Inflationen 2022. Pengar strös över världen

Våren 2020 skickade Donald Trump och hans administration 1000 dollar till alla vuxna amerikanska medborgare i nytt stimulanspaket.

”Helikopterpengarna” kostade staten omkring 500 miljarder dollar.
(=5245450000000 skr)
Samtidigt som USA har en statsskuld på 124 procent av BNP vilket till och med överstiger nivåerna efter andra världskriget.

Helikopterpengar hade redan delats ut i Hongkong i början av mars samma år då varje medborgare över 18 år fick 10 000 Hongkongdollar, motsvarande omkring 13 000 kronor.

Helikopterpengar är en form av ekonomisk stimulansåtgärd. Termen ”helikopterpengar” myntades i "The Optimum Quantity of Money" (1969) av Milton Friedman. Där resonerar Friedman kring en hypotetisk helikopter som släpper kontanter ifrån himlen. 
Staten och centralbanken kan öka penningmängden i ekonomin genom att trycka upp nya sedlar och låta sprida dem till befolkningen, som att kasta ut dem från en helikopter. Syftet skulle vara att öka inflationen och få fart i ekonomin.

Under 2016 började allt fler länder på allvar att fundera på att använda någon form av helikopterpengar för att komma ur den ekonomiska stagnationen.

I Sverige och många andra länder fick företagen stöd som kompensation för bortfall på grund av covidpandemin. Stöden gavs som stimulansbidrag mellan mars 2020 till oktober 2021, totalt nästan 34 miljarder kronor.
Mest fick Scania, 865 miljoner, följt av flera företag inom fordons- och transportbranscherna.
Allt är inte skattepengar utan lån och nytryckta sedlar som alltså inte direkt belastade statsbudgeten.

Riksbanken köper värdepapper för att mildra effekterna på svensk ekonomi av coronapandemin och ge stöd åt återhämtningen och inflationen. Riksbankens program på 700 miljarder kronor för utökade köp av värdepapper löpte ut den 31 december 2021. Riksbanken avser att under andra halvåret 2022 minska köpen med tre fjärdedelar jämfört med det första halvåret. Bedömningen är att Riksbankens innehav av värdepapper bör minska under 2022.

Skuldkvot är en benämning på hur mycket skulder du (eller hushållen) har i förhållande till inkomst. Ju högre skuldkvot du har, desto mer skuldsatt är du.

De svenska hushållens skuldkvot har ökat

1996           95,6
2006           146,6
2021           188,3
Källa: SCB (Sparbarometern och nationalräkenskaperna)

Fart på sedelpressarna

”Europeiska centralbanken ECB gör det, Bank of Japan likaså och nyligen annonserade Bank of England en ny luftlandsättning av pengar. Stormakten på området har länge varit USA. Och precis som med alla amerikanska fenomen dröjer det inte länge förrän det dyker upp en skickligt utförd kopia i Kina. Där tycks ledningen ha insett att väloljade sedelpressar är vägen till framgång i den globaliserade ekonomin.”

Det skrev ekonomijournalisten Andreas Cervenka i SvD 2011-10-14 ” Pengar ur intet den nya kapprustningen”.

Hans äldre kollega, Peter Malmqvist, skrev redan 2017 att ”Inflationen underskattas”. Han menade att Sverige är bland de bästa länderna i världen på att producera låg inflation. Men inflationssiffrorna är för låga. Det visar valutautvecklingen.
Hans slutsats blir att ”eftersom Riksbanken har valt att definiera målet om prisstabilitet enbart utifrån konsumentprisindex hålls räntorna på en konstlat låg nivå. Detta leder till en extrem efterfrågan på allt som är lånefinansierat, främst bostäder och bilar. Därför har svenska bostäder stigit mest i industrivärlden efter 1995 och de senaste tre åren har den svenska bilmarknaden haft en av industrivärldens starkaste trender, från en redan hög försäljningsnivå. Hushållens skuldsättning har följaktligen stigit markant, en fördubbling i relation till BNP sedan 1995.”

Alltså: Riksbanken har försökt öka inflationen genom penningpolitiken.
Det finns ett samband mellan räntor, valutor och skulder.

Frågan är hur mycket de industrialiserade ländernas sedelutgivning och hushållens och staternas skuldsättning har bidragit till inflationen.

Någon som vet?

Peter Malmqvist: i Dagens Industri 11 april 2017 ”Inflationen underskattas”

Andreas Cervenka i SvD2011-10-14 ”Pengar ur intet den nya kapprustningen”.

Riksbankens köp avvärdepapper

SvD Inflationen kan ha underskattats i flera år 22-07-16