Årets nobelpris
Nobelpriset ska gå till personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.
Forskningen som prisas i fysik, kemi och medicin är så
avancerad och specialiserad att dess prestationer inte kan bedömas av de flesta
människor. Man får lita på att Kungliga Vetenskapsakademin begriper sig på
kvantfysiken, kemiska processer och medicinska finesser.
Svante Pääbo får Nobelpriset i fysiologi för upptäckter om människans evolution
vilket är mer påtagligt och lättare att förstå för en normalbegåvad.
Fredspriset har en annan karaktär. 2022 tilldelas Ales Bialiatski från Belarus,
den ryska människorättsorganisationen Memorial och den ukrainska
människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. Det är ett klart ideologiskt och politiskt
val. Det är lätt att begripa även om inte alla accepterar det.
Påfallande många politiker har
fått priset: Henry Kissinger 1973, Yassir Arafat, Yitzak Rabin och Shimon Peres 1994, Al Gore 2007, Jimmy Carter 2002 och Barack Obama 2009
Även litteraturpriset är lättare att begripa för en vanlig dödlig. Men hur ser
en skönlitterär bok som "gjort mänskligheten den största nytta"
ut? Finns den överhuvudtaget? Är det
möjligt att tävla i litteratur?
Litteraturpriset är väl också det val av pristagare som oftast får kritik.
Samtidigt som prisen enligt Nobels testamente delas ut, utdelas också Sveriges
Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Samhällsekonomisk forskning är inte vetenskap på samma sätt
som fysik, kemi, medicin och fysiologi.
Tidigare pristagare som Friedrich Hayek och Milton Friedman
är till exempel lika mycket politiska ideologer som ekonomer. Eller Amartya Sen
för att nämna en pristagare från en annan ideologisk kant.
Årets ekonomipristagare, Ben Bernanke, Douglas Diamond och
Philip Dybvig sägs väsentligt ha förbättrat vår förståelse av bankernas roll
för ekonomin, särskilt vid finanskriser. Deras forskning visar bland annat
varför det är så viktigt att undvika att banker kollapsar.
Det verkar ju nyttigt för mänskligheten, men det är ju något
som varenda bok i ekonomisk historia i decennier har berättat.
Ben Bernanke analyserade 1930-talets depression, den värsta
ekonomiska krisen i modern tid. Han visade bland annat hur bankrusningar var
avgörande för att krisen blev både djup och långvarig. När bankerna kollapsade
försvann värdefull kunskap om låntagarna som var omöjlig att snabbt bygga upp
igen. Samhällets förmåga att kanalisera sparande till produktiva investeringar
blev därmed kraftigt nedsatt.
Ja men det visste vi ju. I varje fall vi som läst grundläggande böcker i ekonomisk
historia.
”Pristagarnas insikter ger oss bättre möjligheter att i
framtiden undvika såväl allvarliga kriser som kostsamma räddningsaktioner",
säger ekonomipriskommitténs ordförande Tore Ellingsen.
Vilket återstår att se.
Nobelprisen, Vetenskapsakademien
Ekonomipriset , Sveriges Riksbank
Kommentarer
Skicka en kommentar