Marios Blogg II

”Hans förmögenhet värderas nu till 19 000 miljarder och det rankar honom som en av Frankrikes 60 rikaste personer. Som son till tunisiska invandrare började han med två tomma händer. Pappa var lastbilschaufför och mamma städerska.” Artikeln handlar om Sadri Fegaier. Läser man vidare i artikeln får man veta att Fegaier, som 20-åring, fick ett banklån på cirka 80   000 kronor f ö r att starta en mobiltelefonbutik. ”Han startade med två tomma händer” är en vanlig ingress till berättelser om framgångrika företagare. Men när man undersöker varje enskild framgångssaga visar det sig dock att de flesta byggt sina företag utifrån ett banklån eller något annat stöd från utomstående. De två tomma händerna verkar vara en myt. Precis som myten om "Self-made man". I andra delen av ”Den nya staden” av Lennart Pehrsons trilogi om utvandringen till Amerika skriver Pherson: ”-- har Charles Whalgreen kommit att personifiera ett mycket amerikanskt begrepp. Han hade verkligen startat...

Priser går upp och de går ner. Det gäller råvaror, livsmedel, kläder, bostäder, prylar och tjänster, antikviteter, konst, fastigheter, aktier, arbetskraft, företag. Och pengar. Allt. Somliga blir miljardärer på prisskillnader. De helt enkelt köper när det är billigt och säljer när det blir dyrt. Så gör fastighetsspekulanten, aktiespekulanten, finansmäklaren, valutahandlaren, bankiren, råvaruhandlaren, konsthandlaren, antikvitetshandlaren. De utnyttjar prisfluktuationer och tjänar pengar på dem. Spekulanterna är en sort för sig. De skiljer sig från entreprenörer som tillverkar billigt och säljer med förtjänst. Till exempel som Kamprad och IKEA, korvgubben, coopbutiken, bilförsäljaren och blomsterförsäljaren. Andra har blivit rika därför att de har hittar på något nytt, gjort en uppfinning, av något som många människor behöver och gärna betalar för.   Till exempel Ruben Rausing och TetraPak eller låtskrivaren Benny Andersson. Somliga har kunnat bli rika genom att de utveck...

Jag har ett personligt problem. Är ofta kluven. Aldrig säker. Om jag säger till någon att ”Jag såg en örn i dag” och någon frågar ”är du säker?” måste jag svara ”jag är aldrig säker på någonting”. Så är det. Alltid detta ”å en sidan och å andra sidan”. Var det verkligen en örn? Kan ha varit en kråka. Är inte säker. På grund av min ständiga ambivalens kan jag uppfattas som opålitlig eller ovederhäftig. Jag är inte religiös. Har aldrig varit. Trots att jag gick mina första fyra skolår i en katolsk skola. Eller kanske just därför. Jag vet inte. Jag tycker idag att den katolska skolan som jag gick i var bra. Den följde den svenska läroplanen och jag lärde mig det som de flesta ungar gjorde på den tiden. Kanske mer. Vi elever i katolska skolan kom från världens alla hörn. Jag, Bosse och Ingemar var de enda som hade svenska mammor. Mina bästa kompisar i skolan kom från Litauen och Tjeckoslovakien. De flyttade så småningom med sina föräldrar vidare till USA. Ett problem med den ka...

När arbetaren och hantverkaren, eller producenten, lämnar sin arbetsprodukt för att den ska säljas på marknaden får produkten ett pris uttryckt i pengar.   Det gäller i alla tider och både varor och tjänster. Priset har påverkats av många olika faktorer: hur stor tillverkningskostnaden varit inklusive löner, kostnader för material, råvaror, komponenter, skatter, hyror och låneräntor, tillgång och efterfrågan på just den varan, köpkraften på marknaden, konkurrenssituationen, vinstkrav med mera. När en mobiltelefon tillverkas för att säljas på marknaden sätts kanske priset till 4000 kronor. Centralbanken som har hand om penningutgivningen kan då trycka fyra nya tusenlappar och det finns täckning i ekonomin för dessa. (Det händer naturligtvis inte direkt eller i någon samordning men principen är sådan). Priset på varan motsvaras alltså av ett pris på pengar och tvärt om. Arbetet bakom produkten, och de pengar som produkten representerar, hänger ihop som vätskor i ett kommuni...

