Marios Blogg II

I radioprogrammet Ring P1, den 28 november 2022, ringde lyssnaren Bernt Olofsson från Umeå in och klagade över att giriga politiker har för höga löner som de själva sätter. När de tjänar över en miljon kommer de att distansera sig från vanligt folk och inte förstå hur folk har det. Att politiker är giriga och bara tänker på sig själva är en utbredd uppfattning. En uppfattning som gynnar politikerföraktet och urholkar förtroendet för demokratin. Bernt Olofsson ansåg att 60 000 i månaden vore rimligt. Hur mycket tjänar då toppolitikerna i Umeå? Mest av alla tjänar Erik Bergkvist, europapolitiker, med drygt 1,2 miljoner om året. Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg får 95 785 kronor i månaden i arvode. Med arvoden från Region Västerbotten inräknat tjänar han 124 701 kronor i månaden. Enligt tidningen Dagens Samhälle ligger snittarvodet för kommunstyrelseordförandena på 66 906 kronor, vilket är ungefär 3 000 kronor mindre än vad en riksdagsledamot har i arvode. Och 2021 had...

Nobelpriset ska gå till personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Forskningen som prisas i fysik, kemi och medicin är så avancerad och specialiserad att dess prestationer inte kan bedömas av de flesta människor. Man får lita på att Kungliga Vetenskapsakademin begriper sig på kvantfysiken, kemiska processer och medicinska finesser. Svante Pääbo får Nobelpriset i fysiologi för upptäckter om människans evolution vilket är mer påtagligt och lättare att förstå för en normalbegåvad. Fredspriset har en annan karaktär. 2022 tilldelas Ales Bialiatski från Belarus, den ryska människorättsorganisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties.   Det är ett klart ideologiskt och politiskt val. Det är lätt att begripa även om inte alla accepterar det. Påfallande många politiker har fått priset: Henry Kissinger  1973,  Yassir Arafat ,  Yitzak Rabin ...

Nobelpriset ska gå till personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Alfred Nobel skrev sitt testamente 1895 och priset delades ut första gången 1901. Men då var det en annan tid. Järnvägarna hade precis börjat rulla i Sverige, Tomas Edison hade ännu inte presenterat sin fungerande glödlampa, och den första bilen med förbränningsmotor hade nyss tillverkats.   1896 tog Guglielmo Marconi patent på radioapparaten. Han fick för övrigt nobelpriset 1909. I dag har, av flera skäl, dom som ska utse pristagare en allt svårare uppgift. 1. En allt större del av dagens avancerade forskning och vetenskap sker i samarbete mellan många olika forskare. Forskarteam, internationella forskarlag, laboratorier i olika länder för att ta några exempel. Att utse en enda värdig forskare blir omöjligt om man avser att prisa dem som ligger bakom ett resultat eller en tillämpning. Visserligen säger Nobelkommittén att...

  Jag ser fram emot julstämningen. Allt det där med adventstjärnan i fönstret, Luciafirandet, ljusen, granen, blänkande julkulor, glitter, vitlav i fönstret och med julskinkan på juldukat bord. Jultidningar, ”Bland tomtar och troll”. Julklappar ger jag numera fan i, liksom det religiösa. (Även om lucia och julkrubban tillhör det stämningshöjande) Men varför betyder julstämningen så mycket? Den är ju orationell och synnerligen metafysisk. Nästan religiös. Visst, julfirandet är en tradition, men jag är annars inte mycket för meningslösa traditioner. Ändå känns julen så viktig. Antagligen har det med barndomsupplevelser att göra. Av stressen märkte man inget. Bara det fridfulla med familjen samlad. Förväntningarna. I min ungdom, på femtiotalet i Hammarbyhöjden utanför Stockholm, hade jag kompisar som inte fick uppleva en stämningsfull jul. De hade aldrig suttit tillsammans med sina föräldrar kring ett matbord.   Kompisarna levde på gatan, sniffade tinner och sov i p...

  Den politiskt objektive journalisten på SvT, Lars Göran Peter Adaktusson , blev 2011 höjdare inom KD. Programledare på Sveriges Radio, Henrik Torehammar, blev nyligen inrikespolitisk kommentator på SvD. Tomas Ramberg har jobbat som inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio och Ekot. Från och med februari 2023  kommer han arbeta på Dagens Nyheter som inrikespolitisk kommentator. Apropå vänstervridningen inom Public Service. Den svårfångade objektiviteten– journalistiken, partiskheten och sakligheten,Bengt Johansson, JMG, Göteborgs universitet

