Klasskampen i Sverige

Mat, bostäder, kläder, resor, energi och andra levnadskostnader har blivit nio procent dyrare sedan förra avtalet skrevs under. Och nu är det dags för en ny avtalsrörelse.


Inflationen har gjort att löntagarnas löner blivit lägre sedan förra avtalet.

Större delen av lönerna, 96,6 procent, går enligt SCB till konsumtion.

Samtidigt som lönerna ökade med 2,8 procent från augusti 2022, jämfört med augusti 2021, steg konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) med 9 procent. 
Det innebar en reallöneminskning med 6,2 procent.

I den kommande lönerörelsen begär facket 4,4 procent i löneökningar. Särskild satsning på de lågavlönade.

Arbetsgivarna, å sin sida, anser att facket kräver på tok för mycket.
De säger att många företag inte klarar av en så hög löneökning.
Att höja de lågavlönades löner innebär att vi inte har råd att anställa dem, säger flera arbetsgivare. Somliga företag tvingas lägga ner.

Samtidigt har de stora företagen visat höga aktieutdelningar under 2021

Topp 10 aktieutdelningar under 2021

Företag                        Total utdelning 2022

AstraZeneca                  40 223 360 000 kr
Nordea Bank                 29 246 891 244 kr
Volvo B                        26 434 876 000 kr
ABB                             18 292 953 267 kr
SEB A                          13 165 032 000 kr
Swedbank                     12 735 067 500 kr
Investor B                     12 274 800 000 kr
Hennes & Mauritz            10 757 968 000 kr
Handelsbanken A            9 900 140 000 kr
Atlas Copco B                 9 345 058 800 kr


Det blir svåra förhandlingar.

 

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent, Dagens Arbete

Löneutvecklingen till och med augusti 2022,Medlingsinstitutet, pdf

Arbetsgivarna: Kraven är för höga, Dagens Arbete

Låglönesatsning – fjärde smällen för småföretagen,Svenskt Näringsliv

Företagens ekonomi 2020, SCB, pdf

Utdelningar 2021, Nordnet

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nationalism göder militarism. Militarism föder krig

I dag har solidariteten med Ukrainas folk, och avskyn för Putinrysslands angreppskrig, skapat en krigshysteri i Sverige. Vi måste nu rusta för krig och gå med i militärpakter. Tankar och meningar för fred är inget som slår i dag. Inte för att allt var bättre förr. Men då fanns det i alla fall fredsrörelser. Åren före världskriget 1914 rådde det inte direkt världsfred. USA förde kolonialkrig i Filippinerna 1899-1902, det rysk-japanska kriget pågick 1904-05, Österrike-Ungerns annektering av Bosnien-Hercegovina skedde 1908-09, Marockokrisen 1911, Italiens krig mot Turkiet 1911-12, som slutade i Italiens kolonisering av Libyen, och de två storkrig som rasade på Balkanhalvön 1912-13.  Första italiensk-abessinska kriget (1895–1896), Anglo-zanzibariska kriget (1896), Grek-turkiska kriget (1897), Spansk-amerikanska kriget (1898), boerkriget (1899-1902) Men det bildades samtidigt motrörelser av människor som ville ha fred. Under senare delen av 1800-talet växte det fram en pacifis...
Läs mer

För femtio år sedan

Den 3 maj 1973, avslöjade journalisterna  Jan Guillou  och  Peter Bratt , i tidningen  Folket i Bild/Kulturfront  nr 9, att det i Sverige fanns en tidigare okänd underrättelseorganisation, IB. IB hade bland annat sysslat med åsiktsregistreting av kommunister inom fackföreningsrörelsen. Den socialdemokratiska regeringen förnekade IB:s existens och all känndedom om organisationen. Jag var studiesekreterare i Byggettan, som organiserade Stockholms timmermän, murare, byggmadssnickare och betongarbetare. Byggettan hade 1968 bildats genom sammanslagning av de olika yrkesgruppernas fackföreningar. Själv kom jag från betongarbetarfacket. Inom varje fackförening fanns sedan gammalt socialdemokratiska och kommunistiska fraktioner. Grov- och betongarbetarna hade sedan 1934 haft en kommunistisk majoritet. Sedan 1962 var jag medlem i SKP-VPK. När Pragvåren krossades av Sovjetunionen 1968 och alltför många inom partiet försvarde invasionen gick jag över till sociald...
Läs mer

Vad kostar Nobelfesten?

Den 10 december blir det Nobelbankett i Stockholms stadshus. 1 600 gäster är inbjudna till årets fest. För deltagarna är det skönt att för en gångs skull slippa laga mat, servera och diska. De kan bara sitta ner och njuta av allt överdåd. Årets meny har inte ännu avslöjats men vid den senaste banketten bjöds på Förrätt: Kalixlöjrom med gurka, inkokt kålrabbi, krämig dill och en sås på pepparrot. Huvudrätt: Anka fylld med svart trumpetsvamp och citrontimjan, potatis med karamelliserad vitlök, kryddpicklad gulbeta och rostad anksky. Serveras med savoykål med rökt shiitake, bakad lök och granolja. Efterrätt: Hallonmousse med chokladkräm & hallonmaränger. Därtill flödar fördrinkar, viner, likörer och annat drickbart. Notan blir säkert inte billig. Men det är inte bara käket som kostar. Inkvartering av gäster, hyror, konsert, operasångerska från Tyskland, transporter, polisövervakning, råvaror, köks och serveringspersonal, dekorationer, dansmusik och mycket annat kostar...
Läs mer