Inflationen är hög i både Sverige och omvärlden. Den är kännbart för hushållen och urholkar köpkraften. Efterfrågan på varor kommer därför att minska. Folk köper mindre. Samtidigt är arbetslösheten lägre än på många år. I flera branscher är det brist på arbetskraft. Löntagarna kräver högre löner som kompensation för prisökningarna. LO:s förhandlare är medvetna om att högre löner ökar inflationen. Under en socialdemokratisk regering kommer LO:s förhandlare därför att söka lösa problemet i samverkan med arbetarrörelsens politiska gren. Annars är läget för LO-förhandlarna ovanligt gott med tanke på att arbetslösheten är låg.   Då ökar priset på arbetskraften. Dessutom har realönerna minskat under 2021. Löntagarna skulle alltså ha ett ovanligt bra förhandlingsläge inför lönerörelsen 2023. Om inte inflationen hotade. I både USA och Storbritannien stiger lönerna snabbt och det finns även tecken på något högre löneökningar framöver i euroområdet, bland annat i Tyskland.   ...

Hur drabbar inflationen folk i allmänhet? Livsmedlen blir dyrare. Löneinkomsterna minskar i värde. Då den allmänna prisnivån stiger påverkas människors levnadsvillkor. Prisutvecklingen mäts som konsumentprisindex, KPI. Varje månad samlar SCB in prisuppgifter om ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Priserna sammanställs för att göra en uppskattning av den genomsnittliga prisutvecklingen. Detta kallas för konsumentprisindex (KPI). Ett index är ett jämförelsetal. Med hjälp av ett index kan man se hur någonting förändras över tid, i det här fallet förändringen i hur mycket det kostar att leva i Sverige. Om man jämför KPI tillbaka i tiden så får man en uppfattning om hur prisnivån i Sverige har utvecklats. Om man till exempel sätter indextalet, det som man utgår från, till 100 år 1980 är det årtalet man utgår från. Det kallas därför basår.   Den årliga förändringen i konsumentprisindex är det som kallas inflationstakten. Om man utgår från att KPI för ...

Inflationen 2022 brukar förklaras av höga bränsle- och energipriser på grund av krig och pandemi. Det finns fler orsaker. Sveriges Television visade, den 13 juli 2022, ett videoklipp om ”greedflation”. Allt fler börjar fundera över om att även företagens prissättning kan spela en viktig roll. Företagen höjer priserna mer än nödvändigt för att göra sig en extra förtjänst. För den konspiratoriska amerikanska vänstern är det en bekväm förklaring. I USA har även Vita huset och president Biden använt påståendet och tar teorin på allvar. De flesta är överens om att nflationen började på grund av faktorer som Covid, krig och ekonomiska stimulansåtgärder. Men många börjar tro att företag dessutom höjde priserna mer än nödvändigt för att få högre vinster. Företagen visste att de kunde komma undan med det eftersom konsumenterna inte längre hade ett riktmärke för vad priserna skulle vara. Profitering "är en påskyndande av prisökningar" anser Vita Huset. Dessutom har många ...

Våren 2020 skickade Donald Trump och hans administration 1000 dollar till alla vuxna amerikanska medborgare i nytt stimulanspaket. ”Helikopterpengarna” kostade staten omkring 500 miljarder dollar. (=5245450000000 skr) Samtidigt som USA har en statsskuld på 124 procent av BNP vilket till och med överstiger nivåerna efter andra världskriget. Helikopterpengar hade redan delats ut i Hongkong i början av mars samma år då varje medborgare över 18 år fick 10 000 Hongkongdollar, motsvarande omkring 13 000 kronor. Helikopterpengar  är en form av ekonomisk  stimulansåtgärd . Termen ” helikopterpengar ” myntades i "The Optimum Quantity of Money"  (1969) av  Milton Friedman . Där resonerar Friedman kring en hypotetisk helikopter som släpper kontanter ifrån himlen.  Staten  och  centralbanken  kan öka penningmängden i  ekonomin   genom att trycka upp nya  sedlar   och låta sprida dem till  befolkningen , som att kasta ut d...

