Marios Blogg II

I boken ”Fahrenheit 451” skrev Ray Douglas Bradbury ( 1920 - 2012 ) att "där man bränner böcker bränner man till slut även människor" . Boken kom ut 1953. Bradbury citerade då Heinrich Heine (1797-1856) som i dramat Almansor (1820-21) över hundra år tidigare formulerat samma mening. Heines böcker brändes på bål av nazisterna. Då Rasmus Paludan kommer till Sverige och bränner Koranen påstås han göra det för att demonstrera yttrandefrihet. Han har själv sagt att han med demonstrationerna vill ”peka på svenska regeringens misslyckande med att integrera immigranter” samtidigt som han ville kritisera religionen islam. Om Paludan for till Turkiet, Iran, Afghanistan eller Dubai, och där brände Koranen, skulle hans kamp för yttrandefrihet te sig mer trovärdig och rent av hjältemodig. När han bränner islams heliga skrift i Sverige är det dumt, överflödigt och fullständigt riskfritt för honom själv. Men frågan är vilka ytterligare böcker han är beredd att bränna? Den judis...

Vi som studerade ”marxism” i dåvarande SKP 1962 fick veta att dialektikens motsatsmönster genomsyrar hela universum, från atomerna till planeterna, i naturen, i samhällsdebatten likväl som i den historiska utvecklingen. Med hänvisning till Hegel och Marx beskrevs dialektiken som ett motsatsernas spel som präglar hela tillvaron enligt schemat ”tes-antites-syntes”. Dialektik illustrerades vanligen som en trappa där till exempel en diskussion utgår från   en ( tes ) som motsägs av ett motargument ( antites ). Efter en grundlig debatt, för och emot, kommer man sedan fram till ett tredje steg, en logisk  syntes , där nya insikter formuleras. På så sätt går utvecklingen framåt. Det var bara det att beskrivningen inte var ”marxistisk” om man därmed menar att schemat skulle härröra från Marx´sätt att tänka. För det första fanns idén om dialektiken redan under antiken. För det andra var det egentligen Marx´ kompis Engels som skrev mer urförligt om ”naturens dialektik”. För det t...

Alla politiska partier vill medborgarnas väl. Inget politiskt parti vill ge medborgarna minskad frihet, sämre trygghet, lägre inkomster, dyrare varor och tråkigare arbete. Det är metoden, sättet att nå det goda samhället, som skiljer de politiska ideologierna åt. En ganska tydlig skillnad är hur de ser på Staten. Extra tydligt blir det om vi utgår från de ideologiska ytterligheterna: Högern. Extrema liberaler anser att statens uppgifter ska begränsas. Staten ska bara ha hand om polis, militär och domstolsväsendet. Resten kan det civila samhället, företag, organisationer och enskilda sköta. Om marknadskrafterna får styra blir allt automatiskt till det bästa. Statlig beskattning av medborgare betraktas som stöld från den enskilde. Libertarianer, ”nyliberaler”, marknadsliberaler eller som de egentligen borde heta extremliberaler finns inom Moderaterna, Liberalerna, Svenska Dagbladets ledarredaktion och Svenskt Näringsliv. Vänstern. Staten ska ta över kapitalbildningen, kapita...

Jag anser att arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell samhällsutveckling. Utan detta axiom blir framförallt samhällsekonomin, åtminstone för mig, ett mysterium. Tanken är inte det minsta revolutionerande eller unik och jag är långtifrån ensam om den. Ändå kommer de flesta av dagens samhällsvetenskapare och debattörer, om de nu överhuvud bryr sig, invända att tanken om arbetet som alltings grund är ovidkommande och ålderdomligt. Att idéer är gamla behöver inte betyda att de är överspelade. Lika litet som att allt gammalt är rätt. Eller allt nytt är viktigt. Klart är att Adam Smith, David Richardo och Karl Marx satte arbetet och produktionen som grunden för samhällsekonomin. För att inte tala om Abraham Lincoln och August Strindberg. Tanken var inte ny ens då men tämligen allmän. Adam Smith (1723-1790) skrev 1776 bland annat i "Wealth of Nations". ”Arbetet som utförs år från år är den fond som ett folk i grund och botten lever p...