Inflationen 2022. En del av den pågående ekonomiska krisen.

När arbetaren och hantverkaren, eller producenten, lämnar sin arbetsprodukt för att den ska säljas på marknaden får produkten ett pris uttryckt i pengar. 

Det gäller i alla tider och både varor och tjänster.

Priset har påverkats av många olika faktorer: hur stor tillverkningskostnaden varit inklusive löner, kostnader för material, råvaror, komponenter, skatter, hyror och låneräntor, tillgång och efterfrågan på just den varan, köpkraften på marknaden, konkurrenssituationen, vinstkrav med mera.

När en mobiltelefon tillverkas för att säljas på marknaden sätts kanske priset till 4000 kronor.
Centralbanken som har hand om penningutgivningen kan då trycka fyra nya tusenlappar och det finns täckning i ekonomin för dessa.
(Det händer naturligtvis inte direkt eller i någon samordning men principen är sådan).

Priset på varan motsvaras alltså av ett pris på pengar och tvärt om.
Arbetet bakom produkten, och de pengar som produkten representerar, hänger ihop som vätskor i ett kommunicerande kärl.

Om riksbanken trycker pengar utan att varor produceras, eller om någon skapar valutor eller värdepapper som saknar sin grund i arbete och produktion är de pengarna och valutorna värdelösa. De bidrar till att skapa inflation och krascher.

Med valutor är det samma sak. Du kan till exempel inte handla för sedlarna som hör till Monopolspelet. Men de är användbara i spelet. På sammasätt är det med kryptovalutorna.

Det är därför ekonomer borde kolla hur kryptovalutor har påverkat inflationsutvecklingen.

Och det är därför ekonomer i sina analyser bör utgå från hur arbetet och produktionen skapar verkliga värden till skillnad från Joakim von Ankapengar, skuldsedlar och förväntningsvärden som det vimlar av på finansmarknaden.

Pengar är inte bara ett bytesmedel på marknaden utan också en vara på finansmarknaden. De kan under- och övervärderas.

Finansmarknaden uppstår när olika aktörer köper och säljer till exempel värdepapper, finansiella instrument (inklusive derivatinstrument), råvaror och handelsvaror. Börsen är en typisk finansmarknadsplats. De som verkar på finansmarknaden är banker, aktiemäklare, företag som ger ut aktier, investerare, kreditmäklare, försäkringsbolag samt pensionsfonder.

Finansmarknaderna består av bland annat kapitalmarknaden som består av aktiemarknaden och kreditmarknaden. Kreditmarknaden kan delas in i
Obligationsmarknaden och Penningmarknaden
Finansmarknaden består också av Bankmarknaden, Valutamarknaden, Råvarumarknaden, Derivatmarknaden, Spotmarknad, Interbankmarknaden (STIBOR i Sverige)

Finansmarknaden handlar med värdepapper. Värdepapper är ett samlingsbegrepp för obligationer, fonder, aktier med mera.
Riksbankens värdepappersköp inkluderar statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, företagsobligationer och företagscertifikat samt kommunobligationer.

Alla värdepapper är en skuldförbindelse. Den som äger ett värdepapper kan förvänta sig kunna omsätta papperet i pengar. Eller guld. Eller antikviteter. Eller konst.
Pengar är i sin tur är ett värdepapper som kan omsättas i olika marknadsprodukter. Finansmarknaden handlar alltså med skulder.

Ekonomiska kriser beror oftast på att priset på värdepapper har ökat utan motsvarighet i ökat arbete och ökad produktion. Skulderna har vuxit utan att de reella värdena gjort det.

Några exempel: Börskraschen 1929-1937, hade föregåtts av ett kraftigt börsrally, som lockat miljontals människor in i aktiehandeln, i många fall finansierat av högräntelån. När kurserna kraftigt sjönk blev konsekvensen konkurser och massarbetslöshet. Aktiepriserna hade ökat enormt utan att arbetet och produktionen motsvarade ökningen. Värdena på aktierna var utan täckning.

På 1970-talet, då de oljeproducerade länderna sänkte sin oljeexport till den oljeberoende västvärlden, steg oljepriserna kraftigt. Följden blev att högkonjunkturen som pågått i värstvärlden dalade i en lågkonjunktur dalade ner i en lågkonjunktur som kom att pågå några år in på 1980-talet.

IT-bubblan var resultat av att tilltron till "den nya ekonomin" hypade mellan 1995 och 2000. Övervärderingen av IT-företag skapade överdrivna förväntningar som måste brista.
Exempel finns på ungdomar som kunnat låna över 100 miljoner dollar för sina företagslanseringar, företag som sedan fick börsvärden på 400 miljoner dollar utan att ens kunna få igång verksamheten.
Bubblan brast och den 7 oktober 2002 försvann värden på 3000 miljarder ur Stockholmsbörsen. Börsraset var det största i svensk historia efter kreugerkraschen som för övrigt också berodde på övervärderade värdepapper.  

Finans- och fastighetskrisen 1990-1994
Ett enormt risktagande uppmuntrades, framför allt i banksystemet, och tack vare sofistikerade finansiella produkter kunde den finansiella risken döljas. Men sommaren 2007 började allt fler ana ugglor i mossen kring den amerikanska bostadsmarknaden. Banker föll på löpande band, och när investeringsbanken Lehman Brothers kraschade i september 2008 spred sig krisen globalt. Finanskrisen och den efterföljande globala recessionen var den värsta sedan den stora depressionen.

Om man lägger arbetet, produktionen och handeln till grund för all ekonomisk bedömning borde man kunna undvika en del ekonomiska kriser och krascher.

SCB, Ökad skuld i obligationer