Marios Blogg II

Jag roar mig här med att göra en servettskiss kring världsstaten. Som jag tänker mig blir måste världsstaten bli en sammansmältning och avknoppning av FN, FN:s underorganisationer, EU och andra överstatliga demokratiska organisationer. Nationalstaterna får lämna ifrån sig en stor del av sin autonomi till den nya världsstaten. Endast demokratier kan ingå. Så här kan jag tänka mig. VÄRLDSRIKSDAGEN. 220 representanter Medborgarna i alla 110 demokratiska länder väljer varsin representant. Lika många utses av ländernas regeringar. VÄRLDSREGERINGEN. Trettio ledamöter Världsriksdagens 220 personer, som har en mandatperiod av fem år, utser en Världsregering som består av trettio ministrar. VÄRLDSRÅDET. 110 representanter Världsriksdagen utser 110 personer till Rådet som består av vetenskapsmän från de 110 länderna. Världsriksdagen, tillsammans med rådets ledamöter, fattar beslut som världsregeringen administrerar. Samtliga kan väcka förslag. Frågor remitteras till myndighete...

De flesta människor i världen vill leva i fred, sköta sitt värv i lugn och trygghet, respektera lagar och regler och arbeta i samverkan med naturen och mad sina medmänniskor. Men det finns samtidigt människor som struntar i lagar och regler, skiter i andra, agerar i strid mot människorätt och humanitet.   Sådana som låter sina egna begär gå ut över andra, utnyttjar systemet för egen vinning, skadar och förstör. Fuskare, tjuvar, mördare, misshandlare, skitstövler, bedragare. Inom civilrätten brukar dessa människor med lagens hjälp sättas inom lås och bom. Eller rehabiliteras. De har, genom sin laglöshet, förverkat sin frihet. Inom storpolitiken och världsekonomin går de däremot oftast fria. Att förtrycka ett helt folk går bra, men då en individ övar utpressning mot en annan är det olagligt. Anstiftan till mord är brottsligt men att beordra tusentals meniga soldater att döda hela befolkningar i krig är hedersamt. Diktatorer, militärjuntor, kuppmakare kan, utan risk, skaffa sig ...

Den 16 december 2021 uttalade sig Sveriges, Götes och Vendes konung: ”Mjölken är alldeles för billig.” Han sa det i TV. - Det kan du säga, var min spontana mening.   Men priser och kostnader, liksom inkomster är synnerligen relativa: Om man tycker en vara är dyr eller billig beror vanligen på a) hur mycket pengar man har att disponera b) hur angelägen man är om varan c) vad man jämför varan med d) hur stort behov av varan man har e) hur mycket det finns av varan på marknaden   Kungens tjänar ju rätt så hyggligt. Hans inkomst kommer från det så kallade apanaget som finansieras av skattebetalarna. Under 2020 beräknades apanaget till 146,4 miljoner kronor. Hur han använder de pengarna är hemligt. Som jämförelse har en en kvinnlig arbetare i privat sektor   en medellön på 27 300 kronor = 327 600 om året. (SCB) Om man jämför mjölkpriset med andra flytande drycker har kungen rätt. Mjölk är relativt billigt. 1 Liter mjölk kostar 14 kronor 1 ...

Jag anser att arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell samhällsutveckling. Utan detta axiom blir framförallt samhällsekonomin, åtminstone för mig, ett mysterium. Tanken är inte det minsta revolutionerande eller unik och jag är långtifrån ensam om den. Ändå kommer de flesta av dagens samhällsvetenskapare och debattörer, om de nu överhuvud bryr sig, invända att tanken om arbetet som alltings grund är ovidkommande och ålderdomligt. Att idéer är gamla behöver inte betyda att de är överspelade. Lika litet som att allt gammalt är rätt. Eller allt nytt är viktigt. Klart är att Adam Smith, David Richardo och Karl Marx satte arbetet och produktionen som grunden för samhällsekonomin. För att inte tala om Abraham Lincoln och August Strindberg. Tanken var inte ny ens då men tämligen allmän. Adam Smith (1723-1790) skrev 1776 bland annat i "Wealth of Nations". ”Arbetet som utförs år från år är den fond som ett folk i grund och botten lever p...

