Marios Blogg II

Tidningen Affärsvärlden har sammanställt hur mycket kvartetten Investor, Sandvik, Ericsson och Avanza kommer dela ut i aktieutdelning sammanlagt. Summan landar på 30 miljarder kronor. Investor, Sandvik och Ericsson höjer sina utdelningar medan Avanza sänker sin, jämfört med föregående år.   Antal aktier                     Utdelningsförslag         Total utdelning Investor     3 068 700 120                 4.40                              13,5 miljarder Sandvik :      1 254 385 923                 5,00 kr  ...

Vad skapar tillväxt, ökade värden och utveckling? Det enkla svaret är att det är människors arbete och produktion. Samtidigt ökar den extrema fattigdomen i världen. 1,7 miljarder löntagare lever i länder där inflationen nu stiger snabbare än deras löner.   Däremot blir de rikaste allt rikare och mäktigare. I dag samlas de rikaste och mäktigaste i Davos vid Världsekonomiskt forum 2023 för att diskutera ekonomi, samhälle och politik. Någon lösning på ojämlikhetens problem lär inte komma ut av mötet. Förslag finns annars. I rapporten Survival of the Richest uppmanar Oxfam   regeringar och internationella institutioner att införa en förmögenhetsskatt för de allra rikaste. Rikast vinner medan fattigdom och inflation ökar, Oxfam Survival ofthe Richest Världsekonomiskt forum 2023 SvD, Världsekonomiskt forum, WEF    

  Den här slitna enkronan kom, nypräglad och blank, ut på marknaden 1923. Under hundra år har den sedan gått från hand till hand, varit betalningsmedel för bröd, öl, mjölk, snus, tidningar, tändstickor, socker, tågresa, teaterbiljetter, bensin och allt annat som människor behöver. Då, för hundra år sedan, kunde man köpa lika mycket varor och tjänster för enkronan som man för idag måste betala 31 kronor och 21 öre för, mätt med konsumentprisindex. 1923 innehöll mynten 80 procent silver men 1942 ändrades silverhalten till 40 procent för att 1968 helt utbytas mot kopparnickel.  I dag, 2023, är enkronan från 1923 en antikvitet som kostar cirka 50 kronor. Penningvärdet, i förhållande till andra valutor, varor, tjänster och löner förändras med tiden. Inte sällan genom inflation. Nu härjar inflation i ekonomin. Konsumentindex har ökat med cirka 9 procent. Men det är ingenting jämfört med hyperinflationen i Tyskland för exakt hundra år sedan, alltså 1923. Bakgrunden var att Tys...

Nu är avtalsrörelsen igång. Om man så vill kan man säga att avtalsrörelsen är ett uttryck för ”klasskampen”. En tyglad och reglerad klasskamp. Kampen handlar om hur överskottet av arbete och produktion ska fördelas mellan löntagare och kapitalägare. I dag kom arbetsgivarna med sitt motbud till fackens lönekrav som har varit kända sedan slutet av oktober. Arbetsgivarna lade - för första gången i industriavtalets 25-åriga historia - fram ett konkret motbud. De erbjuder löneökningar på 2 procent. Det är som svar på fackens krav på 4,4 procent + en särskilt låglönesatsning. Arbetsgivarsidan kan också tänka sig ett engångsbelopp på 3 000 kronor till alla anställda i industrin. I tidigare avtalsrörelser har arbetsgivarna nöjt sig med att säga att fackens lönekrav är för höga. Alla inser att inflationen har grävt djupa hål i lönatagarnas plånböcker. Inflationstakten närmar sig 10 procent. För att få kompensation för inflationen skulle facken alltså kräva minst tio procents löneök...

Jag gillar blomkål och vitkål, och använder dem ofta i min matlagning. Hösten brukar vara säsong för dessa nyttiga grönsaker. Men den här hösten är den för dyr för en fattigpensionär. Priset på vitkål har ökat med 98 procent på ett år. I butikerna kostar  vitkålen allt mellan 20 och 40 kronor per kilo.  I SCB:s kategori vitkål, ingår ett 70-tal olika varor, hel och delad vitkål, strimlad vitkål i påse, svenskodlad liksom importerad och ekologisk . Det som gjort vitkålen dyrare är ökade kostnader för producenterna. Priserna på diesel, gödsel, el, emballage, löner till personal, transporter, bekämpningsmedel har ökat. Därtill kommer att kostnader för avskrivningar för lager, amorteringar och räntor. Odlarna får runt åtta kronor per kilo för sin vitkål. I fjol fick de fyra kronor. Och vanligtvis importerar vi stora volymer billig tysk vitkål till Sverige, men inte i år på grund av torka i Tyskland. Så vem tar resten av höjningen? Handlarna säger att de inte lägger på ...

