Inlägg

Visar inlägg med etiketten parti

Personlighet och politik

Är du 1. välvillig, öppen och ängslig? Eller är du 2. utåtriktad och samvetsgrann? Om du definierar dig enligt den första gruppen röstar du på vänstern. Hör du till grupp nr 2 lägger du troligen din röst till höger. Din personlighet påverkar nämligen hur du röstar. Det har i allla fall  konsumtionsforskaren John Magnus Roos vid Centrum för konsumtionsforskning kommit fram till i socialpsykologiska studier. Studien bygger på den så kallade femfaktormodellen som klassificerar människors personlighet utifrån de fem faktorerna öppenhet, samvetsgrannhet, utåtriktning, välvillighet och ängslighet. Problemet med den här typen av studier är att den bygger på människors uppfattning om vilken personlighetstyp de själva är. Studien bygger nämligen på intervjuer där folk får frågor där de ska instämma eller inte instämma i ett antal påståenden. Ett annat problem med studien är att höger-vänsterskalan inte är huggen i sten. Vad som är höger och vad som är vänster kan diskuter...

Makten finns i riksdagen.

Det är valresultatet som avgör vilken regering vi ska få och vilka politiska partier som ska bli störst i riksdagen. Och för att regeringen ska kunna regera måste den få ett tillräckligt stöd i riksdagen. Det är riksdagen, inte regeringen, som bestämmer och stiftar lagar. De socialdemokratiska regeringarna har under de åtta senaste åren har varit minoritetsregeringar. Det betyder att regeringen under den tiden inte har haft  majoritet  i  riksdagen . Där är det i stället riksdagens borgerliga majoritet, med moderater, liberaler, centerpartister, kristdemokrater och sverigedemokrater, som haft makten över socialdemokraterna som sökt stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet. Regeringen har inte ens kunnat regera med sin egen budget utan tvingats stöda sin politik på en borgerlig budget. Att påstå att regeringen under dessa år ”haft makten” är alltså en betydande överdrift, för att inte säga en ren lögn. Trots det, i direktsänd utfrågning av socialdemokraternas p...

När jag blev politisk vilde

Jag hade, i ungdomligt oförstånd, gått in i dåvarande SKP (nuvarande VPK) 1962. Jag ville förändra världen. 1967 lämnade jag partiet. Det var en ganska långdragen och smärtsam process. Sedan partiet 1967 hade bytt namn till Vänsterpartiet kommunisterna, VPK, tillhörde jag en liten grupp som ville slopa kommunistnamnet. Jag hade blivit invald i Huddinge kommunalfullmäktige 1964 och mandatperioden var då fyra år. Det var en turbulent tid i vänsterpolitiken. Det bildades nya vänstergrupper till vänster om VPK. KFML, SKP (som alltså hade tagit upp vårt gamla partinamn), FK och allt vad de nu hette. Orsaken till mitt partibyte var att jag insåg att VPK, trots namnbytet, försvarade leninismen och stalinismen. Jag hade hoppats på att partiet skulle förändras till ett parti som odelat bekände sig till demokratin. Det fanns exempel på sådana utvecklingar.   I Tjeckoslovakien hade Alexander Dubcek (1921-1992) genom Pragvåren öppnat för ”en kommunism med mänskligt ansikte”. Men Sovje...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Demokrati.

”Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna.” Winston S. Churchill i ett tal i underhuset, 11/11 1947. Demokratins uppgift är att fördela makten i samhället och att garantera medborgarnas frihet. Men den politiska demokratin har sina problem. Inte minst i dagens Sverige där det parlamentariska systemet skapar paradoxer. Ungefär så här, i korthet: I riksdagen, fanns före 2010, sju partier. Inget parti hade egen majoritet utan måste få stöd från andra för att kunna fatta beslut. Det största partiet, socialdemokraterna som har haft regeringsmakten, tvingas förhandla med alla övriga för att kunna få igenom sina förslag. Förhandlingar leder ofta, om förslagen inte blir nedröstade, till kompromisser. Allt förhandlande tar tid, besluten dröjer. Kompromisserna gör att politiken blir luddig och svårbegriplig. Oppositionen pekar på r...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Makt II (av II)

Samhället är inte begränsat till den politiska sfären och staten. I en öppen demokrati är det de enskilda medborgarna och det civila samhället som är samhällets grund. Det civila samhället är över allt där människor arbetar, producerar och organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det kan bland annat vara nätverk, fackföreningar, arbetsgivarföreningar, idrottsklubber, båtklubbar, vägföreningar, registrerade trossamfund, villaföreningar, byalag med flera. År 2020 fanns det 256 657 föreningar i Sverige, enligt SCB. Inom varje förening finns en liten maktstruktur och en del föreningar försöker också påverka den politiska makten. Makten i en demokrati är delad på många enskilda människor och organisationer och kan vara formell eller informell. Som i följande matris. Typ av makt                                ...

Demokrati, makt, frihet och hierarki. Makt I (av II)

”Makt korrumperar”, ”Han är maktgalen”, ”De söker makt för maktens egen skull”. Makt är fult. Den som har, eller vill ha makt, betraktas med misstro och bör bevakas. Och visst finns det otaliga exempel på hur makt missbrukats. Envåldshärskare har i alla tider använt makten för egna syften.   Då den politiska makten hamnat hos diktatoreriska partier som fascism, nazism och kommunism är det upplagt för missbruk. Maktmissbruk uppstår lätt då ett stort företag skaffat sig monopol för sin produktion eller då kriminella grupper pressar medborgare på pengar. Korruption är en form av maktmissbruk. Men å andra sidan: Vad krävs för att bekämpa maktmissbruk? Jo, just makt. Handlingskraft kräver makt. Den som vill genomföra och leda viktiga projekt behöver makt att få stöd för projektet och att undanröja hinder och motstånd. Världens länder och fungerande näringsliv vilar på makt.   Utan makt kan polis och militär inte upprätthålla ordningen i samhället och utan makt på flera niv...