Politiker måste lyssna på folket! Jaha, och vilken är folkmeningen? Finns det en enda fråga, ett enda problem som hela folket är enigt om och överens om att lösa på ett gemensamt sätt? Är inte politikernas uppgift är att jämka samman de miljontals olika och ofta motstridiga meningar om allt som myllrar upp i folkdjupet? I Sveriges Radios P1 sänds varje vardag ett halvtimmesprogram som heter ”Ring P1” Lyssnarna får ringa in och säga sin mening om vad som helst. Oftast är de som ringer missnöjda med det ena eller andra. Programledarens uppgift är att kommentera och nyansera men inte i första hand att argumentera emot. ”Ring P1”är väl det enda media där folkmeningen, om det nu finns en sådan, kommer till tals. Lyssnar man till programmet kan man lätt konstatera att inringarnas uppfattningar i olika frågor är mer eller mindre välgrundade och framför allt olika. Tisdagen den 14 december 2021, klockan 9.30, ringde till exempel en man som var missnöjd med PostNords brevutdelning och ...

Arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell utveckling. Utan den insikten blir det mesta i samhället ett mysterium. Hur väl förvaltas denna insikt och vad får dagens skolbarn lära sig om arbetets och produktionens betydelse för samhällsutvecklingen? Inte för att det var bättre förr men i Elsa Beskows läsebok ”Vill du läsa?” som utgavs första gången 1935 fanns ett kapitel om detta. Boken, som var avsedd för andra skolårets barn, påverkade flera generationer svenskar. Kapitlet hade rubriken ”Den nya staden” och presentas I form av ett skådespel om arbetslivet på hela tjugo sidor framåt.   Meningen är att klassen ska kunna spela upp handlingen som teater. Sagospelet är ett försök att på ett pedagogiskt sätt presentera näringslivet som sörjer för våra grundläggande behov. Det sker här ur småstadens perspektiv. (Elsa Beskow bodde i Djursholm.) Berättelsen handlar om Byggmästaren som har funnit en solig bergstopp, där han tycker att en ny stad bord...

Makten i samhället har undersökts och diskuterats de senaste sextio åren. Boken ”Monopol och storfinans - de 15 familjerna” en bok från 1965 av C.-H. Hermansson Rabén & Sjögren, blev mycket omdebatterad. Diskussionen ledde till att riksdagen tillsatte en koncentrationsutredning 1967. ”Koncentrationsutredningen. Ägande och inflytande inom det privata näringslivet Koncentrationsutredningen V” Statens offentliga utredningar 1968:7 Finansdepartementet Statens industriverk presenterade en utredning ”Ägandet i det privata näringslivet” en SIND 1980:5 1982 tillsatte den norska regeringen Bratteli en maktutredning. ”Maktutredningen. Slutrapport. NOU 1982:3”. År 1985 tillsattes den svenska Maktutredningen, som 1990 presenterade sin slutrapport ”Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44)”. Utredningen bidrog till en diskussion om makten i Sverige, om internationaliseringens effekter och den enskilde medborgarens möjligheter att på­verka sina levnadsvillkor. Olof Petersson som ...

”Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna.” Winston S. Churchill i ett tal i underhuset, 11/11 1947. Demokratins uppgift är att fördela makten i samhället och att garantera medborgarnas frihet. Men den politiska demokratin har sina problem. Inte minst i dagens Sverige där det parlamentariska systemet skapar paradoxer. Ungefär så här, i korthet: I riksdagen, fanns före 2010, sju partier. Inget parti hade egen majoritet utan måste få stöd från andra för att kunna fatta beslut. Det största partiet, socialdemokraterna som har haft regeringsmakten, tvingas förhandla med alla övriga för att kunna få igenom sina förslag. Förhandlingar leder ofta, om förslagen inte blir nedröstade, till kompromisser. Allt förhandlande tar tid, besluten dröjer. Kompromisserna gör att politiken blir luddig och svårbegriplig. Oppositionen pekar på r...

