Inlägg

Visar inlägg med etiketten ekonomi

Happy Birthday Adam Smith!

Under det kommande nya året fyller Adam Smith 300 år. Han föddes nämligen den 16 juni 1723. Smith brukar räknas som liberalismens fader. Men på 300 år har världen förändrats en smula.   Smith föddes under de pudrade perukernas tid och var samtidig med Gustaf III och Bellman. Adelsväldet höll fortfarande greppet om samhällshierarkin. En ny legostadga infördes samma år   i Sverige där pigor och drängar förbjöds att ta emot eller begära högre än ett visst belopp som lön. Det skulle dröja 66 år innan franska revolutionen inleddes 1789. Smith dog året efter. Hans viktigaste verk ”Nationernas välstånd” (The Wealth of Nations) publicerades år 1776. Samma år som USA:s självständighetsförklaring. Slaveriet avskaffades först nära hundra år senare, 1865 Och det hade bara gått tio år sedan James Watt tagit patent på sin ångmaskin. Smiths iakttagelser om marknadsekonomin och den spirande kapitalismen var geniala. Han insåg att medborgarnas frihet att göra affärer för egen vinnin...

Kampen om överskottet

Avtalsrörelsen 2023 har börjat. Avtalsrörelsen är en kamp om arbetets och produktionens överskott och handlar om hur vinsterna från produktionen ska fördelas. De som slåss om bytet är: - Investerarna, aktieägarna och kapitalisterna vill ha utdelningar och ränta på satsat kapital. - Löntagarna, de som producerar, vill ha sin i form av höjda löner och bättre arbetsvillkor. - Och så vill staten ha en del. Ja, skatterna du vet. - Handeln och de anonyma marknaderna vill ha vad dem ankommer då kakan ska delas. Det är ett kiv och ett split. Som väl är, i ordnade former. I år har inflationen drabbat avtalsrörelsen. Praktiskt taget allt som producerats har blivit dyrare. Mat, energi, resor, boendekostnader har ökat i pris. Nu i oktober 2022 är inflationen  9,7 procent men beräknas öka ytterligare. När man diskuterar fördelningen av produktionens vinster bör man tänka på att lönepengarna, till större delen, går till konsumtion. Löntagarna behöver mat, bostad, energi, kläder ...

Banken, staten och Kungliga vetenskapsakademin

USA:s centralbank heter Federal Reserve. Den är en av världens mäktigaste banker. Under de senaste decennierna har banken varit med om ett antal ekonomiska kriser i USA. Bankkrisen 1980-1983 , börskraschen 1987, d en amerikanska huskrisen 2007-2010, finanskrisen 2008-2010 och de stora skuldkriserna 2008-2010. Ordförande för the Federal Reserve, åren 1987–2006, var den extremt marknadsliberale Alan Greenspan. Han fick under sin tjänstgöringstid flera utmärkelser. Bland annat utropades han till Financial Times Person of the Year  1998. Motiveringen var att han ”som finansmarknadernas skyddsängel och bevarade på så sätt den amerikanska högkonjunkturen” Men nobelpris fick han aldrig. Det fick däremot hans efterträdare, Ben Bernanke , som var ordförande för the Federal Reserve  åren 2006–2014. Nobelpristagaren Ben Bernanke har som centralbankschef lanserat  ” Bernanke-doktrinen ”  som i korthet går ut på att bekämpa  deflation . Hans recept är att öka penn...

Priskraschen

”Årets ekonomipristagare, Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig har väsentligt förbättrat vår förståelse av bankernas roll för ekonomin, särskilt vid finanskriser. Deras forskning visar bland annat varför det är så viktigt att undvika att banker kollapsar.” Så lyder en del av Kungl. Vetenskapsakademiens motivering för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2022. Och så försöker man förklara varför de tre får priset: ”Om ett stort antal sparare skyndar till banken samtidigt för att ta ut sina pengar kan ryktet bli en självuppfyllande profetia – en bankrusning uppstår och banken kollapsar. Den här farliga dynamiken kan förebyggas genom statliga insättningsgarantier och beredskap för nödlån till krisande banker.” Men det visste vi ju redan. Både i Sverige och globalt. Just därför har stater gått in och garanterat bankernas överlevnad under finansiella kriser. Marknaden räknar därför med en statlig garanti. Det ger en lägre ränta när b...

Kapitalet regerar

Globalisering, i betydelsen internationell handel, är inget nytt. Den fanns redan under antiken, utvecklades på medeltiden och kulminerade med kolonialismen. När vi idag talar om globalisering menar vi en utveckling där inte bara världens nationalstater blir mer handelsberoende av varandra, utan också att det globala kapitalet får allt större makt över enskilda länders ekonomiska, sociala och kulturella liv. Nationella politiker får allt mindre möjligheter att påverka utvecklingen. De globala ekonomiska marknadskrafterna styr allt mer. Ta till exempel dina pensionspengar. Den idylliska synen på pensionerna är att pensionspengarna är ett överskott av ditt livs produktiva insatser som sparats för dig till den dag du inte längre kan arbeta. Pengarna har legat på banken och väntat på din 67-årsdag då du äntligen får ta ut dem. Den verkliga bilden är att dina pensionspengar är en del av din lön som satsas på de internationella kapitalmarknaderna. Syftet är naturligtvis att pengarn...

