Liberal fundamentalism

Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, skriver dagens ledare ”Eftermälet viktigare än omvalet.”

Lifvendahl räknar upp de svårigheter som den nya Tidöregeringen möter när den ska till att regera:
”Ryskt aggressionskrig och hotad europeisk säkerhetsordning, kinesiskt stormaktsanspråk, ihärdiga attacker på det inre försvaret och välfärdsinstitutionerna från kriminella strukturer, fortsatta rekord i skjutvapenvåld, lågkonjunktur och hög inflation, effektbrist och elkris, samt förnyad covidutbredning, influensa och vinterkräksjuka.”
Hon glömde nämna miljökrisen. Och den allmänna krisen inom välfärden.
Vilket kan bero på ren glömska eller så kan det vara avsiktligt.
Varför nämnde hon inte växthuseffekten, de försurnade haven, utrotningen av djur och natur som tvingar politiker att samverka globalt?

Jag har tidigare räknat Lifvendahl som en nyliberal med förmåga att tänka utanför de liberala dogmernas ram. Men på senare tid har hon blivit allt mer fundamentalist.
Fundamentalister finns inom alla partier - liberala, socialistiska, konservativa, religiösa m.fl. Det typiska för dem är att de alltid, i sin beskrivning av verkligheten, ”glömmer” några besvärliga delar av den eftersom det stör deras världsbild.
Förenklingens sköna konst gör tillvaron lättare.

I den konsten ingår också att skapa berättelser som stödjer den egna uppfattningen.
För fundamentalistiska nyliberaler gäller till exempel narrativet att socialdemokratin vill ha makt för maktens egen skull.
Men vilket parti strävar inte efter makt? Makten är en förutsättning för att kunna regera.

Eller som Lifvendahl skriver ”…vi väljer inte regeringar för att de ska säkra sin egen makt, utan för att de ska styra landet i rätt riktning.”
Ett praktexempel på motsägelse.
För hur ska ett parti utan makt kunna ”styra landet i rätt riktning”?

Att socialdemokratin till varje pris inte ville släppa fram SD till den ställning de har idag och därför, till varje pris, blockerade den möjligheten genom att klamra sig kvar vid makten kan inte vara en rimlig förklaring för en liberal fundamentalist.

”Om denna regering (Tidöregeringen) försöker bli en smartare kopia av en socialdemokratisk regering, kommer den i bästa fall att förvalta status quo, i sämsta fall att driva socialistisk politik.”

Vad är en socialistisk politik? Inte ens bolsjevikerna lyckades driva en socialistisk politik.
Den har aldrig funnits i verkligheten.

Att beskylla socialdemokratin för att vara socialistiskt är en sånt där praktiskt argument som saknar grund.

 

Tove Lifvendahl. Eftermälet viktigare änomvalet. SvD