Jag gillar blomkål och vitkål, och använder dem ofta i min matlagning. Hösten brukar vara säsong för dessa nyttiga grönsaker. Men den här hösten är den för dyr för en fattigpensionär. Priset på vitkål har ökat med 98 procent på ett år. I butikerna kostar  vitkålen allt mellan 20 och 40 kronor per kilo.  I SCB:s kategori vitkål, ingår ett 70-tal olika varor, hel och delad vitkål, strimlad vitkål i påse, svenskodlad liksom importerad och ekologisk . Det som gjort vitkålen dyrare är ökade kostnader för producenterna. Priserna på diesel, gödsel, el, emballage, löner till personal, transporter, bekämpningsmedel har ökat. Därtill kommer att kostnader för avskrivningar för lager, amorteringar och räntor. Odlarna får runt åtta kronor per kilo för sin vitkål. I fjol fick de fyra kronor. Och vanligtvis importerar vi stora volymer billig tysk vitkål till Sverige, men inte i år på grund av torka i Tyskland. Så vem tar resten av höjningen? Handlarna säger att de inte lägger på ...

En sak är klar. Rysslands invasion av Ukraina är ett uppenbart brott mot FN-stadgan och Ukraina har som alla länder rätt till självförsvar. Svenska Freds har fördömt och protesterat mot invasionen och fortsätter att göra det. Men samtidigt matas vi rätt ensidigt med rapporter från kriget i Ukraina. Vi får veta allt om militära strategier, framryckningar, tillbakagångar, politiska spekulationer, reportage om krigets offer och nationellt hjältemod. EU och USA bidrar med vapen till Ukraina. Men vem talar om freden som en möjlighet? Och krigets kostnader i människoliv och samhällsresurser? ”Det finns bara en väg framåt för  freden . Det är att  Ukraina  vinner kriget. Allt annat vore att kapitulera inför Putins vansinne”, skriver Europaparlamentariker Karin Karlsbro (L). Men hur ska Ukraina vinna kriget? När Ukraina har återerövrat alla regioner som Ryssland ockuperat? Krim, Donetsk, Luhansk. Och då Putin och Ryssland erkänt sig besegrad. Kommer det att kunna händ...

I går intervjuades LO:s ordförande Susanna Gideonsson av Cecilia Strömberg Wallin i SR:s Lördagsintervju. Avtalsrörelsen har ju startat. Frågorna i intervjun var inte överraskande.   1. LO:s rekommendation till fackförbunden om 4,4 procent och en låglönesatsning fast inflationen ligger på över nio procent. 2. LO:s relation till Socialdemokraterna – och till Sverigedemokraterna. Som man frågar får man svar. Gideonssons svar var inte heller överraskande. Susanna Gideonsson säger i intervjun att LO tar ansvar för att inte driva på inflationen med alltför höga lönekrav. Men för att LO:s medlemmar ska acceptera det måste hela samhället ta samma ansvar. Direktörer kan inte få större procentuell löneökning än 4,4 procent, säger hon. Det är inte så att det bara är LO:s löneökningar som skulle riskera att spä på inflationen. De största börsnoterade bolagen, myndigheter och statliga bolag, generaldirektörer och vd:ar och hela näringslivet att hålla sig till samma nivå som LO-kravet....

Ukraina. Rysslands anfall på Ukraina, och Ukrainas försvar med stöd från EU och USA, slår ofattbart hårt mot människor. Vi får ständiga rapporter om krigets fasor. Anfallet har triggat igång en upprustning i hela världen och hotet om ett tredje världskrig har ökat. Taiwan. Det kinesiska inbördeskriget (1928-1949) slutade med att Folkrepubliken Kina grundades den 1 oktober 1949 och Mao Zedong tog makten i fastlandskina. Det konkurrerande   nationalistiska Guomindang-regeringens trupper under Chiang Kai-shek flydde till Taiwan. De upprättade en regering på ön med Chiang som president. Folkrepubliken Kina har sedan dess ansett att ön Taiwan egentligen tillhör Kina och hotat att ockupera ön. Det är två krigshärdar som borde kunna lösas med fredliga medel under förutsättning att resten av världen engagerade sig för en fredlig lösning i stället för att göda stridstupparna. Varför inte försöka lösa frågan med Åland som exempel? Fram till år 1809 var Åland, tillsammans med Finland,...

Jacob Wallenberg är en av Sveriges mäktigaste män. Han är ordförande för Investor och organisationen Svenskt Näringsliv. Han är vice ordförande i FAM och Patricia Industries. Därutöver är han vice ordförande i ABB och Ericsson. Han är ledamot i Nasdaq samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ett antal övriga Wallenbergstiftelser. Som om det inte räcker är han även ledamot i Handelshögskoleföreningen, Handelshögskolan i Stockholms högsta beslutande organ. Han är också hedersdoktor vid Handelshögskolan. Under senare tid har han ställt upp på mängder av intervjuer. Affärstidningar, Sveriges Radio och Sveriges television, dagspress med flera har intervjuat finansfursten. Nu senast i SR:s lördagsintervju i går. I lördagsintervjun får han frågor av Johar Bendjelloul som anses vara en skicklig intervjuare. Jag tänker inte recensera någon av dem, men frågorna är förutsägbara och likaså svaren. Det är coronan, kriget i Ukraina, inflationen, företagens verksamhet i Kina, Ericssons ...

