Inflationen 2022, vad beror den på?
I går hade SvT Rapport 19.30 ett fem minuter långt inslag om inflationen.
Här konstaterades bara att allt blir dyrare. Och att alla är överraskade av
inflationen.
Kristina Lagerström, ekonomikommentator på SvT, fick inte stora chanser att
utveckla någon kommentar. Inte heller Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet.
Vill man söka efter orsakerna får man leta själv.
Inflationstakten enligt konsumentprisindex, KPIF, var inflationen 7,2 procent i
maj 2022. Det var den högsta inflationstakten sedan december 1991. Nu, i juni
2022, var den 8,5 procent.
Enligt SCB var ökningen för livsmedel och alkoholfria
drycker den största på 39 år.
Ökade elpriser samt transportpriser, där drivmedel och inköp av bilar ingår,
bidrog också till årsförändringen.
En förklaring till inflationen är, enligt läroboken, att det trycks upp för
mycket sedlar.
Vilket betyder att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och
tjänster dyrare. Köpkraften minskar. Reallönerna sjunker.
Och faktum är sedelpressarna har gått på högvarv, inte bara i Sverige utan även
i EU och USA.
En annan förklaring är att inflation uppstår då efterfrågan är större än
utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare.
En tredje förklaring är att om kostnaderna för att producera varor och tjänster
stiger kan företagen behöva höja sina priser som kompensation för stigande
produktionskostnader. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit
eller att oljan har blivit dyrare.
På 70-talet skylldes inflationen på löneökningarna.
Några andra orsaker som nämns är ekonomisk spekulation, felaktig penningpolitik
och förändringar i finans och kapitalmarknaderna.
Men låt oss ta en ”orsak” i taget.
Kriget i Ukraina
Kriget mellan Ryssland och Ukraina
inleddes i februari 2014 med att Ryssland gjorde anspråk på Krim och delar
av Donbass,
båda regioner i Ukraina. Olagliga ryska
annekteringen av Krim (2014) samt kriget i
Donbass (2014–nu) mellan Ukraina och ryskstödda separatister.
I slutet av 2021 började den ryska militären bygga upp sin kapacitet vid
gränsen mellan Ryssland, Belarus och Ukraina.
Den 21 februari 2022 erkände Ryssland de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk som Ryssland aktivt stött
sedan 2014. Tre dagar senare inledde Ryssland en militär invasion av
Ukraina.
Sanktioner mot
Ryssland, ryska individer och företag, och mängden avbrutna affärsrelationer
mellan Ryssland och västvärlden efter
2022 ökade kraftigt.
Kriget har naturligtvis påverkat bland annat energipriserna.
Råvarupriserna
Under 2021 har priset på råvaror, speciellt metaller och livsmedel, stigit
kraftigt. Även kostnaderna för fartygsfrakter har ökat snabbt. Det är den allt
starkare globala efterfrågan i kombination med utbudsproblem, som ligger bakom
denna utveckling.
Kina slukar merparten av världens stål och metaller. Ser vi till exempelvis
stål uppgår Kinas andel till 58 procent av världsförbrukningen, sedan kommer
ingenting förrän Indien med fem procent. Vad som händer i Kina får oftast en
inverkan på världsmarknadspriser.
Oljepriserna har ökat de senaste tre åren. Ett fat olja som den
23 april 2022 kostade 11,2 USD hade den 10 juni ökat till 120.67 USD.
Men idag faller priserna tillbaka, och ett fat olja kostar nu runt 100 dollar.
Dollarns värde har stor påverkan på oljepriset. Om dollarn exempelvis stärks,
tenderar oljepriset att sjunka. Om dollarn däremot är svag, brukar priset på
råolja stiga.
Kinas efterfrågan ökar också oljepriset.
Oljepriserna sätts på terminsmarknaderna och därför kan marknadsspekulation om
framtida händelser påverka oljepriset.
Ökningen påverkar transportpriserna.
Coronapandemin
I slutet av februari 2020 spreds smittan runtom i Europa och
till USA.
Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att
spridningen av coronaviruset skulle klassas som en pandemi.
Covidpandemin har orsakat förluster för butiker, restauranger, kommunikationer
och som allmänt produktionsbortfall. I många branscher har massor av anställda
permitterats.
Under pandemin har staten i olika länder därför öst ut subventioner och bidrag
till näringslivet. Miljardbelopp har pytsats ut för att rädda företagen från
konkurs.
Under 2020 togs flera stöd och lättnader för företagen fram av regeringen och
beslutats av riksdagen.
Enligt regeringens bedömning från februari 2021 beräknades de budgetpåverkande
åtgärderna kosta cirka 389 miljarder kronor. Det motsvarar runt 15 procent av
de totala offentliga utgifterna under ett år. Stöden riktades både till
företag, hushåll och offentlig sektor. Störst är korttidspermitteringarna,
vilka bedöms belasta budgeten med 52 miljarder kronor.
Sedelpressarna fick täcka en del av utgifterna.
Aktiebörserna
Under de senaste 30 åren fram till 2022 har stockholmsbörsen gått stark uppåt, med
undantag av 1990-talskrisen. Därefter vände utvecklingen och var överlag mycket
stark fram till februari 2020. Under 2022 föll den kraftigt. Även i andra
länder har börserna gått dåligt under året.
Börsfallet och oron på börsen har skyllts på coronapandemin.
Men tendenserna till ett börsfall fanns redan tidigare.
I det perspektivet har delar av näringslivet fått konstgjord andning. I normala
fall skulle de tvingats att lägga ner, omvandla sig eller effektivisera.
Spannmålskrisen har också gjort att spekulanter på råvaror tjänat stora summor
då priserna höjs. Det senaste året har vissa spekulanter lyckats öka sin
avkastning med 50 – 60 procent på bara några månader. Experter menar att
spekulationerna driver upp priserna, vilket ökar risken för svält.
Riksbanken, som ska hålla koll på inflationen, såg utvecklingen för sent.
I sin rapport från april 2021 skriver banken att ”inflationstrycket är fortsatt lågt. För att ge stöd åt
ekonomin och för att inflationen mer varaktigt ska ligga nära målet på 2
procent behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv.”
September 2021 hette det
”inflationen väntas tillfälligt bli högre än 2 procent det närmaste året innan
den sjunker tillbaka igen. För att inflationen mer varaktigt ska ligga nära
målet behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv.”
November 2921 konstateras att
”inflationen har stigit snabbt, till stor del drivet av stigande energipriser.
Riksbanken bedömer att inflationen faller tillbaka under nästa år.”
Alla blev överraskade av inflationen. Inte minst ekonomerna.
Kristina Lagerström ekonomikommentator, SvT Rapport 14 juli2022
Hur mäts inflation? Sveriges Riksbank
Ekonomifakta, Inflation
SCB,
Inflation– allt du behöver veta men aldrig vågat fråga om,LO
Börsutveckling i Sverige och USA, Ekonomifakta
Inflationstakten i Sverige den högsta på 31 år, Affärsvärlden
Stödåtgärder – coronakrisen, Ekonomifakta
Vad påverkar oljepriset? IG
Nationalekonomi är ingen objektiv vetenskap, Marios blogg 2017
Kommentarer
Skicka en kommentar