Inflationen 2022. Vad händer med samhällsekonomin?

Inflationen är hög i både Sverige och omvärlden.

Den är kännbart för hushållen och urholkar köpkraften.
Efterfrågan på varor kommer därför att minska. Folk köper mindre.
Samtidigt är arbetslösheten lägre än på många år. I flera branscher är det brist på arbetskraft.

Löntagarna kräver högre löner som kompensation för prisökningarna.
LO:s förhandlare är medvetna om att högre löner ökar inflationen. Under en socialdemokratisk regering kommer LO:s förhandlare därför att söka lösa problemet i samverkan med arbetarrörelsens politiska gren.

Annars är läget för LO-förhandlarna ovanligt gott med tanke på att arbetslösheten är låg.  Då ökar priset på arbetskraften. Dessutom har realönerna minskat under 2021.
Löntagarna skulle alltså ha ett ovanligt bra förhandlingsläge inför lönerörelsen 2023. Om inte inflationen hotade.

I både USA och Storbritannien stiger lönerna snabbt och det finns även tecken på något högre löneökningar framöver i euroområdet, bland annat i Tyskland.  Där kan prisstegringarna öka konflikterna på arbetsmarknaden och tvinga fram löneökningar som leder till nya prisökningar.
Löneökningar i omvärlden påverkar svensk inflation genom att importerade varor och tjänster ökar.

Riksbanken bedömer löneökningstakten i Sverige bli drygt 3 procent per år. Det är en löneökningstakt som är något högre än de senaste årens, men enligt riksbanken är den förenlig med en inflation vid målet 2 procent på sikt. 

Centralbanker världen över stramar nu åt penningpolitiken för att kyla av den ekonomiska aktiviteten och få ner inflationen. Räntorna höjs.
Höjda räntor leder till minskad lönsamheten i företagen som dessutom får svårare att få krediter och investeringarna avtar. Högre räntor gör också att hushållens och företagens konsumtion minskar, mer pengar går åt att betala lån och mindre blir kvar att spendera på annat.

Den svenska kronan försvagas vilket påverkar inflationen genom att importpriserna för de varor som företagen använder i produktionen blir dyrare.
För att köpa en USD måste du idag betala tio kronor. 1960 kostade en dollar 5.18 kronor, 1980 var priset 4.24 kronor. 2000 hade priset ökat till 9.17. och 2020 kostade en dollar 10,36 kronor.

EU-kommissionen räknar med att Sverige får den lägsta tillväxten i EU i år och nästa.
Men det beror kanske på att Sverige utgår från en hög nivå. Länder med låg nivå ökar mest.
Enligt den svenska regeringen väntas Svensk ekonomi växa med 3,1 procent i år.

Det är alltså en mängd sinsemellan motverkande och förstärkande ekonomiska krafter som skapar dagens situation. 
Det är politikernas uppgift att balansera och modulera dessa.
Ingen lätt uppgift med tanke på att det dessutom finns en rad andra områden som påverkar situationen. Det finns en stark växelverkan mellan ekonomin och de politiska miljömålen, den militära upprustningen, de ekonomiska och sociala klyftorna, resursbehoven för nödvändig upprustning av välfärden och skolan, för bekämpningen av kriminaliteten, pandemibekämpning…

Det ska fan vara politiker!

Riksbanken. Inflationen just nu.

Konjunkturinstitutet. Den skyhöga inflationen för svenskekonomi in i en lågkonjunktur

EU-portalen ”EU varnar för ekonomisk storm – Sveriges tillväxt väntas bli lägst”

SCB Sveriges BNP