Mat, bostäder, kläder, resor, energi och andra levnadskostnader har blivit nio procent dyrare sedan förra avtalet skrevs under. Och nu är det dags för en ny avtalsrörelse. Inflationen har gjort att löntagarnas löner blivit lägre sedan förra avtalet. Större delen av lönerna, 96,6 procent, går enligt SCB till konsumtion. Samtidigt som lönerna ökade med 2,8 procent från augusti 2022, jämfört med augusti 2021, steg konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) med 9 procent.   Det innebar en reallöneminskning med 6,2 procent. I den kommande lönerörelsen begär facket 4,4 procent i löneökningar. Särskild satsning på de lågavlönade. Arbetsgivarna, å sin sida, anser att facket kräver på tok för mycket. De säger att många företag inte klarar av en så hög löneökning. Att höja de lågavlönades löner innebär att vi inte har råd att anställa dem, säger flera arbetsgivare. Somliga företag tvingas lägga ner. Samtidigt har de stora företagen visat höga aktieutdelningar under 2021 Topp 1...

Avtalsrörelsen 2023 har börjat. Avtalsrörelsen är en kamp om arbetets och produktionens överskott och handlar om hur vinsterna från produktionen ska fördelas. De som slåss om bytet är: - Investerarna, aktieägarna och kapitalisterna vill ha utdelningar och ränta på satsat kapital. - Löntagarna, de som producerar, vill ha sin i form av höjda löner och bättre arbetsvillkor. - Och så vill staten ha en del. Ja, skatterna du vet. - Handeln och de anonyma marknaderna vill ha vad dem ankommer då kakan ska delas. Det är ett kiv och ett split. Som väl är, i ordnade former. I år har inflationen drabbat avtalsrörelsen. Praktiskt taget allt som producerats har blivit dyrare. Mat, energi, resor, boendekostnader har ökat i pris. Nu i oktober 2022 är inflationen  9,7 procent men beräknas öka ytterligare. När man diskuterar fördelningen av produktionens vinster bör man tänka på att lönepengarna, till större delen, går till konsumtion. Löntagarna behöver mat, bostad, energi, kläder ...

Trump, Orban, Putin, Åkesson, Le Pen, Meloni/Salvini … Den konservativa, främlingsfientliga och nationalistiska högern går framåt i världen. Varför? Av samma anledning som extremhögern vann framgång i Tyskland och Italien på 1920-talet. Medborgarnas missnöje med att politikerna inte gör något åt allt elände som drabbar folk. Polikerföraktet är utbrett. Allmänhetens missnöje fångas upp av partier som lovar att ta i med hårda tag. Partier som lovar att handla. Partier som påstår sig vara på folkets sida mot de passiva, handlingsförlamade politikerna. Kort sagt, på grund av demokratins kris. Demokratin franstår som ett impotent käbbel då det i stället krävs kraft och beslutsamhet. Inget parti får majoritet i parlamentet och därigenom en möjlighet att styra och leda. Partierna motarbetar varandra i stället för att samverka. Politikerna kan inte längre styra eller leda den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen. Under oupphörligt käbbel tvingas de rycka ut i efterha...

En regering med Ulf Kristersson som statsminister, där sverigedemokraterna får inflytande på politiken, kommer de konservativa krafterna inom moderaterna och kristdemokraterna att bli starkare. Politiken går obevekligen i konservativ riktning. Vad innebär det? Ja, bland annat att fackföreningsrörelsen kan räkna med att få det motigt. Samtidigt med en inflation och ett pågående krig i Europa stundar avtalsrörelsen 2023. Då ska avtal  för över 2 miljoner anställda omförhandlas. Löntagarna kommer att kräva högre löner och facken kan inte bara se hur inflationen försämrar villkoren för medlemmarna. De tvingas att kräva löneökningar. Den hänsyn till samhällsekonomin som gjort att fackföreningen hittills hållit lönekraven tillbaka kommer att bytas ut till lönekamp. De konservativa partierna i resten av världen har alla gått till angrepp mot fackföreningsrörelserna och försvagat lönttagarnas rättigheter. Flera av regeringarna har drivit igenom reformer av arbetsrätten i sina län...

Priser går upp och de går ner. Det gäller råvaror, livsmedel, kläder, bostäder, prylar och tjänster, antikviteter, konst, fastigheter, aktier, arbetskraft, företag. Och pengar. Allt. Somliga blir miljardärer på prisskillnader. De helt enkelt köper när det är billigt och säljer när det blir dyrt. Så gör fastighetsspekulanten, aktiespekulanten, finansmäklaren, valutahandlaren, bankiren, råvaruhandlaren, konsthandlaren, antikvitetshandlaren. De utnyttjar prisfluktuationer och tjänar pengar på dem. Spekulanterna är en sort för sig. De skiljer sig från entreprenörer som tillverkar billigt och säljer med förtjänst. Till exempel som Kamprad och IKEA, korvgubben, coopbutiken, bilförsäljaren och blomsterförsäljaren. Andra har blivit rika därför att de har hittar på något nytt, gjort en uppfinning, av något som många människor behöver och gärna betalar för.   Till exempel Ruben Rausing och TetraPak eller låtskrivaren Benny Andersson. Somliga har kunnat bli rika genom att de utveck...

