Inflationen 2022. Hur drabbas du?

Hur drabbar inflationen folk i allmänhet?

Livsmedlen blir dyrare.
Löneinkomsterna minskar i värde.
Då den allmänna prisnivån stiger påverkas människors levnadsvillkor.

Prisutvecklingen mäts som konsumentprisindex, KPI.

Varje månad samlar SCB in prisuppgifter om ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Priserna sammanställs för att göra en uppskattning av den genomsnittliga prisutvecklingen. Detta kallas för konsumentprisindex (KPI).

Ett index är ett jämförelsetal. Med hjälp av ett index kan man se hur någonting förändras över tid, i det här fallet förändringen i hur mycket det kostar att leva i Sverige. Om man jämför KPI tillbaka i tiden så får man en uppfattning om hur prisnivån i Sverige har utvecklats.

Om man till exempel sätter indextalet, det som man utgår från, till 100 år 1980 är det årtalet man utgår från. Det kallas därför basår.  Den årliga förändringen i konsumentprisindex är det som kallas inflationstakten.
Om man utgår från att KPI för år 1980 var 100, och jämför med år 2010 låg KPI på 302,47 och år 2021 på 343,19. I juni 2022 låg KPI på 370,95 jämfört med 1980.
Inflationstakten 2022 var 8,7 procent.

De priser som konsumentprisindex mäter är på: Livsmedel och alkoholfria drycker, Alkoholhaltiga drycker och tobak, Kläder och skor, Boende, Inventarier och hushållsvaror, Hälso- och sjukvård, Transport, Post och telekommunikationer, Rekreation och kultur, Utbildning, Restauranger och logi, Diverse varor och tjänster.

Sedan september 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta, KPIF. KPIF beräknas med samma data och på samma sätt som KPI, men effekten av ändrade bostadsräntor räknas bort.

Eftersom folk konsumerar olika saker så drabbar prishöjningarna olika. Om du är storrökare, ofta äter på restaurang, värmer huset med el och ofta åker taxi blir inflationen hög.

Hur stor inkomst du har är viktig för hur du drabbas då kostnaderna för vardagen -mat, kläder, bostad, lokala resor, fritid, medlems- och försäkringsavgifter, el, tv och radio, tidningar, försäkringar – förändras. De flesta lever av sin arbetslön.

Reallönerna påverkas
Löntagare tjänar olika mycket. 
Medellönen för alla löntagare i Sverige är 37 100. Högst betalda är chefer inom bank, finans och försäkring. Typiskt lågavlönade är restaurang- och köksbiträden och städare.

Medellönen för ett sjukvårdsbiträde är 25 700 kronor.
Om biträdet får en löneökning på 3 procent och inflationen är 2 procent, blir den reala löneökningen 1 procent. Är inflationen högre än löneökningen innebär det en lönesänkning.

Den årliga genomsnittliga nominella löneökningen var åren 1970-1995, 0,5 procent och inflationen 7,5 procent. Inflationen åt upp löneökningarna.

Åren 1995-2021 var löneökningen 2,1 procent och inflationen 1,2 procent. Löntagaren fick mer pengar över. Källa: Medlingsinstitutet, SCB samt beräkningar av Ekonomifakta

Vad kommer att hända då inflationen blir 9 procent?

LO-ekonomerna betonar i sin konjunkturbedömning att inflationen till stor del beror på höjda energipriser. Energipriserna sprider sig efter hand till transporter, mat och andra saker som kräver drivmedel och el när de framställs. Till det kommer att spannmål blivit dyrare på grund av Rysslands krig i Ukraina.
LO-ekonomerna varnar för att den höga inflationen gör att reallönerna (lönernas köpkraft) i år kan sjunka kraftigare än vi upplevt på över 30 år.

Arbetsgivarna, LO:s motpart, Svenskt Näringsliv, noterar att Riksbanken har gett tydliga signaler om räntehöjningar och spår att BNP blir 2,5 procent i år, och 1,5 procent nästa år. I det mer optimistiska scenariot blir inflationen, mätt i KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), 5,5 procent i år, och 2,6 procent nästa år. Inflationen kommer alltså att sakta av enligt arbetsgivarna. Källa: Svenskt Näringsliv

Det mesta talar för att det blir en besvärlig avtalsrörelse 2023. Krav kan komma att resas som kompensation för den höga inflationen.
Förberedelser inför avtalsrörelsen har redan börjat.

En sak är klar: Inflationen kommer att göra det svårt för barnfamiljer med låg inkomst. Och de ekonomiska och sociala klyftorna i samhället kommer att öka.

Real löneutveckling i Sverige, Ekonomifakta

Reallöner, Ekonomifakta

Inflation – allt dubehöver veta men aldrig vågat fråga om, LO

SCB Medellöner i Sverige

SCB Priserna i Sverige – Konsumentprisindex (KPI)

Svenskt Näringsliv. Inflationen planar ut.

Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet ”Får vissa kompensation så vill alla ha det”