Kriget i Ukraina, ett olösligt problem?

En sak är klar. Rysslands invasion av Ukraina är ett uppenbart brott mot FN-stadgan och Ukraina har som alla länder rätt till självförsvar. Svenska Freds har fördömt och protesterat mot invasionen och fortsätter att göra det.

Men samtidigt matas vi rätt ensidigt med rapporter från kriget i Ukraina.
Vi får veta allt om militära strategier, framryckningar, tillbakagångar, politiska spekulationer, reportage om krigets offer och nationellt hjältemod.
EU och USA bidrar med vapen till Ukraina.

Men vem talar om freden som en möjlighet?
Och krigets kostnader i människoliv och samhällsresurser?

”Det finns bara en väg framåt för freden. Det är att Ukraina vinner kriget. Allt annat vore att kapitulera inför Putins vansinne”, skriver Europaparlamentariker Karin Karlsbro (L).
Men hur ska Ukraina vinna kriget?
När Ukraina har återerövrat alla regioner som Ryssland ockuperat? Krim, Donetsk, Luhansk. Och då Putin och Ryssland erkänt sig besegrad.
Kommer det att kunna hända?

En möjlighet är att stridstupparna i Ryssland försvinner genom att ryska folket väljer fred i stället för att acceptera det vidriga kriget. Hur sannolikt är det?
Kan en fred på Karlsbros villkor bli verklighet utan att kriget eskalerar och NATO förklarar Ryssland krig?

Å andra sidan hur ska konflikten kunna lösas fredligt?
Putin hävdar att Ryssland gått in i Ukraina för att försvara ryska intressen.
En dålig förklaring även om Ukraina var en del av Sovjetunionen mellan 1922 till 1991.
Förklaringen är dålig för att Sovjetunionen inte längre existerar. Ukraina var aldrig ryskt.
Även om ryssar etablerade sig där under sjuttio år.

Kriget är ett faktum.

Men det är ändå nödvändigt att inte bara se till Ukrainas berättigade krav på självständighet utan också försöka se på möjligheterna till en fredlig lösning.
Utan eftergifter till Putins Ryssland.


Stockholms Internationellafredsinstitut, SIPRI, Årsbok 2022 Sammanfattning på svenska

Karin Karlsbro EU-parlamentet

SVT Kartor om kriget iUkraina


Globalis, Ukraina

Svenska Freds om kriget iUkraina

Expo, Alternativmediersprider Kremls lögner

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nationalism göder militarism. Militarism föder krig

I dag har solidariteten med Ukrainas folk, och avskyn för Putinrysslands angreppskrig, skapat en krigshysteri i Sverige. Vi måste nu rusta för krig och gå med i militärpakter. Tankar och meningar för fred är inget som slår i dag. Inte för att allt var bättre förr. Men då fanns det i alla fall fredsrörelser. Åren före världskriget 1914 rådde det inte direkt världsfred. USA förde kolonialkrig i Filippinerna 1899-1902, det rysk-japanska kriget pågick 1904-05, Österrike-Ungerns annektering av Bosnien-Hercegovina skedde 1908-09, Marockokrisen 1911, Italiens krig mot Turkiet 1911-12, som slutade i Italiens kolonisering av Libyen, och de två storkrig som rasade på Balkanhalvön 1912-13.  Första italiensk-abessinska kriget (1895–1896), Anglo-zanzibariska kriget (1896), Grek-turkiska kriget (1897), Spansk-amerikanska kriget (1898), boerkriget (1899-1902) Men det bildades samtidigt motrörelser av människor som ville ha fred. Under senare delen av 1800-talet växte det fram en pacifis...
Läs mer

För femtio år sedan

Den 3 maj 1973, avslöjade journalisterna  Jan Guillou  och  Peter Bratt , i tidningen  Folket i Bild/Kulturfront  nr 9, att det i Sverige fanns en tidigare okänd underrättelseorganisation, IB. IB hade bland annat sysslat med åsiktsregistreting av kommunister inom fackföreningsrörelsen. Den socialdemokratiska regeringen förnekade IB:s existens och all känndedom om organisationen. Jag var studiesekreterare i Byggettan, som organiserade Stockholms timmermän, murare, byggmadssnickare och betongarbetare. Byggettan hade 1968 bildats genom sammanslagning av de olika yrkesgruppernas fackföreningar. Själv kom jag från betongarbetarfacket. Inom varje fackförening fanns sedan gammalt socialdemokratiska och kommunistiska fraktioner. Grov- och betongarbetarna hade sedan 1934 haft en kommunistisk majoritet. Sedan 1962 var jag medlem i SKP-VPK. När Pragvåren krossades av Sovjetunionen 1968 och alltför många inom partiet försvarde invasionen gick jag över till sociald...
Läs mer

Vad kostar Nobelfesten?

Den 10 december blir det Nobelbankett i Stockholms stadshus. 1 600 gäster är inbjudna till årets fest. För deltagarna är det skönt att för en gångs skull slippa laga mat, servera och diska. De kan bara sitta ner och njuta av allt överdåd. Årets meny har inte ännu avslöjats men vid den senaste banketten bjöds på Förrätt: Kalixlöjrom med gurka, inkokt kålrabbi, krämig dill och en sås på pepparrot. Huvudrätt: Anka fylld med svart trumpetsvamp och citrontimjan, potatis med karamelliserad vitlök, kryddpicklad gulbeta och rostad anksky. Serveras med savoykål med rökt shiitake, bakad lök och granolja. Efterrätt: Hallonmousse med chokladkräm & hallonmaränger. Därtill flödar fördrinkar, viner, likörer och annat drickbart. Notan blir säkert inte billig. Men det är inte bara käket som kostar. Inkvartering av gäster, hyror, konsert, operasångerska från Tyskland, transporter, polisövervakning, råvaror, köks och serveringspersonal, dekorationer, dansmusik och mycket annat kostar...
Läs mer