När jag blev politisk vilde

Jag hade, i ungdomligt oförstånd, gått in i dåvarande SKP (nuvarande VPK) 1962. Jag ville förändra världen. 1967 lämnade jag partiet.

Det var en ganska långdragen och smärtsam process.
Sedan partiet 1967 hade bytt namn till Vänsterpartiet kommunisterna, VPK, tillhörde jag en liten grupp som ville slopa kommunistnamnet.

Jag hade blivit invald i Huddinge kommunalfullmäktige 1964 och mandatperioden var då fyra år.

Det var en turbulent tid i vänsterpolitiken. Det bildades nya vänstergrupper till vänster om VPK.
KFML, SKP (som alltså hade tagit upp vårt gamla partinamn), FK och allt vad de nu hette.

Orsaken till mitt partibyte var att jag insåg att VPK, trots namnbytet, försvarade leninismen och stalinismen. Jag hade hoppats på att partiet skulle förändras till ett parti som odelat bekände sig till demokratin. Det fanns exempel på sådana utvecklingar.  I Tjeckoslovakien hade Alexander Dubcek (1921-1992) genom Pragvåren öppnat för ”en kommunism med mänskligt ansikte”. Men Sovjetunionen dundrade in i Prag och kväste ”upproret” med vapenmakt. Och då många inom Vänsterpartiet försvarade invasionen hade jag fått nog och kände mig tvungen att lämna partiet.
Jag hade kommit till insikt om att socialdemokratin mer representerade motsvarade min syn på frihetlig demokratisk samhällsutveckling.

Men jag hade ett år kvar av mitt fullmäktigemandat för VPK.
Jag förklarade mitt beslut för Huddinge kommunistiska arbetarekommuns styrelse och bad att få bli befriad från min plats i fullmäktige. Styrelsen var förstående. Men när styrelsen undersökte saken upptäckte de att den person, som enligt reglerna, skulle ersätta mig, var ”fullkomligt omöjlig”. På vilket sätt vet jag inte. De bad mig i alla fall sitta kvar som vilde. Alternativet var värre ansåg de.

Jag gjorde då, på eget initiativ, en uppgörelse med partigruppen att jag skulle stödja alla VPK-förslag om de samtidigt hade stöd av socialdemokraterna.  Om VPK ensamma gick fram med förslag skulle jag lägga ner min röst eller själv bedöma om jag ville stödja förslaget.

Så slutade min föga ärorika tid i Huddinge kommunfullmäktige.

SvT 4 juni 2022 Därför finns politiska vildar i riksdagen

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nationalism göder militarism. Militarism föder krig

I dag har solidariteten med Ukrainas folk, och avskyn för Putinrysslands angreppskrig, skapat en krigshysteri i Sverige. Vi måste nu rusta för krig och gå med i militärpakter. Tankar och meningar för fred är inget som slår i dag. Inte för att allt var bättre förr. Men då fanns det i alla fall fredsrörelser. Åren före världskriget 1914 rådde det inte direkt världsfred. USA förde kolonialkrig i Filippinerna 1899-1902, det rysk-japanska kriget pågick 1904-05, Österrike-Ungerns annektering av Bosnien-Hercegovina skedde 1908-09, Marockokrisen 1911, Italiens krig mot Turkiet 1911-12, som slutade i Italiens kolonisering av Libyen, och de två storkrig som rasade på Balkanhalvön 1912-13.  Första italiensk-abessinska kriget (1895–1896), Anglo-zanzibariska kriget (1896), Grek-turkiska kriget (1897), Spansk-amerikanska kriget (1898), boerkriget (1899-1902) Men det bildades samtidigt motrörelser av människor som ville ha fred. Under senare delen av 1800-talet växte det fram en pacifis...
Läs mer

För femtio år sedan

Den 3 maj 1973, avslöjade journalisterna  Jan Guillou  och  Peter Bratt , i tidningen  Folket i Bild/Kulturfront  nr 9, att det i Sverige fanns en tidigare okänd underrättelseorganisation, IB. IB hade bland annat sysslat med åsiktsregistreting av kommunister inom fackföreningsrörelsen. Den socialdemokratiska regeringen förnekade IB:s existens och all känndedom om organisationen. Jag var studiesekreterare i Byggettan, som organiserade Stockholms timmermän, murare, byggmadssnickare och betongarbetare. Byggettan hade 1968 bildats genom sammanslagning av de olika yrkesgruppernas fackföreningar. Själv kom jag från betongarbetarfacket. Inom varje fackförening fanns sedan gammalt socialdemokratiska och kommunistiska fraktioner. Grov- och betongarbetarna hade sedan 1934 haft en kommunistisk majoritet. Sedan 1962 var jag medlem i SKP-VPK. När Pragvåren krossades av Sovjetunionen 1968 och alltför många inom partiet försvarde invasionen gick jag över till sociald...
Läs mer

Vad kostar Nobelfesten?

Den 10 december blir det Nobelbankett i Stockholms stadshus. 1 600 gäster är inbjudna till årets fest. För deltagarna är det skönt att för en gångs skull slippa laga mat, servera och diska. De kan bara sitta ner och njuta av allt överdåd. Årets meny har inte ännu avslöjats men vid den senaste banketten bjöds på Förrätt: Kalixlöjrom med gurka, inkokt kålrabbi, krämig dill och en sås på pepparrot. Huvudrätt: Anka fylld med svart trumpetsvamp och citrontimjan, potatis med karamelliserad vitlök, kryddpicklad gulbeta och rostad anksky. Serveras med savoykål med rökt shiitake, bakad lök och granolja. Efterrätt: Hallonmousse med chokladkräm & hallonmaränger. Därtill flödar fördrinkar, viner, likörer och annat drickbart. Notan blir säkert inte billig. Men det är inte bara käket som kostar. Inkvartering av gäster, hyror, konsert, operasångerska från Tyskland, transporter, polisövervakning, råvaror, köks och serveringspersonal, dekorationer, dansmusik och mycket annat kostar...
Läs mer