Tidölaget, dvs regeringen + SD, anser att Sverige ska ta fram att en ny svensk kulturkanon. Det verkar som om det är Kristdemokraterna som driver frågan. När riksdagspartierna tillfrågats om saken har Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna varit positivt inställda till en kulturkanon, Moderaterna tveksamma och övriga partier negativa.   KD:s kulturpolitiske talesperson Roland Utbult säger i en kommentar till DN 2022-10-14: ”För oss kristdemokrater är det viktigt att skolan ger alla elever samma kulturella och språkliga grund. Inrättandet av kulturkanon blir en viktig del i det” Men, fortsätter han, ”det är inte politiker som ska bestämma vilka verk som ska ingå”. I stället föreslår han en öppen urvalsprocess där Skolverket har huvudansvar och de litteraturhistoriska och idéhistoriska institutionerna vid universiteten är delaktiga. ”Önskvärt är också att Svenska Akademien är involverad”, säger Roland Utbult. Det kommer bli ett kulturhistoriskt praktverk. Han sneglar mo...

Under en längre tid har jag varje kväll lyssnat på SR P1:s nyheter, tittat på Yles svenska nyheter klockan 18.30, på 4:ans nyheter 19.00 och på Rapport 19.30. Och varje morgon läser jag SvD, DN och Eskilstuna-Kuriren på nätet. Jag tycker mig ha funnit en viss ensidighet i nyhetsflödet. Alla berättar samma sak om än på litet olika sätt. Överst på löpsedlarna har det varit Covid, Kriget, NATO, Valet, Mordet, Skjutandet, Olyckan, Katastrofen. Saknas bland annat Freden, Internationell samverkan, Demokratin, Arbetslivet, Näringslivet, Miljön, Samhällsekonomin, Forskningsresultat… Inte så att jag vill få mina egna fördomar bekräftade. Snarare tvärt om. Alla behöver vi konfronteras med berättelser som går emot de egna åsikterna. Det finns ju alternativa media. Men de flesta är mycket vinklade men man kan ibland hitta sånt som inte rapporteras i huvudmedia. Särskilt i fackliga tidskrifter och miljötidskrifter. Här är min lista över alternativa media: Högernyheter Fria Tider ...

Jag trodde att det var jag som var korkad. Även om jag nu inte direkt kan bevisa motsatsen så har jag äntligen fått en indikation på att det kan finnas alternativa sätt att beteckna mina rudimentära förståndsgåvor. Saken är den att jag aldrig har förstått den där jämförelsen med 50 000 fotbollsplaner. Så mycket har jag begripit att liknelsen är avsedd att visualisera ett väldigt stort område. Men jag har aldrig kunnat se 50 000 fotbollsplaner framför mig. Jag kan ju knappt föreställa mig en enda fotbollsplan. Det var 19 juni i år som Dagens Nyheter rapporterade att det i Spanien brinner på en yta motsvarande 50 000 fotbollsplaner.  Några dagar senare hävdade Svenska Dagbladet: ”Varje timme omvandlas 2 000 amerikanska fotbollsplaner till öken.” Men nu har Fredrik Kullberg, journalist på tidningen Chef och författare till Svensk floskelordbok som kom ut i juni, sagt att han har samma problem som jag. Och han är inte korkad.   Journalisten 4 november, 20...

Mat, bostäder, kläder, resor, energi och andra levnadskostnader har blivit nio procent dyrare sedan förra avtalet skrevs under. Och nu är det dags för en ny avtalsrörelse. Inflationen har gjort att löntagarnas löner blivit lägre sedan förra avtalet. Större delen av lönerna, 96,6 procent, går enligt SCB till konsumtion. Samtidigt som lönerna ökade med 2,8 procent från augusti 2022, jämfört med augusti 2021, steg konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) med 9 procent.   Det innebar en reallöneminskning med 6,2 procent. I den kommande lönerörelsen begär facket 4,4 procent i löneökningar. Särskild satsning på de lågavlönade. Arbetsgivarna, å sin sida, anser att facket kräver på tok för mycket. De säger att många företag inte klarar av en så hög löneökning. Att höja de lågavlönades löner innebär att vi inte har råd att anställa dem, säger flera arbetsgivare. Somliga företag tvingas lägga ner. Samtidigt har de stora företagen visat höga aktieutdelningar under 2021 Topp 1...