Den demokratiska världsstaten I

De flesta människor i världen vill leva i fred, sköta sitt värv i lugn och trygghet, respektera lagar och regler och arbeta i samverkan med naturen och mad sina medmänniskor.

Men det finns samtidigt människor som struntar i lagar och regler, skiter i andra, agerar i strid mot människorätt och humanitet. 
Sådana som låter sina egna begär gå ut över andra, utnyttjar systemet för egen vinning, skadar och förstör. Fuskare, tjuvar, mördare, misshandlare, skitstövler, bedragare.
Inom civilrätten brukar dessa människor med lagens hjälp sättas inom lås och bom. Eller rehabiliteras. De har, genom sin laglöshet, förverkat sin frihet.

Inom storpolitiken och världsekonomin går de däremot oftast fria. Att förtrycka ett helt folk går bra, men då en individ övar utpressning mot en annan är det olagligt.
Anstiftan till mord är brottsligt men att beordra tusentals meniga soldater att döda hela befolkningar i krig är hedersamt.
Diktatorer, militärjuntor, kuppmakare kan, utan risk, skaffa sig makt över lagen, militär och polis och hela staten.
I Jemen, Syrien, SydSudan, Somalia, Demokratiska republiken Kongo, Myanmar, Mali, Tchad, Burkina Faso med flera länder pågår krig.
Då talibanerna med våld tar makten i Afghanistan och inför legaliserat kvinnoförtryck sker detta i skydd av den nationella statens suveränitet.
Korrupta regimer kan låta folk leva i fattigdom medan de själva berikar sig på folkets arbete.
Hänsynslösa företag och organisationer överexploaterar människor och natur för kortsiktiga vinster.

Miljöförstörning skapar klimatförändringar, kriminella knarkligor härjar i våra städer, nationer som Ryssland, Polen och Ungern går från demokrati till auktoritärt styre. En av världens största ekonomier är enpartistat. Militärdiktaturer massakrerar sin egen befolkning.

Den militära upprustningen pågår över hela världen.

Orsakerna till mycket mänskligt lidande är krig, korruption, diktaturer, maffiavälde, ekonomisk brottslighet, knarkhandel, destruktiv exploatering av människor och natur.

I kontrast till dessa negativa krafter finns positiva som arbetar utgående från mänskliga rättigheter och humanism. Strävan efter att rädda klimatet, minska fattigdomen och kamp för fred och frihet finns.
Enkelt uttryckt: ont står mot gott.

Världen har kommit till en punkt då alla goda krafter behöver förenas i en makt som kan ingripa mot ondskan, bekämpa den och hindra den från att utvecklas.
Klimatfrågorna, kampen mot kriminalitet, flyktingproblemen, globaliseringen kräver lösningar som enskilda stater inte ensamma klarar. Det krävs en övernationell demokratisk makt som kan ta itu med världens problem.

Tyvärr har inte FN den makten, eftersom även diktaturer tillhör världsorganisationen.  Som sådan kanske den fortfarande är viktig.

Men i FN finns också byggstenar för att bygga en världslig demokratisk rättsstat.
FN och dess underorgan, samt andra befintliga övernationella demokratiska organisationer, som till exempel EU, måste vara grunden för en demokratisk världsorganisation.

Den rättsliga grunden för världsstaten kan vara den allmänna förklaringen för mänskliga rättigheter. Dess trettio artiklar kan vara utgångspunkten för juridiskt bindande internationella folkrättsliga konventioner.
Vad som i dag saknas är makt att se till att de mänskliga rättigheterna följs.
En gemensam militär och polismakt måste därför kunna agera för detta.
På människorättsdomstolen i Haag och andra juridiska institutioner bör man kunna bygga en världsdomstol.
En demokratiskt vald världsregering bör kunna verka på basis av demokratiska världsgrundlagar.

Men den rörelsen måst ovillkorligen bygga på demokrati och humanism. Risken för en världsdiktatur är stor.

Det kommer att ta decennier innan en sådan ordning kan verka men det är viktigt att vi redan idag börjar ett målmedvetet arbete för att rädda världen.
Annars är det kört.

Läs mer

”Demokratiernas förbund, – de kommande hundra årens världssamfund”, Mathias Sundin, Timbro December 2013

FN:s allmänna förklaringtill de mänskliga rättigheterna


Internationella domstolen är FN:s huvudorgan för juridiska bedömningar och domslut

Demokratiindex Wikipedia