Folk talar om klasser, klassamhälle och klasskamp. Vad skiljer klass från hierarki? Tankesmedjan Katalys lät, 2017, företaget Novus genomföra en opinionsundersökning om vad svenska folket anser om klasser. Katalys kom fram till slutsaten att en stor majoritet av svenska folket (81 procent) anser att Sverige är ett klassamhälle. Enkätens fråga om detta löd ”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?” och respondenterna fick svarsalternativen ”ja, absolut” (34 procent), ”ja, i någon mån” (47), ”nej, i stort sett inte” (13), ”nej, inte alls” (2) och ”vet ej” (4). En annan fråga var ”Vilken av följande samhällsklasser tillhör du?” 31 procent svarade arbetarklass, 47 procent tjänstemän, 6 procent företagare och 16 procent vet ej. Tyvärr får vi inte veta vad de svarande menade med klass. Det finns olika definitioner. Somliga menar att klass är vad folk känner sig tillhöra. En subjektiv bedömning alltså. Andr anser att klass är något i samhällsstrukturen som placerar folk i olika ...

Du har säkert lagt märke till att människor har skilda ekonomiska, sociala och kulturella positioner i samhället. Somliga är rika, andra fattiga. En del är bildade andra obildade. Andra har akademisk utbildning med många examina medan en stor del bara har grundskola och knappt det. Skillnader i förmögenhet, inkomster, utbildning, boende och konsumtion gör att medborgarna hamnar på olika nivåer i samhällshierarkin. Om du bor i en bostadsrätt med fem rum på Strandvägen i Stockholm, är VD för ett storföretag, kör en BMW som kostat över en halv miljon kronor och har sommarhus i Båstad lär du ha en hög status i samhällshierarkin. Antagligen har du dessutom akademisk utbildning och en relativt hög lön. Är du däremot ensamstående mamma och bor i en tvårumslägenhet som är hyresrätt i Botkyrka utanför Stockholm, är arbetslös, saknar bil och sommarhus så har du en lägre plats i samhällshierarkin. Förmodligen saknar du grundläggande utbildning. De som inte har någon egen bostad, är beroe...

  Demokrati, makt, frihet och hierarki Frihet ” Frihet är det bästa ting Som sökas kan all världen kring, Den frihet väl kan bära.” Förta stroferna ur biskop Thomas Simonssons frihetsvisa från 1439. 350 år senare beskrivs friheten i den franska nationalförsamlingens deklaration om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, 27 augusti 1789: "Frihet innebär makt att göra vadhelst som icke skadar någon annan; för utövning av varje människas naturliga rättigheter finns därför inga andra gränser än de, som tillförsäkrar samhällets övriga medlemmar åtnjutandet av samma rättigheter." Det innebär att frihet kräver ansvar. Du kan göra vad du vill, men bara om din frihet inte inkräktar på andras frihet eller skadar andra. Deklarationen slår fast att makt och frihet hänger ihop. Frihet betyder oberoende. Men hur oberoende kan en enskild människa bli? Antagligen inte alls. Vi människor är ständigt beroende av andra människor. Först för att bli till och sedan från födsel...

Samhället är inte begränsat till den politiska sfären och staten. I en öppen demokrati är det de enskilda medborgarna och det civila samhället som är samhällets grund. Det civila samhället är över allt där människor arbetar, producerar och organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det kan bland annat vara nätverk, fackföreningar, arbetsgivarföreningar, idrottsklubber, båtklubbar, vägföreningar, registrerade trossamfund, villaföreningar, byalag med flera. År 2020 fanns det 256 657 föreningar i Sverige, enligt SCB. Inom varje förening finns en liten maktstruktur och en del föreningar försöker också påverka den politiska makten. Makten i en demokrati är delad på många enskilda människor och organisationer och kan vara formell eller informell. Som i följande matris. Typ av makt                                ...

”Makt korrumperar”, ”Han är maktgalen”, ”De söker makt för maktens egen skull”. Makt är fult. Den som har, eller vill ha makt, betraktas med misstro och bör bevakas. Och visst finns det otaliga exempel på hur makt missbrukats. Envåldshärskare har i alla tider använt makten för egna syften.   Då den politiska makten hamnat hos diktatoreriska partier som fascism, nazism och kommunism är det upplagt för missbruk. Maktmissbruk uppstår lätt då ett stort företag skaffat sig monopol för sin produktion eller då kriminella grupper pressar medborgare på pengar. Korruption är en form av maktmissbruk. Men å andra sidan: Vad krävs för att bekämpa maktmissbruk? Jo, just makt. Handlingskraft kräver makt. Den som vill genomföra och leda viktiga projekt behöver makt att få stöd för projektet och att undanröja hinder och motstånd. Världens länder och fungerande näringsliv vilar på makt.   Utan makt kan polis och militär inte upprätthålla ordningen i samhället och utan makt på flera niv...