Demokratins kris skapar högerpopulism

Trump, Orban, Putin, Åkesson, Le Pen, Meloni/Salvini … Den konservativa, främlingsfientliga och nationalistiska högern går framåt i världen. Varför? Av samma anledning som extremhögern vann framgång i Tyskland och Italien på 1920-talet. Medborgarnas missnöje med att politikerna inte gör något åt allt elände som drabbar folk. Polikerföraktet är utbrett. Allmänhetens missnöje fångas upp av partier som lovar att ta i med hårda tag. Partier som lovar att handla. Partier som påstår sig vara på folkets sida mot de passiva, handlingsförlamade politikerna. Kort sagt, på grund av demokratins kris. Demokratin franstår som ett impotent käbbel då det i stället krävs kraft och beslutsamhet. Inget parti får majoritet i parlamentet och därigenom en möjlighet att styra och leda. Partierna motarbetar varandra i stället för att samverka. Politikerna kan inte längre styra eller leda den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen. Under oupphörligt käbbel tvingas de rycka ut i efterha...

Om kapitalismen

Bild
”Kapitalistiska pyramiden” illustrerar samhällets hierarki. Affischen publicerades först 1911 i USA av den internationella fackföreningen Industrial Workers of the World. De olika avsatserna i den kapitalistiska pyramiden är: I toppen kapitalet/pengar –  kapitalismen råder över allt Regenter och politiker –  vi härskar över er Kyrkan och religiösa ledare –  vi lurar er Militären –  vi skjuter mot er Borgarklassen –  vi äter för er Arbetarklassen –  vi arbetar för alla, vi föder alla   Pyramiden är en politisk propagandaaffisch. Men bilden pekar på ett historiskt faktum, nämligen att samhället, allsedan urminnes tid, har präglats av ekonomiska, sociala och kulturella hierarkier. Allt sedan Babylon har samhället bestått av överklass och underklass. En överklass av kungar, aristokrati, krigsherrar, påvar och godsägare som har haft makt över en underklass av slavar, allmoge, drängar, pigor och dagsverkare. Och mellan dessa klasspoler har det funnits...

Vad är en kapitalist?

I vulgärvänsterns retorik finns det en tendens att kalla alla rika människor för ”kapitalister” och anklaga dem för deras rikedom och makt. Eller så uppfattar de alla företagare eller privata arbetsgivare som kapitalister.   De konspiratoriskt lagda misstänker dessutom att kapitalister är onda giriga typer som alltid försöker sko sig på andras bekostnad. De åsikterna, om vad en kapitalist är, tyder på bristande kunskaper i elementär samhällsekonomi, och omöjlig gör en riktig analys av kapitalismen. Så vad är en kapitalist? Om vi utgår från att det är arbetet och produktionen som skapar grunden för all ekonomisk, social och kulturell utveckling kan vi kanske enas om följande definition: Kapitalisten bestämmer över sånt som krävs för att arbetet och produktionen ska kunna bilda överskott. Vi skulle kunna enas om en ganska allmän definition, att en kapitalist är en människa (eller en grupp mäniskor) som äger det avgörande inflytandet och dominerar viktiga produktionsmedel, e...

Den liberale gurun, Johan Norbeg, har missförstått allt

Det finns fortfarande många, både inom borgerligheten och inom vänstern som, i den politiska debatten, utgår ifrån att kapitalism är en ideologi. En missuppfattning som leder till en meningslös debatt. Jag förutsätter här att arbetet och produktionen är grundförutsättningen för mänsklig utveckling. Kapitalism är då den existerande ekonomiska, sociala och kulturella ordning som vuxit fram under mänsklighetens hela historia, allt i från att människor skaffade sig jordegendomar och på så sätt kunde öka avkastningen av sitt arbete och investera i nya grödor. Kapitalismen såg dagens ljus då pengar började användas i handeln och då handeln blev global och skapade marknadsekonomin. Handeln intensifierades och gav upphov till en europeisk handelskapitalism med bl.a. Hansan och med kapitalister som Fugger och Medici. Det uppstod ett bankväsende. Handelskapitalismen utvecklade kolonialism med Holland, England, Frankrike, Portugal, Spanien som ledande länder. Kolonialismen gav Europa eno...

