Marios Blogg II

Jag roar mig här med att göra en servettskiss kring världsstaten. Som jag tänker mig blir måste världsstaten bli en sammansmältning och avknoppning av FN, FN:s underorganisationer, EU och andra överstatliga demokratiska organisationer. Nationalstaterna får lämna ifrån sig en stor del av sin autonomi till den nya världsstaten. Endast demokratier kan ingå. Så här kan jag tänka mig. VÄRLDSRIKSDAGEN. 220 representanter Medborgarna i alla 110 demokratiska länder väljer varsin representant. Lika många utses av ländernas regeringar. VÄRLDSREGERINGEN. Trettio ledamöter Världsriksdagens 220 personer, som har en mandatperiod av fem år, utser en Världsregering som består av trettio ministrar. VÄRLDSRÅDET. 110 representanter Världsriksdagen utser 110 personer till Rådet som består av vetenskapsmän från de 110 länderna. Världsriksdagen, tillsammans med rådets ledamöter, fattar beslut som världsregeringen administrerar. Samtliga kan väcka förslag. Frågor remitteras till myndighete...

De flesta människor i världen vill leva i fred, sköta sitt värv i lugn och trygghet, respektera lagar och regler och arbeta i samverkan med naturen och mad sina medmänniskor. Men det finns samtidigt människor som struntar i lagar och regler, skiter i andra, agerar i strid mot människorätt och humanitet.   Sådana som låter sina egna begär gå ut över andra, utnyttjar systemet för egen vinning, skadar och förstör. Fuskare, tjuvar, mördare, misshandlare, skitstövler, bedragare. Inom civilrätten brukar dessa människor med lagens hjälp sättas inom lås och bom. Eller rehabiliteras. De har, genom sin laglöshet, förverkat sin frihet. Inom storpolitiken och världsekonomin går de däremot oftast fria. Att förtrycka ett helt folk går bra, men då en individ övar utpressning mot en annan är det olagligt. Anstiftan till mord är brottsligt men att beordra tusentals meniga soldater att döda hela befolkningar i krig är hedersamt. Diktatorer, militärjuntor, kuppmakare kan, utan risk, skaffa sig ...

Den 16 december 2021 uttalade sig Sveriges, Götes och Vendes konung: ”Mjölken är alldeles för billig.” Han sa det i TV. - Det kan du säga, var min spontana mening.   Men priser och kostnader, liksom inkomster är synnerligen relativa: Om man tycker en vara är dyr eller billig beror vanligen på a) hur mycket pengar man har att disponera b) hur angelägen man är om varan c) vad man jämför varan med d) hur stort behov av varan man har e) hur mycket det finns av varan på marknaden   Kungens tjänar ju rätt så hyggligt. Hans inkomst kommer från det så kallade apanaget som finansieras av skattebetalarna. Under 2020 beräknades apanaget till 146,4 miljoner kronor. Hur han använder de pengarna är hemligt. Som jämförelse har en en kvinnlig arbetare i privat sektor   en medellön på 27 300 kronor = 327 600 om året. (SCB) Om man jämför mjölkpriset med andra flytande drycker har kungen rätt. Mjölk är relativt billigt. 1 Liter mjölk kostar 14 kronor 1 ...

Jag anser att arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell samhällsutveckling. Utan detta axiom blir framförallt samhällsekonomin, åtminstone för mig, ett mysterium. Tanken är inte det minsta revolutionerande eller unik och jag är långtifrån ensam om den. Ändå kommer de flesta av dagens samhällsvetenskapare och debattörer, om de nu överhuvud bryr sig, invända att tanken om arbetet som alltings grund är ovidkommande och ålderdomligt. Att idéer är gamla behöver inte betyda att de är överspelade. Lika litet som att allt gammalt är rätt. Eller allt nytt är viktigt. Klart är att Adam Smith, David Richardo och Karl Marx satte arbetet och produktionen som grunden för samhällsekonomin. För att inte tala om Abraham Lincoln och August Strindberg. Tanken var inte ny ens då men tämligen allmän. Adam Smith (1723-1790) skrev 1776 bland annat i "Wealth of Nations". ”Arbetet som utförs år från år är den fond som ett folk i grund och botten lever p...

Politiker måste lyssna på folket! Jaha, och vilken är folkmeningen? Finns det en enda fråga, ett enda problem som hela folket är enigt om och överens om att lösa på ett gemensamt sätt? Är inte politikernas uppgift är att jämka samman de miljontals olika och ofta motstridiga meningar om allt som myllrar upp i folkdjupet? I Sveriges Radios P1 sänds varje vardag ett halvtimmesprogram som heter ”Ring P1” Lyssnarna får ringa in och säga sin mening om vad som helst. Oftast är de som ringer missnöjda med det ena eller andra. Programledarens uppgift är att kommentera och nyansera men inte i första hand att argumentera emot. ”Ring P1”är väl det enda media där folkmeningen, om det nu finns en sådan, kommer till tals. Lyssnar man till programmet kan man lätt konstatera att inringarnas uppfattningar i olika frågor är mer eller mindre välgrundade och framför allt olika. Tisdagen den 14 december 2021, klockan 9.30, ringde till exempel en man som var missnöjd med PostNords brevutdelning och ...

Arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell utveckling. Utan den insikten blir det mesta i samhället ett mysterium. Hur väl förvaltas denna insikt och vad får dagens skolbarn lära sig om arbetets och produktionens betydelse för samhällsutvecklingen? Inte för att det var bättre förr men i Elsa Beskows läsebok ”Vill du läsa?” som utgavs första gången 1935 fanns ett kapitel om detta. Boken, som var avsedd för andra skolårets barn, påverkade flera generationer svenskar. Kapitlet hade rubriken ”Den nya staden” och presentas I form av ett skådespel om arbetslivet på hela tjugo sidor framåt.   Meningen är att klassen ska kunna spela upp handlingen som teater. Sagospelet är ett försök att på ett pedagogiskt sätt presentera näringslivet som sörjer för våra grundläggande behov. Det sker här ur småstadens perspektiv. (Elsa Beskow bodde i Djursholm.) Berättelsen handlar om Byggmästaren som har funnit en solig bergstopp, där han tycker att en ny stad bord...

Makten i samhället har undersökts och diskuterats de senaste sextio åren. Boken ”Monopol och storfinans - de 15 familjerna” en bok från 1965 av C.-H. Hermansson Rabén & Sjögren, blev mycket omdebatterad. Diskussionen ledde till att riksdagen tillsatte en koncentrationsutredning 1967. ”Koncentrationsutredningen. Ägande och inflytande inom det privata näringslivet Koncentrationsutredningen V” Statens offentliga utredningar 1968:7 Finansdepartementet Statens industriverk presenterade en utredning ”Ägandet i det privata näringslivet” en SIND 1980:5 1982 tillsatte den norska regeringen Bratteli en maktutredning. ”Maktutredningen. Slutrapport. NOU 1982:3”. År 1985 tillsattes den svenska Maktutredningen, som 1990 presenterade sin slutrapport ”Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44)”. Utredningen bidrog till en diskussion om makten i Sverige, om internationaliseringens effekter och den enskilde medborgarens möjligheter att på­verka sina levnadsvillkor. Olof Petersson som ...