Marios Blogg II

Nu är avtalsrörelsen igång. Om man så vill kan man säga att avtalsrörelsen är ett uttryck för ”klasskampen”. En tyglad och reglerad klasskamp. Kampen handlar om hur överskottet av arbete och produktion ska fördelas mellan löntagare och kapitalägare. I dag kom arbetsgivarna med sitt motbud till fackens lönekrav som har varit kända sedan slutet av oktober. Arbetsgivarna lade - för första gången i industriavtalets 25-åriga historia - fram ett konkret motbud. De erbjuder löneökningar på 2 procent. Det är som svar på fackens krav på 4,4 procent + en särskilt låglönesatsning. Arbetsgivarsidan kan också tänka sig ett engångsbelopp på 3 000 kronor till alla anställda i industrin. I tidigare avtalsrörelser har arbetsgivarna nöjt sig med att säga att fackens lönekrav är för höga. Alla inser att inflationen har grävt djupa hål i lönatagarnas plånböcker. Inflationstakten närmar sig 10 procent. För att få kompensation för inflationen skulle facken alltså kräva minst tio procents löneök...

I går intervjuades LO:s ordförande Susanna Gideonsson av Cecilia Strömberg Wallin i SR:s Lördagsintervju. Avtalsrörelsen har ju startat. Frågorna i intervjun var inte överraskande.   1. LO:s rekommendation till fackförbunden om 4,4 procent och en låglönesatsning fast inflationen ligger på över nio procent. 2. LO:s relation till Socialdemokraterna – och till Sverigedemokraterna. Som man frågar får man svar. Gideonssons svar var inte heller överraskande. Susanna Gideonsson säger i intervjun att LO tar ansvar för att inte driva på inflationen med alltför höga lönekrav. Men för att LO:s medlemmar ska acceptera det måste hela samhället ta samma ansvar. Direktörer kan inte få större procentuell löneökning än 4,4 procent, säger hon. Det är inte så att det bara är LO:s löneökningar som skulle riskera att spä på inflationen. De största börsnoterade bolagen, myndigheter och statliga bolag, generaldirektörer och vd:ar och hela näringslivet att hålla sig till samma nivå som LO-kravet....

Jacob Wallenberg är en av Sveriges mäktigaste män. Han är ordförande för Investor och organisationen Svenskt Näringsliv. Han är vice ordförande i FAM och Patricia Industries. Därutöver är han vice ordförande i ABB och Ericsson. Han är ledamot i Nasdaq samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ett antal övriga Wallenbergstiftelser. Som om det inte räcker är han även ledamot i Handelshögskoleföreningen, Handelshögskolan i Stockholms högsta beslutande organ. Han är också hedersdoktor vid Handelshögskolan. Under senare tid har han ställt upp på mängder av intervjuer. Affärstidningar, Sveriges Radio och Sveriges television, dagspress med flera har intervjuat finansfursten. Nu senast i SR:s lördagsintervju i går. I lördagsintervjun får han frågor av Johar Bendjelloul som anses vara en skicklig intervjuare. Jag tänker inte recensera någon av dem, men frågorna är förutsägbara och likaså svaren. Det är coronan, kriget i Ukraina, inflationen, företagens verksamhet i Kina, Ericssons ...

Mat, bostäder, kläder, resor, energi och andra levnadskostnader har blivit nio procent dyrare sedan förra avtalet skrevs under. Och nu är det dags för en ny avtalsrörelse. Inflationen har gjort att löntagarnas löner blivit lägre sedan förra avtalet. Större delen av lönerna, 96,6 procent, går enligt SCB till konsumtion. Samtidigt som lönerna ökade med 2,8 procent från augusti 2022, jämfört med augusti 2021, steg konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) med 9 procent.   Det innebar en reallöneminskning med 6,2 procent. I den kommande lönerörelsen begär facket 4,4 procent i löneökningar. Särskild satsning på de lågavlönade. Arbetsgivarna, å sin sida, anser att facket kräver på tok för mycket. De säger att många företag inte klarar av en så hög löneökning. Att höja de lågavlönades löner innebär att vi inte har råd att anställa dem, säger flera arbetsgivare. Somliga företag tvingas lägga ner. Samtidigt har de stora företagen visat höga aktieutdelningar under 2021 Topp 1...

Då professor Jonung skriver en artikel om samhällsekonomi, och skickar den till SvD, har han stora chanser att få den antagen. Om jag skickar en liknande text till samma redaktion blir jag refuserad. Jag begriper varför. Jonung räknas som expert medan mina kunskaper i ekonomi är okända för andra än mig själv. Så enkelt är det. Jonung och jag har olika förutsättningar i den ekonomiska debatten. Han har mycket större akademisk kunskap än jag. Jonung, är en auktoritet på sitt område, och har därför lättare att få ett avtal med SvD:s redaktion än vad jag har. I dagens SvD har Jonung skrivit en artikel under rubriken ” Ge alla svenskar full ekonomisk frihet”. Rubriken fick mig först att tro att Jonung menar att alla svenska medborgare bör ges lika ekonomiska förutsättningar. Men det visar sig att han tycks tro att en sådan jämlikhet redan råder. Han skriver nämligen om att alla medborgare bör ha lika rätt till avtalfrihet. I artikeln hävdar Jonung att det finns ”allvarliga inskr...

Hur drabbar inflationen folk i allmänhet? Livsmedlen blir dyrare. Löneinkomsterna minskar i värde. Då den allmänna prisnivån stiger påverkas människors levnadsvillkor. Prisutvecklingen mäts som konsumentprisindex, KPI. Varje månad samlar SCB in prisuppgifter om ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Priserna sammanställs för att göra en uppskattning av den genomsnittliga prisutvecklingen. Detta kallas för konsumentprisindex (KPI). Ett index är ett jämförelsetal. Med hjälp av ett index kan man se hur någonting förändras över tid, i det här fallet förändringen i hur mycket det kostar att leva i Sverige. Om man jämför KPI tillbaka i tiden så får man en uppfattning om hur prisnivån i Sverige har utvecklats. Om man till exempel sätter indextalet, det som man utgår från, till 100 år 1980 är det årtalet man utgår från. Det kallas därför basår.   Den årliga förändringen i konsumentprisindex är det som kallas inflationstakten. Om man utgår från att KPI för ...