Marios Blogg II

Trump, Orban, Putin, Åkesson, Le Pen, Meloni/Salvini … Den konservativa, främlingsfientliga och nationalistiska högern går framåt i världen. Varför? Av samma anledning som extremhögern vann framgång i Tyskland och Italien på 1920-talet. Medborgarnas missnöje med att politikerna inte gör något åt allt elände som drabbar folk. Polikerföraktet är utbrett. Allmänhetens missnöje fångas upp av partier som lovar att ta i med hårda tag. Partier som lovar att handla. Partier som påstår sig vara på folkets sida mot de passiva, handlingsförlamade politikerna. Kort sagt, på grund av demokratins kris. Demokratin franstår som ett impotent käbbel då det i stället krävs kraft och beslutsamhet. Inget parti får majoritet i parlamentet och därigenom en möjlighet att styra och leda. Partierna motarbetar varandra i stället för att samverka. Politikerna kan inte längre styra eller leda den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen. Under oupphörligt käbbel tvingas de rycka ut i efterha...

”Kapitalistiska pyramiden” illustrerar samhällets hierarki. Affischen publicerades först 1911 i USA av den internationella fackföreningen Industrial Workers of the World. De olika avsatserna i den kapitalistiska pyramiden är: I toppen kapitalet/pengar –  kapitalismen råder över allt Regenter och politiker –  vi härskar över er Kyrkan och religiösa ledare –  vi lurar er Militären –  vi skjuter mot er Borgarklassen –  vi äter för er Arbetarklassen –  vi arbetar för alla, vi föder alla   Pyramiden är en politisk propagandaaffisch. Men bilden pekar på ett historiskt faktum, nämligen att samhället, allsedan urminnes tid, har präglats av ekonomiska, sociala och kulturella hierarkier. Allt sedan Babylon har samhället bestått av överklass och underklass. En överklass av kungar, aristokrati, krigsherrar, påvar och godsägare som har haft makt över en underklass av slavar, allmoge, drängar, pigor och dagsverkare. Och mellan dessa klasspoler har det funnits...

Jag anser att arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell samhällsutveckling. Utan detta axiom blir framförallt samhällsekonomin, åtminstone för mig, ett mysterium. Tanken är inte det minsta revolutionerande eller unik och jag är långtifrån ensam om den. Ändå kommer de flesta av dagens samhällsvetenskapare och debattörer, om de nu överhuvud bryr sig, invända att tanken om arbetet som alltings grund är ovidkommande och ålderdomligt. Att idéer är gamla behöver inte betyda att de är överspelade. Lika litet som att allt gammalt är rätt. Eller allt nytt är viktigt. Klart är att Adam Smith, David Richardo och Karl Marx satte arbetet och produktionen som grunden för samhällsekonomin. För att inte tala om Abraham Lincoln och August Strindberg. Tanken var inte ny ens då men tämligen allmän. Adam Smith (1723-1790) skrev 1776 bland annat i "Wealth of Nations". ”Arbetet som utförs år från år är den fond som ett folk i grund och botten lever p...

Arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell utveckling. Utan den insikten blir det mesta i samhället ett mysterium. Hur väl förvaltas denna insikt och vad får dagens skolbarn lära sig om arbetets och produktionens betydelse för samhällsutvecklingen? Inte för att det var bättre förr men i Elsa Beskows läsebok ”Vill du läsa?” som utgavs första gången 1935 fanns ett kapitel om detta. Boken, som var avsedd för andra skolårets barn, påverkade flera generationer svenskar. Kapitlet hade rubriken ”Den nya staden” och presentas I form av ett skådespel om arbetslivet på hela tjugo sidor framåt.   Meningen är att klassen ska kunna spela upp handlingen som teater. Sagospelet är ett försök att på ett pedagogiskt sätt presentera näringslivet som sörjer för våra grundläggande behov. Det sker här ur småstadens perspektiv. (Elsa Beskow bodde i Djursholm.) Berättelsen handlar om Byggmästaren som har funnit en solig bergstopp, där han tycker att en ny stad bord...

Folk talar om klasser, klassamhälle och klasskamp. Vad skiljer klass från hierarki? Tankesmedjan Katalys lät, 2017, företaget Novus genomföra en opinionsundersökning om vad svenska folket anser om klasser. Katalys kom fram till slutsaten att en stor majoritet av svenska folket (81 procent) anser att Sverige är ett klassamhälle. Enkätens fråga om detta löd ”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?” och respondenterna fick svarsalternativen ”ja, absolut” (34 procent), ”ja, i någon mån” (47), ”nej, i stort sett inte” (13), ”nej, inte alls” (2) och ”vet ej” (4). En annan fråga var ”Vilken av följande samhällsklasser tillhör du?” 31 procent svarade arbetarklass, 47 procent tjänstemän, 6 procent företagare och 16 procent vet ej. Tyvärr får vi inte veta vad de svarande menade med klass. Det finns olika definitioner. Somliga menar att klass är vad folk känner sig tillhöra. En subjektiv bedömning alltså. Andr anser att klass är något i samhällsstrukturen som placerar folk i olika ...

Du har säkert lagt märke till att människor har skilda ekonomiska, sociala och kulturella positioner i samhället. Somliga är rika, andra fattiga. En del är bildade andra obildade. Andra har akademisk utbildning med många examina medan en stor del bara har grundskola och knappt det. Skillnader i förmögenhet, inkomster, utbildning, boende och konsumtion gör att medborgarna hamnar på olika nivåer i samhällshierarkin. Om du bor i en bostadsrätt med fem rum på Strandvägen i Stockholm, är VD för ett storföretag, kör en BMW som kostat över en halv miljon kronor och har sommarhus i Båstad lär du ha en hög status i samhällshierarkin. Antagligen har du dessutom akademisk utbildning och en relativt hög lön. Är du däremot ensamstående mamma och bor i en tvårumslägenhet som är hyresrätt i Botkyrka utanför Stockholm, är arbetslös, saknar bil och sommarhus så har du en lägre plats i samhällshierarkin. Förmodligen saknar du grundläggande utbildning. De som inte har någon egen bostad, är beroe...

  Demokrati, makt, frihet och hierarki Frihet ” Frihet är det bästa ting Som sökas kan all världen kring, Den frihet väl kan bära.” Förta stroferna ur biskop Thomas Simonssons frihetsvisa från 1439. 350 år senare beskrivs friheten i den franska nationalförsamlingens deklaration om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, 27 augusti 1789: "Frihet innebär makt att göra vadhelst som icke skadar någon annan; för utövning av varje människas naturliga rättigheter finns därför inga andra gränser än de, som tillförsäkrar samhällets övriga medlemmar åtnjutandet av samma rättigheter." Det innebär att frihet kräver ansvar. Du kan göra vad du vill, men bara om din frihet inte inkräktar på andras frihet eller skadar andra. Deklarationen slår fast att makt och frihet hänger ihop. Frihet betyder oberoende. Men hur oberoende kan en enskild människa bli? Antagligen inte alls. Vi människor är ständigt beroende av andra människor. Först för att bli till och sedan från födsel...