För hundra år sedan

 Den här slitna enkronan kom, nypräglad och blank, ut på marknaden 1923.

Under hundra år har den sedan gått från hand till hand, varit betalningsmedel för bröd, öl, mjölk, snus, tidningar, tändstickor, socker, tågresa, teaterbiljetter, bensin och allt annat som människor behöver.
Då, för hundra år sedan, kunde man köpa lika mycket varor och tjänster för enkronan som man för idag måste betala 31 kronor och 21 öre för, mätt med konsumentprisindex.
1923 innehöll mynten 80 procent silver men 1942 ändrades silverhalten till 40 procent för att 1968 helt utbytas mot kopparnickel. 
I dag, 2023, är enkronan från 1923 en antikvitet som kostar cirka 50 kronor.
Penningvärdet, i förhållande till andra valutor, varor, tjänster och löner förändras med tiden.
Inte sällan genom inflation.
Nu härjar inflation i ekonomin. Konsumentindex har ökat med cirka 9 procent.
Men det är ingenting jämfört med hyperinflationen i Tyskland för exakt hundra år sedan, alltså 1923.
Bakgrunden var att Tyskland hade förlorat världskriget 1918 och regeringen tryckte upp papperspengar som pumpades in i den tyska ekonomin. Det ledde till devalvering och hyperinflation.
Alla besparingar blev mer eller mindre värdelösa.
Priset för en limpa bröd i Tyskland, som 1918 hade varit 0,63 mark, kostade i januari 1923 250 mark, i juli 3 465 mark, i september 1 512 000 mark och i november 201 000 000 000 mark.
Eftersom valutan blev värdelös kunde de tyska företagen inte göra affärer med utlandet.
Tiden efter kriget var präglad av kaos och enorma sociala konflikter i Tyskland.
Tio år senare grep Hitler makten.

Prisomräknare

Inflationen just nu, Riksbanken