Bidrag eller basinkomst

”Varför ska arbetsföra leva på bidrag? Ge oss ’Arbetslinjen 2.0” utropar Alice Teodorescu i tidskriften Affärsvärlden den 7 mars i år.

Hon har läst en utredning från Svenskt Näringsliv där det framgår att 1,3 miljoner individer i Sverige i arbetsför ålder varken är självförsörjande eller studerande. En fjärdedel av alla svenskar i arbetsför ålder behöver försörjas av andra.
”Det är orimligt att människor i Sverige, år efter år, kan försörja sig på de bidrag som var tänkta som övergångslösningar i nödsituationer.
Enligt Teodorescu finns det anledning ”att fundera över varför arbetsföra människor överhuvudtaget ska kunna erhålla försörjningsstöd. Rimligare vore att knyta bidragen till ett aktivitetskrav.”
Den som inte arbetar ska heller inte äta.

                
I tidskrifen Syre, den 5 mars, har forskaren, lektorn vid Lunds universitet och författaren Roland Paulsen intervjuats.
Roland Paulsen fick ett genombrott med sin första bok Arbetssamhället – Hur arbetet över­levde teknologin. När boken kom ut 2010 blev Roland Paulsen något av en stjärna i den akademiska världen.
Han frågar sig hur vi kan fortsätta att arbeta så mycket när teknologin har utvecklats och produktiviteten blivit nästan tio gånger högre under 1900-talet. Samtidigt har arbetstiden per anställd i Sverige varit ganska konstant de senaste fyrtio åren.
Han förklarar det som att för att samhället ska få det att gå ihop måste vi hela tiden uppfinna nya jobb. Det är arbeten som tidigare generationer inte har behövt göra och vars mening går att ifrågasätta. Det skapas hela tiden en massa onödiga jobb.
Han pläderar för en Basinkomst, även kallat medborgarlön eller grundinkomst, är en idé om att samhället garanterar alla medborgare en ovillkorlig ekonomisk grundtrygghet som det går att leva enkelt på. Basinkomsten skulle kunna ligga på runt 15 000 kronor, menar Paulsen.

Med basinkomst skulle man kunna stryka antalet bidrag som delas ut i dag och sociala försörjningsstöd, sjukpenning, a-kassa, men även sådana bidrag om exempelvis konstnärslöner. Men det går inte att tro att man kan ersätta välfärdsstaten, det finns alltid individer som har behov av ytterligare stöd, säger Paulsen.

Paulsen är medveten om att hans basinkomster är en utopi och inte är förenlig med det kapitalistiska systemet.
Basinkomster har, i begränsad omfattning, testats i olika länder bland andra Finland.
Teodorescu och Paulsen diskuterar inte bara välfärdens former. Deras olika ståndpunkter grundar sig i två helt olika syn på arbete, produktion, handel, löner och  priser, kort sagt samhällsekonomi.
Och inte är diskussionen så enkelt som att basinkomster är ett vänsterförslag.  I modern tid ha har basinkomsterförespråkats av ekonomer som Milton Friedman.

Basinkomst, Wikipedia

Roland Paulsen: ”Jag ser basinkomsten som fulltgenomförbar”

Alice Teodorescu: Varför ska arbetsföra leva påbidrag? Ge oss ’Arbetslinjen 2.0’

700 000 i långvarigtutanförskap, Svenskt Näringsliv

OECD: Liten nytta medbasinkomst i Finland, YLE