Marios Blogg II

Nu är avtalsrörelsen igång. Om man så vill kan man säga att avtalsrörelsen är ett uttryck för ”klasskampen”. En tyglad och reglerad klasskamp. Kampen handlar om hur överskottet av arbete och produktion ska fördelas mellan löntagare och kapitalägare. I dag kom arbetsgivarna med sitt motbud till fackens lönekrav som har varit kända sedan slutet av oktober. Arbetsgivarna lade - för första gången i industriavtalets 25-åriga historia - fram ett konkret motbud. De erbjuder löneökningar på 2 procent. Det är som svar på fackens krav på 4,4 procent + en särskilt låglönesatsning. Arbetsgivarsidan kan också tänka sig ett engångsbelopp på 3 000 kronor till alla anställda i industrin. I tidigare avtalsrörelser har arbetsgivarna nöjt sig med att säga att fackens lönekrav är för höga. Alla inser att inflationen har grävt djupa hål i lönatagarnas plånböcker. Inflationstakten närmar sig 10 procent. För att få kompensation för inflationen skulle facken alltså kräva minst tio procents löneök...

Mat, bostäder, kläder, resor, energi och andra levnadskostnader har blivit nio procent dyrare sedan förra avtalet skrevs under. Och nu är det dags för en ny avtalsrörelse. Inflationen har gjort att löntagarnas löner blivit lägre sedan förra avtalet. Större delen av lönerna, 96,6 procent, går enligt SCB till konsumtion. Samtidigt som lönerna ökade med 2,8 procent från augusti 2022, jämfört med augusti 2021, steg konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) med 9 procent.   Det innebar en reallöneminskning med 6,2 procent. I den kommande lönerörelsen begär facket 4,4 procent i löneökningar. Särskild satsning på de lågavlönade. Arbetsgivarna, å sin sida, anser att facket kräver på tok för mycket. De säger att många företag inte klarar av en så hög löneökning. Att höja de lågavlönades löner innebär att vi inte har råd att anställa dem, säger flera arbetsgivare. Somliga företag tvingas lägga ner. Samtidigt har de stora företagen visat höga aktieutdelningar under 2021 Topp 1...