Inför avtalsrörelsen intet nytt

I går intervjuades LO:s ordförande Susanna Gideonsson av Cecilia Strömberg Wallin i SR:s Lördagsintervju. Avtalsrörelsen har ju startat.

Frågorna i intervjun var inte överraskande.  

1. LO:s rekommendation till fackförbunden om 4,4 procent och en låglönesatsning fast inflationen ligger på över nio procent.
2. LO:s relation till Socialdemokraterna – och till Sverigedemokraterna.

Som man frågar får man svar. Gideonssons svar var inte heller överraskande.
Susanna Gideonsson säger i intervjun att LO tar ansvar för att inte driva på inflationen med alltför höga lönekrav. Men för att LO:s medlemmar ska acceptera det måste hela samhället ta samma ansvar. Direktörer kan inte få större procentuell löneökning än 4,4 procent, säger hon.

Det är inte så att det bara är LO:s löneökningar som skulle riskera att spä på inflationen. De största börsnoterade bolagen, myndigheter och statliga bolag, generaldirektörer och vd:ar och hela näringslivet att hålla sig till samma nivå som LO-kravet.

Den andra frågan kretsade naturligtvis kring den fackligt-politiska samverkan och relationen till Sverigedemokraterna.

Strömberg Wallin pekade på att var fjärde LO-medlem röstat på SD och hälften av Socialdemokraternas väljare är tjänstemän. Skulle LO kunna vinna på att bli partipolitiskt obunden och samarbeta med alla partier?

Susanna Gideonsson svarar att arbetarrörelsens och SD ideologiskt står så långt ifrån varandra att ett samarbete är omöjligt. Däremot måste man tala med riksdagens arbetsmarknadsutskott trots att dess ordförande är Sverigedemokrat.

Pragmatism är LO:s paradgren.

"Vi behöver nog göra mer för att stärka arbetarnas röst i politiken överlag. Men vi ser inte att vi skulle få en större makt om vi avsäger oss det inflytande vi har idag att påverka ett partis politik", säger Susanna Gideonsson.

Som vanligt skulle intervjun kommenteras av SR:s inrikespolitiske kommentator, i detta fall Tomas Ramberg, som idagarna är på väg att få samma syssla på DN. Han svamlade mest. Men vad kunde han göra?

 

SR Lördagsintervjun

Finansfursten Wallenberg svarar furstligt, Min blogg

 


 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nationalism göder militarism. Militarism föder krig

I dag har solidariteten med Ukrainas folk, och avskyn för Putinrysslands angreppskrig, skapat en krigshysteri i Sverige. Vi måste nu rusta för krig och gå med i militärpakter. Tankar och meningar för fred är inget som slår i dag. Inte för att allt var bättre förr. Men då fanns det i alla fall fredsrörelser. Åren före världskriget 1914 rådde det inte direkt världsfred. USA förde kolonialkrig i Filippinerna 1899-1902, det rysk-japanska kriget pågick 1904-05, Österrike-Ungerns annektering av Bosnien-Hercegovina skedde 1908-09, Marockokrisen 1911, Italiens krig mot Turkiet 1911-12, som slutade i Italiens kolonisering av Libyen, och de två storkrig som rasade på Balkanhalvön 1912-13.  Första italiensk-abessinska kriget (1895–1896), Anglo-zanzibariska kriget (1896), Grek-turkiska kriget (1897), Spansk-amerikanska kriget (1898), boerkriget (1899-1902) Men det bildades samtidigt motrörelser av människor som ville ha fred. Under senare delen av 1800-talet växte det fram en pacifis...
Läs mer

För femtio år sedan

Den 3 maj 1973, avslöjade journalisterna  Jan Guillou  och  Peter Bratt , i tidningen  Folket i Bild/Kulturfront  nr 9, att det i Sverige fanns en tidigare okänd underrättelseorganisation, IB. IB hade bland annat sysslat med åsiktsregistreting av kommunister inom fackföreningsrörelsen. Den socialdemokratiska regeringen förnekade IB:s existens och all känndedom om organisationen. Jag var studiesekreterare i Byggettan, som organiserade Stockholms timmermän, murare, byggmadssnickare och betongarbetare. Byggettan hade 1968 bildats genom sammanslagning av de olika yrkesgruppernas fackföreningar. Själv kom jag från betongarbetarfacket. Inom varje fackförening fanns sedan gammalt socialdemokratiska och kommunistiska fraktioner. Grov- och betongarbetarna hade sedan 1934 haft en kommunistisk majoritet. Sedan 1962 var jag medlem i SKP-VPK. När Pragvåren krossades av Sovjetunionen 1968 och alltför många inom partiet försvarde invasionen gick jag över till sociald...
Läs mer

Vad kostar Nobelfesten?

Den 10 december blir det Nobelbankett i Stockholms stadshus. 1 600 gäster är inbjudna till årets fest. För deltagarna är det skönt att för en gångs skull slippa laga mat, servera och diska. De kan bara sitta ner och njuta av allt överdåd. Årets meny har inte ännu avslöjats men vid den senaste banketten bjöds på Förrätt: Kalixlöjrom med gurka, inkokt kålrabbi, krämig dill och en sås på pepparrot. Huvudrätt: Anka fylld med svart trumpetsvamp och citrontimjan, potatis med karamelliserad vitlök, kryddpicklad gulbeta och rostad anksky. Serveras med savoykål med rökt shiitake, bakad lök och granolja. Efterrätt: Hallonmousse med chokladkräm & hallonmaränger. Därtill flödar fördrinkar, viner, likörer och annat drickbart. Notan blir säkert inte billig. Men det är inte bara käket som kostar. Inkvartering av gäster, hyror, konsert, operasångerska från Tyskland, transporter, polisövervakning, råvaror, köks och serveringspersonal, dekorationer, dansmusik och mycket annat kostar...
Läs mer