Nu är goda råd dyra

Finanspolitiska Rådet har funnits sedan 2007 och har sex ledamöter, alla väl meriterade ekonomer.

Rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.
Ordförande är förre riksbankschefen, Lars Heikensten.

Man får anta att varje regering, oavsett politisk färg, lyssnar till vad rådet har att säga.
Det innebär att Finanspolitiska Rådets synpunkter väger tungt i svensk politik.

Den 16 maj i år publicerade rådet sin årliga rapport Svensk finanspolitik 2022.
Och den 21 maj intervjuades påpassligt Lars Heikensten i Sveriges Radio Ekos lördagsintervju.

Lars Heikensten säger där att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen.
”Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver.”

En del av klokskapen står naturligtvis rådet för.
Debatten om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer kommenterar
Lars Heikensten med att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde, men att även politiska beslut har påverkat den utvecklingen.

– Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.

Lars Heikensten understryker att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här.

I rådets årsrapport påpekas att om det finns risk att utgiftstaket överskrids ska regeringen enligt budgetlagen vidta åtgärder eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder för att undvika detta. Regeringen väljer att inte göra det med hänvisning till det osäkra läget.
”Rådet anser att det osäkra läget snarare är ett skäl till försiktighet med att föreslå nya offentliga utgifter på det sätt som nu skett. Det framgår i vårpropositionen att regeringen har påbörjat ett arbete för att kunna återkomma med förslag om utgiftsbegränsande åtgärder i höstens budgetproposition. Rådet anser att regeringen redan i vårpropositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken skulle ha diskuterat omfattning och inriktning på sådana åtgärder, och därmed vilka prioriteringar som kan komma att bli aktuella. ”
Krigsekonomin och upprustningen spräcker budgettaket.

Läs mer:

Finanspolitiska rådets Lars Heikensten: Oroad över det ekonomiska läget. SR Lördagsintervju.

Finanspolitiska rådets rapporter 

Finanspolitiska rådet