Professor vill ge alla svenskar ekonomisk frihet

Då professor Jonung skriver en artikel om samhällsekonomi, och skickar den till SvD, har han stora chanser att få den antagen. Om jag skickar en liknande text till samma redaktion blir jag refuserad. Jag begriper varför. Jonung räknas som expert medan mina kunskaper i ekonomi är okända för andra än mig själv. Så enkelt är det. Jonung och jag har olika förutsättningar i den ekonomiska debatten. Han har mycket större akademisk kunskap än jag. Jonung, är en auktoritet på sitt område, och har därför lättare att få ett avtal med SvD:s redaktion än vad jag har. I dagens SvD har Jonung skrivit en artikel under rubriken ” Ge alla svenskar full ekonomisk frihet”. Rubriken fick mig först att tro att Jonung menar att alla svenska medborgare bör ges lika ekonomiska förutsättningar. Men det visar sig att han tycks tro att en sådan jämlikhet redan råder. Han skriver nämligen om att alla medborgare bör ha lika rätt till avtalfrihet. I artikeln hävdar Jonung att det finns ”allvarliga inskr...

Inflationen 2022. Vad händer med samhällsekonomin?

Inflationen är hög i både Sverige och omvärlden. Den är kännbart för hushållen och urholkar köpkraften. Efterfrågan på varor kommer därför att minska. Folk köper mindre. Samtidigt är arbetslösheten lägre än på många år. I flera branscher är det brist på arbetskraft. Löntagarna kräver högre löner som kompensation för prisökningarna. LO:s förhandlare är medvetna om att högre löner ökar inflationen. Under en socialdemokratisk regering kommer LO:s förhandlare därför att söka lösa problemet i samverkan med arbetarrörelsens politiska gren. Annars är läget för LO-förhandlarna ovanligt gott med tanke på att arbetslösheten är låg.   Då ökar priset på arbetskraften. Dessutom har realönerna minskat under 2021. Löntagarna skulle alltså ha ett ovanligt bra förhandlingsläge inför lönerörelsen 2023. Om inte inflationen hotade. I både USA och Storbritannien stiger lönerna snabbt och det finns även tecken på något högre löneökningar framöver i euroområdet, bland annat i Tyskland.   ...

Inflationen 2022. Hur drabbas du?

Hur drabbar inflationen folk i allmänhet? Livsmedlen blir dyrare. Löneinkomsterna minskar i värde. Då den allmänna prisnivån stiger påverkas människors levnadsvillkor. Prisutvecklingen mäts som konsumentprisindex, KPI. Varje månad samlar SCB in prisuppgifter om ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Priserna sammanställs för att göra en uppskattning av den genomsnittliga prisutvecklingen. Detta kallas för konsumentprisindex (KPI). Ett index är ett jämförelsetal. Med hjälp av ett index kan man se hur någonting förändras över tid, i det här fallet förändringen i hur mycket det kostar att leva i Sverige. Om man jämför KPI tillbaka i tiden så får man en uppfattning om hur prisnivån i Sverige har utvecklats. Om man till exempel sätter indextalet, det som man utgår från, till 100 år 1980 är det årtalet man utgår från. Det kallas därför basår.   Den årliga förändringen i konsumentprisindex är det som kallas inflationstakten. Om man utgår från att KPI för ...

Inflationen 2022. Pengar strös över världen

Våren 2020 skickade Donald Trump och hans administration 1000 dollar till alla vuxna amerikanska medborgare i nytt stimulanspaket. ”Helikopterpengarna” kostade staten omkring 500 miljarder dollar. (=5245450000000 skr) Samtidigt som USA har en statsskuld på 124 procent av BNP vilket till och med överstiger nivåerna efter andra världskriget. Helikopterpengar hade redan delats ut i Hongkong i början av mars samma år då varje medborgare över 18 år fick 10 000 Hongkongdollar, motsvarande omkring 13 000 kronor. Helikopterpengar  är en form av ekonomisk  stimulansåtgärd . Termen ” helikopterpengar ” myntades i "The Optimum Quantity of Money"  (1969) av  Milton Friedman . Där resonerar Friedman kring en hypotetisk helikopter som släpper kontanter ifrån himlen.  Staten  och  centralbanken  kan öka penningmängden i  ekonomin   genom att trycka upp nya  sedlar   och låta sprida dem till  befolkningen , som att kasta ut d...

Inflationen 2022, vad beror den på?

I går hade SvT Rapport 19.30 ett fem minuter långt inslag om inflationen. Här konstaterades bara att allt blir dyrare. Och att alla är överraskade av inflationen. Kristina Lagerström, ekonomikommentator på SvT, fick inte stora chanser att utveckla någon kommentar. Inte heller Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet . Vill man söka efter orsakerna får man leta själv. Inflationstakten enligt konsumentprisindex, KPIF, var inflationen 7,2 procent i maj 2022. Det var den högsta inflationstakten sedan december 1991. Nu, i juni 2022, var den 8,5 procent. Enligt SCB var ökningen för livsmedel och alkoholfria drycker den största på 39 år. Ökade elpriser samt transportpriser, där drivmedel och inköp av bilar ingår, bidrog också till årsförändringen. En förklaring till inflationen är, enligt läroboken, att det trycks upp för mycket sedlar. Vilket betyder att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. Köpkraften minskar. Reallönerna sjunker. Och...