Utmaningar och problem

Numera finns inga problem.

De har ersatts av utmaningar.

Problemlösning är ute. Nu ska utmaningar tacklas.
En utmaning möter man med beslutsamhet och handlingskraft. Som Alexander inför den gordiska knuten.
Ett problem däremot kräver analys och eftertanke. Man försöker lösa knuten.

Visst kan ett problem vara en utmaning och tvärt om.
Men varför ska just problem ersättas av utmaning? För mig är det ett problem.

Man kan förstå varför politiker anammat språkförändringen. ”Vi står här inför ett problem” låter mesigare än ”vi tacklar denna utmaning”.

Jag förstår också att språket ständigt förändras.
Men det finns olika språkförändringar. Dels i det spontana vardagsspråket där flicka blir tjej, där ”grym” blir en positiv förstärkning, där utländska ord smyger sig in i svenskan.
Dels finns de administrativa språkförändringarna som introduceras i syfte att förändra verkligheten som att ”svart” ersätter neger, invalid blir rörelsehindrad.
Näringsliv, byråkrati och förvaltning behöver inte längre lösa problem. De tar itu med utmaningar.

Eller som på 1980-talet då sjukhusen började ägna sig åt produktion i stället för vård. Det var då New Public Management började tillämpas inom välfärden. De sjuka blev vårdkonsumenter. Eller kunder. Vårdproducenterna skulle bli effektiva och leverera en så kostnadseffektiv produkt som möjligt.
Vården marknadiserades, läkarna började jobba efter prislistor i stället för utifrån vårdbehov.

Jag tror inte att det ligger någon konspiration bakom de administrativa och språkliga förändringarna. Språket speglar en allmän samhällstrend. Motiven till förändringarna inom välfärden var att sänka de offentliga kostnaderna, skapa större valfrihet och flexibilitet.

De språkliga förändringarna matchade de administrativa förändringarna samtidigt som de språkliga förändringarna trubbade av vaksamheten mot de negativa förändringarna av marknadsanpassningen.

Därför står vi nu inför ett problem.

New PublicManagement, Wikipedia