland annat i "Wealth of Nations". ”Arbetet som utförs år från år är den fond som ett folk i grund och botten lever p...