Staten skiljer höger och vänster

augusti 29, 2022

Alla politiska partier vill medborgarnas väl.

Inget politiskt parti vill ge medborgarna minskad frihet, sämre trygghet, lägre inkomster, dyrare varor och tråkigare arbete.

Det är metoden, sättet att nå det goda samhället, som skiljer de politiska ideologierna åt.
En ganska tydlig skillnad är hur de ser på Staten.
Extra tydligt blir det om vi utgår från de ideologiska ytterligheterna:

Högern. Extrema liberaler anser att statens uppgifter ska begränsas. Staten ska bara ha hand om polis, militär och domstolsväsendet.
Resten kan det civila samhället, företag, organisationer och enskilda sköta.
Om marknadskrafterna får styra blir allt automatiskt till det bästa.
Statlig beskattning av medborgare betraktas som stöld från den enskilde.
Libertarianer, ”nyliberaler”, marknadsliberaler eller som de egentligen borde heta extremliberaler finns inom Moderaterna, Liberalerna, Svenska Dagbladets ledarredaktion och Svenskt Näringsliv.

Vänstern. Staten ska ta över kapitalbildningen, kapitalkoncentrationen och styra näringslivet.
Staten ska fördela samhällsöverskottet rättvist ”till var och en efter behov av var och en efter förmåga.” Arbetarklassen ska ta makten över staten och kapitalet.
”Egendom är stöld”.
Konkurrens ska ersättas av samarbete och samverkan.
Här finns kommunisterna och socialisterna inom små partier som Sveriges Kommunistiska parti samt anarkisterna inom diverse små rörelser.
Syndikalismen är en vänsterrörelse som betonar att underklassen, genom direkt aktion, ska upprätta medborgarstyre utan stat. De förlitar sig inte på politiska partier eller på staten. Tidningen Arbetarens redaktion är syndikalistisk.

De konservativa partierna Sverigedemokrater och Kristdemokrater vill att staten ska omfatta nationella respektive kristna värderingar. De är extrema på sitt sätt.

Lyckligtvis är majoriteten av medborgarna i Sverige socialliberaler.
Socialliberaler vill att den enskilde individen ska ha största möjliga frihet men anser att staten ska hjälpa medborgare som behöver stöd, skapa jämlikhet genom att utjämna ekonomiska, sociala och kulturella klyftor och korrigera orättvisor som uppstår mellan olika samhällsskikt.
Medborgarnas välfärd, utbildning och forskningen är statens ansvar. Staten agerar utifrån demokratiska beslut i riksdagen.
Medborgarna bör solidariskt betala skatter som kan användas för de gemensamma uppgifter som riksdag och regering beslutat om. Staten ska vara neutral till ideologier och religioner.
Den socialliberala uppfattningen finns, mer eller mindre, inom de flesta svenska partier.

Men vad är staten?
Kort sagt. Den Svenska staten består av statschefen (kungen), riksdagen och regeringen, samt de domstolar och förvaltningsmyndigheter som lyder under dessa. Även kommuner och regioner brukar räknas in.

De olika uppfattningarna om staten utvecklades och formulerades under 1700- talet.
Adam Smith (1723-1790) utvecklade de liberala idéerna om politisk och ekonomisk frihet och Karl Marx (1818-1883) den socialistiska kritiken av kapitalismen.
Demokratin var outvecklad. De flesta stater styrdes av enväldiga makthavare och överklassen kunde nästan hämningslöst exploatera underklassen.

Under medeltiden och fram till demokratins genombrott var staten mer eller mindre kungens och aristokratins egendom.

Men demokratins genombrott förändrade allt.
1809 avsattes kung Gustav IV Adolf genom en statskupp. Det kungliga enväldets tid var över. Riksdagen fick mer makt och domstolarnas självständighet ökade.
Folkets fri- och rättigheter stärktes genom folkskolan (1842), större frihet för företagare (1864), lika arvsrätt mellan könen (1845).

1862 års bestämmelser om kommuner och landsting och 1866 års tvåkammarriksdag byggde på personlighetsprincipen.
Dagens statsskick bygger på parlamentarismens principer, vilket betyder att riksdagen har den yttersta makten över såväl lagar och beskattning som regering och statsförvaltning.
Frikyrkorna, nykterhetsrörelsen, kvinno- och arbetarrörelsen bildade folkrörelser som ville förändra det gamla samhället.
1909 fick männen rösträtt och kvinnorna 1921.
Demokratins genombrott i Sverige var definitiv 1922.

Adam Smith och Karl Marx var geniala tänkare men Jämfört med de samhällen som Smith levde i på 1700-talet då Gustav III var kung i Sverige och det som Marx hundra år senare studerade har dagens samhälle och stat fått en helt ny innebörd.
Deras idéer ska inte skippas men anpassas till dagens demokratiska och öppna samhälle.

Demokratins genombrott, Sveriges Riksdag

Klassiskt liberala partiet, Vår politik från A till Ö

Svenska staten, Wikipedia

Daniel B Klein, i Smedjan, Timbro Libertarianismen stårinför ett vägskäl

Libertarianism, Mises-institutet

SAC, Vad är syndikalism

Sveriges kommunistiska parti, SKP, partiprogram

Socialdemokrati, Wikipedia

Moderaternas idéprogram

Liberalernas partiprogram

Socialdemokraternas partiprogram

Vänsterpartiets partiprogram