Marios Blogg II

Här i Ärla i sydöstra Eskilstuna, där jag bor, fick SD 33.8 procent av väljarnas röster. Är dock säker på att var tredje ärlabo inte är rasist eller nazist. Jag känner en del och de är ”vanliga” hyggliga människor. Att anklaga SD för vad de varit och varifrån de kommer har i varje fall tydligen inte gjort intryck på 1/3 av väljarna. Ska vi nu kanske istället kritisera SD för vad de verkligen är: Konservativa, främlingsfientliga nationalister. Det räcker och blir över. Många SD-väljare ser SD bara som ett nytt oprövat alternativ till de gamla korrumperade partierna. Nu är SD näst störst efter socialdemokraterna. Större än moderaterna. Valresultatet har skapat ett svårt parlamentariskt läge. Om Ulf Kristerssons uppställning vinner valet kan Kristersson som statsminister bilda en regering med moderater, sverigedemokrater, liberaler och kristdemokrater. Det skulle bli en konservativ, främlingsfientlig och nationalistisk regering. Men han skulle också kunna bilda en koalition m...

Det är valresultatet som avgör vilken regering vi ska få och vilka politiska partier som ska bli störst i riksdagen. Och för att regeringen ska kunna regera måste den få ett tillräckligt stöd i riksdagen. Det är riksdagen, inte regeringen, som bestämmer och stiftar lagar. De socialdemokratiska regeringarna har under de åtta senaste åren har varit minoritetsregeringar. Det betyder att regeringen under den tiden inte har haft  majoritet  i  riksdagen . Där är det i stället riksdagens borgerliga majoritet, med moderater, liberaler, centerpartister, kristdemokrater och sverigedemokrater, som haft makten över socialdemokraterna som sökt stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet. Regeringen har inte ens kunnat regera med sin egen budget utan tvingats stöda sin politik på en borgerlig budget. Att påstå att regeringen under dessa år ”haft makten” är alltså en betydande överdrift, för att inte säga en ren lögn. Trots det, i direktsänd utfrågning av socialdemokraternas p...

Jag hade, i ungdomligt oförstånd, gått in i dåvarande SKP (nuvarande VPK) 1962. Jag ville förändra världen. 1967 lämnade jag partiet. Det var en ganska långdragen och smärtsam process. Sedan partiet 1967 hade bytt namn till Vänsterpartiet kommunisterna, VPK, tillhörde jag en liten grupp som ville slopa kommunistnamnet. Jag hade blivit invald i Huddinge kommunalfullmäktige 1964 och mandatperioden var då fyra år. Det var en turbulent tid i vänsterpolitiken. Det bildades nya vänstergrupper till vänster om VPK. KFML, SKP (som alltså hade tagit upp vårt gamla partinamn), FK och allt vad de nu hette. Orsaken till mitt partibyte var att jag insåg att VPK, trots namnbytet, försvarade leninismen och stalinismen. Jag hade hoppats på att partiet skulle förändras till ett parti som odelat bekände sig till demokratin. Det fanns exempel på sådana utvecklingar.   I Tjeckoslovakien hade Alexander Dubcek (1921-1992) genom Pragvåren öppnat för ”en kommunism med mänskligt ansikte”. Men Sovje...

När jag var barn fanns en visa ”Om jag fick en femöring av pappa”, som sjöngs av ett litet flickebarn, och som börjar så här: ”Om pappa ville ge ja en femöring vet mamma, då skulle ja bli så glad så glad så glad, då skulle ja köpa så mycke´ med detsamma, och ja skulle köpa allt vad ja vill ha.” Följande verser berättar att den lilla dessutom skulle köpa kläder åt både mamma och pappa och ge pappa tillbaka pengarna som sen blev kvar. Minns inte om jag uppfattade ironin i visan men liknande visor kan man i dag höra i den politiska debatten. Önskedrömmar och orimliga krav på politiken och demokratin. Om jag själv får önska skulle jag vilja att riksdag och regering driver och genomför följande politiska krav efter valet i september: - Öka beskattningen av de extremt rika. Förmögenheter, inkomster, fastigheter, lyxyachter, privatflyg över ett visst belopp bör beskattas. Det gäller även lyxvillor som inte är den fasta bostaden En sådan beskattning måste ske globalt för att ha ...