Om kapitalismen

”Kapitalistiska pyramiden” illustrerar samhällets hierarki.

Affischen publicerades först 1911 i USA av den internationella fackföreningen Industrial Workers of the World.

De olika avsatserna i den kapitalistiska pyramiden är:

I toppen kapitalet/pengar – kapitalismen råder över allt

Regenter och politiker – vi härskar över er

Kyrkan och religiösa ledare – vi lurar er

Militären – vi skjuter mot er

Borgarklassen – vi äter för er

Arbetarklassen – vi arbetar för alla, vi föder alla

 

Pyramiden är en politisk propagandaaffisch. Men bilden pekar på ett historiskt faktum, nämligen att samhället, allsedan urminnes tid, har präglats av ekonomiska, sociala och kulturella hierarkier.

Allt sedan Babylon har samhället bestått av överklass och underklass. En överklass av kungar, aristokrati, krigsherrar, påvar och godsägare som har haft makt över en underklass av slavar, allmoge, drängar, pigor och dagsverkare.

Och mellan dessa klasspoler har det funnits en hierarki av krigare, hantverkare, arbetare, bönder, präster och andra.

Bilden av pyramiden vill uttrycka hur hierarkin, i grova drag, såg ut vid förra sekelskiftet.

Men hur ser den ut idag?

Enligt dagens vänster är samhällsklasserna många. Begrepp som arbetarklass, tjänstemannaklass, borgarklass, medelklass vittnar om det. Begreppet klass liknas vid socialgrupper eller inkomstgrupper

Vänstern har då missat att begreppen klass är relaterat till ägandet av produktionsmedlen eller produktionsfaktorerna med en över- och en underklass.

Och den som skippat den viktiga definitionen har gjort sig av med ett viktigt historieanalytiskt verktyg.

”Vänstern” har tappat ett analysinstrument för studierna av kapitalismen.

Inte konstigt att den vänstern är vilsen.

Klasspolerna överklass och underklass är abstrakta begrepp som ”över” och ”under”.

Men de existerar och de berättar om samhällsstrukturens ytterligheter.

Mellan de bägge klasspolerna över- och underklass finns, och har alltid funnits, en samhällshierarki av ekonomiskt, socialt och kulturellt rika och fattiga. Kalla det gärna socialgrupper eller inkomstgrupper.

De formar sig utifrån olika nivåer av förmögenhet, boendemiljö, utbildning, kulturell förmåga, makt och inflytande, status och social position.

Skillnaderna är tydliga mellan dem som bor i villor i Djursholm och våningar på Östermalm i Stockholm och dem som bor i hyreskaserner i Rosengård i Malmö.

De rika håller sig med stora fritidsbåtar, privatjet och swimmingpool. De fattigaste lever på bidrag och äger ingenting.

Det är lätt att se vilka som är rika och vilka som är fattiga.

Dagens svenska samhällshierarki skulle mycket generellt kunna beskrivas så här:

Kapitalisterna (samt, som historisk kvarleva, Kungahuset)                          

Företagsledare, styrelseproffs och direktörer i koncerner och storföretag.     

Finans- och fondförvaltare, bankdirektörer, ärkebiskop, militärledning           

Ministrar, regering,                                           

Professorer, generaler och amiraler, biskopar,                                         

Akademiker, doktorer, chefredaktörer, partiledare

Godsägare, skogsägare, brukspatroner,

Kändisar, berömda artister, tongivande kulturpersonligheter

Läkare, officerare, präster,

Riksdagsmän, kommunstyrelseledamöter

Företagsledare och direktörer i småföretag

Politiker, journalister,

Företagsledare och direktörer inom kooperation och organisationer

Ordföranden i organisationer,

Funktionärer i organisationer

Ingenjörer

Förmän, mellanchefer i privatföretag

Egenföretagare, frilansare
Kommunchefer och andra kommunala tjänstemän

Löntagare i industrin

Löntagare övrigt

Arbetslösa

Bidragsberoende

Utslagna, pundare, prostituerade

Papperslösa, tiggare

Detta är en mycket skissartad och generell uppställning. Verkligheten är mer mångfacetterad.

I verkligheten är till exempel hierarkien inte så strikt och ordnad utan det finns hierarkiska ordningar inom varje grupp. Till exempel den mellan män och kvinnor.

Inom till exempel gruppen löntagare finns en hierarki mellan olika branscher och yrkesgrupper.

Hierarkin är inte heller så statisk utan förändras ständigt och varje skikt går i varandra.

Samhällsklass, Wikipedia

Klasstrukturen i Sverige, Göran Ahrne, Niels Stöber & Max Thaning, Katalys (pdf)

Fredrik Segerfeldt, Smedjan, Timbro Sverige är ett klassamhälle. Och?

Sociala strukturer, SO-rummet

Klass i Sverige, Red. Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jseper Weithz.

LO, Makteliten (pdf)