När arbetaren och hantverkaren, eller producenten, lämnar sin arbetsprodukt för att den ska säljas på marknaden får produkten ett pris uttryckt i pengar.   Det gäller i alla tider och både varor och tjänster. Priset har påverkats av många olika faktorer: hur stor tillverkningskostnaden varit inklusive löner, kostnader för material, råvaror, komponenter, skatter, hyror och låneräntor, tillgång och efterfrågan på just den varan, köpkraften på marknaden, konkurrenssituationen, vinstkrav med mera. När en mobiltelefon tillverkas för att säljas på marknaden sätts kanske priset till 4000 kronor. Centralbanken som har hand om penningutgivningen kan då trycka fyra nya tusenlappar och det finns täckning i ekonomin för dessa. (Det händer naturligtvis inte direkt eller i någon samordning men principen är sådan). Priset på varan motsvaras alltså av ett pris på pengar och tvärt om. Arbetet bakom produkten, och de pengar som produkten representerar, hänger ihop som vätskor i ett kommuni...

Inflationen är hög i både Sverige och omvärlden. Den är kännbart för hushållen och urholkar köpkraften. Efterfrågan på varor kommer därför att minska. Folk köper mindre. Samtidigt är arbetslösheten lägre än på många år. I flera branscher är det brist på arbetskraft. Löntagarna kräver högre löner som kompensation för prisökningarna. LO:s förhandlare är medvetna om att högre löner ökar inflationen. Under en socialdemokratisk regering kommer LO:s förhandlare därför att söka lösa problemet i samverkan med arbetarrörelsens politiska gren. Annars är läget för LO-förhandlarna ovanligt gott med tanke på att arbetslösheten är låg.   Då ökar priset på arbetskraften. Dessutom har realönerna minskat under 2021. Löntagarna skulle alltså ha ett ovanligt bra förhandlingsläge inför lönerörelsen 2023. Om inte inflationen hotade. I både USA och Storbritannien stiger lönerna snabbt och det finns även tecken på något högre löneökningar framöver i euroområdet, bland annat i Tyskland.   ...

Hur drabbar inflationen folk i allmänhet? Livsmedlen blir dyrare. Löneinkomsterna minskar i värde. Då den allmänna prisnivån stiger påverkas människors levnadsvillkor. Prisutvecklingen mäts som konsumentprisindex, KPI. Varje månad samlar SCB in prisuppgifter om ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Priserna sammanställs för att göra en uppskattning av den genomsnittliga prisutvecklingen. Detta kallas för konsumentprisindex (KPI). Ett index är ett jämförelsetal. Med hjälp av ett index kan man se hur någonting förändras över tid, i det här fallet förändringen i hur mycket det kostar att leva i Sverige. Om man jämför KPI tillbaka i tiden så får man en uppfattning om hur prisnivån i Sverige har utvecklats. Om man till exempel sätter indextalet, det som man utgår från, till 100 år 1980 är det årtalet man utgår från. Det kallas därför basår.   Den årliga förändringen i konsumentprisindex är det som kallas inflationstakten. Om man utgår från att KPI för ...

Inflationen 2022 brukar förklaras av höga bränsle- och energipriser på grund av krig och pandemi. Det finns fler orsaker. Sveriges Television visade, den 13 juli 2022, ett videoklipp om ”greedflation”. Allt fler börjar fundera över om att även företagens prissättning kan spela en viktig roll. Företagen höjer priserna mer än nödvändigt för att göra sig en extra förtjänst. För den konspiratoriska amerikanska vänstern är det en bekväm förklaring. I USA har även Vita huset och president Biden använt påståendet och tar teorin på allvar. De flesta är överens om att nflationen började på grund av faktorer som Covid, krig och ekonomiska stimulansåtgärder. Men många börjar tro att företag dessutom höjde priserna mer än nödvändigt för att få högre vinster. Företagen visste att de kunde komma undan med det eftersom konsumenterna inte längre hade ett riktmärke för vad priserna skulle vara. Profitering "är en påskyndande av prisökningar" anser Vita Huset. Dessutom har många ...

Våren 2020 skickade Donald Trump och hans administration 1000 dollar till alla vuxna amerikanska medborgare i nytt stimulanspaket. ”Helikopterpengarna” kostade staten omkring 500 miljarder dollar. (=5245450000000 skr) Samtidigt som USA har en statsskuld på 124 procent av BNP vilket till och med överstiger nivåerna efter andra världskriget. Helikopterpengar hade redan delats ut i Hongkong i början av mars samma år då varje medborgare över 18 år fick 10 000 Hongkongdollar, motsvarande omkring 13 000 kronor. Helikopterpengar  är en form av ekonomisk  stimulansåtgärd . Termen ” helikopterpengar ” myntades i "The Optimum Quantity of Money"  (1969) av  Milton Friedman . Där resonerar Friedman kring en hypotetisk helikopter som släpper kontanter ifrån himlen.  Staten  och  centralbanken  kan öka penningmängden i  ekonomin   genom att trycka upp nya  sedlar   och låta sprida dem till  befolkningen , som att kasta ut d...