I går hade SvT Rapport 19.30 ett fem minuter långt inslag om inflationen. Här konstaterades bara att allt blir dyrare. Och att alla är överraskade av inflationen. Kristina Lagerström, ekonomikommentator på SvT, fick inte stora chanser att utveckla någon kommentar. Inte heller Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet . Vill man söka efter orsakerna får man leta själv. Inflationstakten enligt konsumentprisindex, KPIF, var inflationen 7,2 procent i maj 2022. Det var den högsta inflationstakten sedan december 1991. Nu, i juni 2022, var den 8,5 procent. Enligt SCB var ökningen för livsmedel och alkoholfria drycker den största på 39 år. Ökade elpriser samt transportpriser, där drivmedel och inköp av bilar ingår, bidrog också till årsförändringen. En förklaring till inflationen är, enligt läroboken, att det trycks upp för mycket sedlar. Vilket betyder att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. Köpkraften minskar. Reallönerna sjunker. Och...

Högern målar gärna upp bilden av frivilligt arbetslösa som hellre går på försörjningsstöd (f.d. socialbidrag) än att de tar ett hederligt jobb. Högerideologerna menar att försörjningsstödet måste sänkas så att de lata tvingas att söka arbete för att kunna försörja sig. Så skulle arbetslösheten minska. Jag tvivlar inte på att det finns arbetsskygga personer som hellre lever på skattebetarnas pengar än att de tar ett jobb. Sådan finns i hela samhällshierarkin inte bara på botten. När det gäller försörjningsstöden ges de för att en arbetslös ska kunna överleva. Det är inte pengar som pytsas ut lättvindigt. Myndigheterna kräver en detaljerad redovisning av den sökandes ekonomi, och kräver att den sökande aktivt ska försöka hitta ett arbete. Stödet ska täcka endast de allra nödvändigaste utgifterna. Det finns inga belägg för att dessa lättjefulla skulle påverka arbetsmarknaden i stort eller att arbetslösheten skulle sjunka om bidragen sänktes. Det är ett ogrundat påstående, en gissni...

I går, den 5 juli, höll KD:s Ebba Busch sitt Almedalstal. En stor del av talet ägnade hon åt ekonomin och inflationen. Busch beskrev de skenande priserna som ”Magdapriser”. Hon måste vara medveten om att inflationen med ökade konsumentpriser, är en global historia. Hela OECD-området är drabbat. Ändå låtsas Busch som om att kostnadsökningarna beror på Magdalena Andersson   d.v.s. på   regeringen. Möjligen också på riksdagen. Hennes tal riktar sig till dem som är okunniga om politikens ekonomiska villkor för att få dem att tro att politiker kan styra inflationen. Hon skapar därmed förväntningar hos väljarna om politikens makt som inga politiker kan leva upp till. När väljarna så småningom upptäcker att politikerna inte kan leverera blir de besvikna. Besvikelsen gynnar politikerföraktet. Och politikerföraktet leder till demokratiförakt. Buschs retorik är bara ett av många exempel på hur politikerna låter sin retorik bygga ett politikerförakt. Medias roll i sammanhanget...

Jakten på nyheter för löpsedelsrubriker och upplagekonkurrens gör att medierapporteringen missar en del händelser i den politiska vardagen. Den ensidiga inriktningen på politikens sensationer gör politiken mer obegriplig än nödvändigt för folk. Bristen på begriplighet förstärks av att infantila humorprogram i TV framställer politiker som korkade idioter. För att inte tala om tidningarnas ledarskribenters och politiska kommentatorers ansvarsbefriade politiska ”klokheter”. Demokratin ter sig som blablabla eller som ett kiv mellan partigängare och deras supportrar. Det märkliga parlamentariska läget i riksdagen och minoritetsregeringarnas problem gör sitt till men förklaras sällan. Men ibland fattar riksdag och regering beslut som kommer att få konsekvenser. Utan att det blir en rad därom i media. I går, den 2 juli 2022, till exempel, fattade regering och riksdag beslut om att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden. Det civila samhället ges därmed ett stö...