Marios Blogg II

  Den här slitna enkronan kom, nypräglad och blank, ut på marknaden 1923. Under hundra år har den sedan gått från hand till hand, varit betalningsmedel för bröd, öl, mjölk, snus, tidningar, tändstickor, socker, tågresa, teaterbiljetter, bensin och allt annat som människor behöver. Då, för hundra år sedan, kunde man köpa lika mycket varor och tjänster för enkronan som man för idag måste betala 31 kronor och 21 öre för, mätt med konsumentprisindex. 1923 innehöll mynten 80 procent silver men 1942 ändrades silverhalten till 40 procent för att 1968 helt utbytas mot kopparnickel.  I dag, 2023, är enkronan från 1923 en antikvitet som kostar cirka 50 kronor. Penningvärdet, i förhållande till andra valutor, varor, tjänster och löner förändras med tiden. Inte sällan genom inflation. Nu härjar inflation i ekonomin. Konsumentindex har ökat med cirka 9 procent. Men det är ingenting jämfört med hyperinflationen i Tyskland för exakt hundra år sedan, alltså 1923. Bakgrunden var att Tys...

Priser går upp och de går ner. Det gäller råvaror, livsmedel, kläder, bostäder, prylar och tjänster, antikviteter, konst, fastigheter, aktier, arbetskraft, företag. Och pengar. Allt. Somliga blir miljardärer på prisskillnader. De helt enkelt köper när det är billigt och säljer när det blir dyrt. Så gör fastighetsspekulanten, aktiespekulanten, finansmäklaren, valutahandlaren, bankiren, råvaruhandlaren, konsthandlaren, antikvitetshandlaren. De utnyttjar prisfluktuationer och tjänar pengar på dem. Spekulanterna är en sort för sig. De skiljer sig från entreprenörer som tillverkar billigt och säljer med förtjänst. Till exempel som Kamprad och IKEA, korvgubben, coopbutiken, bilförsäljaren och blomsterförsäljaren. Andra har blivit rika därför att de har hittar på något nytt, gjort en uppfinning, av något som många människor behöver och gärna betalar för.   Till exempel Ruben Rausing och TetraPak eller låtskrivaren Benny Andersson. Somliga har kunnat bli rika genom att de utveck...

1974 slutade ordnar att delas ut i Sverige. Svärdsorden för militärer, Nordstjärneorden för civilister, till och med Vasaorden förpassas till historiens skräphög. Flera riksdagsmotioner hade lämnats in i frågan och på hösten 1969 uttalade riksdagens allmänna beredningsutskott att medaljer och ordnar ”svårligen kan förenas med ett nutida demokratiskt betraktelsesätt”. Torbjörn Nilsson i SvD påminner om detta i dag och berättar att ordnarna är på väg tillbaka. Ett tecken på att konservatismen är på frammarsch. Annars ska det ju prisas och utmärkas till förbannelse. Sverige har ju nobelpriset, ett antal kungliga medaljer, regeringens medaljer som den för medborgerlig förtjänst, för nit och redlighet och i rikets tjänst och Adelsköldska medaljen Vi har Arnbergska priset, Berzeliusmedaljen i guld, Crafoordpriset, Edlundska priset. Flormanska belöningen, Gregori Aminoffs pris, Göran Gustafssonprisen, Hilda och Alfred Erikssons pris, Höpkenmedaljen i guld, Ingvar Lindqvistprisen, Lett...

  I Affärsvärlden läser man i dag att börsen fortsätter att vara volatil. (Volatil är börssvenska och betyder rörlig och oberäknelig.) ”För Stockholmsbörsen gick onsdagens handel rejält i dur. OMXSPI stängde exempelvis 4,4 procent högre.” ( OMXSPI är ett index som väger samman värdet på alla aktier som är noterade på Stockholmsbörsen och visar därmed upp en helhetsbild av utvecklingen på börsen .) Under en längre tid har den gått upp och ner, men mest nedåt. Men på onsdagen tog prisutvecklingen ett skutt uppåt. Det finns drygt 1000 bolag på Stockholmsbörsen och de mindre börserna. Enligt Affärsvärldens beräkningar såg dessa 1000-talet bolag sina börsvärden lyfta med runt 600 miljarder kronor bara under onsdagen. Affärsvärlden har varit i kontakt med Avanzas sparekonom Nicklas Andersson om det plötsligt goda humöret på börsen. Han konstaterar att ”time in market är viktigare än timing the market”. Viket jag tolkar som att det är bättre att finnas på marknaden än att vara...

Den 16 december 2021 uttalade sig Sveriges, Götes och Vendes konung: ”Mjölken är alldeles för billig.” Han sa det i TV. - Det kan du säga, var min spontana mening.   Men priser och kostnader, liksom inkomster är synnerligen relativa: Om man tycker en vara är dyr eller billig beror vanligen på a) hur mycket pengar man har att disponera b) hur angelägen man är om varan c) vad man jämför varan med d) hur stort behov av varan man har e) hur mycket det finns av varan på marknaden   Kungens tjänar ju rätt så hyggligt. Hans inkomst kommer från det så kallade apanaget som finansieras av skattebetalarna. Under 2020 beräknades apanaget till 146,4 miljoner kronor. Hur han använder de pengarna är hemligt. Som jämförelse har en en kvinnlig arbetare i privat sektor   en medellön på 27 300 kronor = 327 600 om året. (SCB) Om man jämför mjölkpriset med andra flytande drycker har kungen rätt. Mjölk är relativt billigt. 1 Liter mjölk kostar 14 kronor 1 ...