Vilka köper knarket?

Knarkmarknaden består, som alla andra marknader, av producenter, handlare och konsumenter.

Handeln är lönsam och här kan en distributör faktiskt, med två tomma händer, arbeta sig upp från fattigdom till rikedom.

Man behöverinte vara ett geni för att förstå att skjutningarna och den organiserade brottsligheten är en följd av kampen om knarkhandeln.
Kampen om marknaden är hård. Stora pengar står på spel.

Det är heller inte svårt att fatta att utan efterfrågan skulle handlarna inte kunna tjäna pengar och status på knarket. Det är bara att följa pengarna.

Så länge det finns en efterfrågan på knark kommer det också att finnas producenter.

Undersökningar visar att allt fler använder knark i Sverige. Och att efterfrågan ökar.

Under sju dagar mellan den 15 och den 21 oktober 2019 tog Henriksdals reningsverk vattenprover från avloppsvattnet under 24 timmar från två av avloppsinfarten i centrala Stockholm.
Upptagningsområdet rör hushåll som är kopplade till 850 000 personer i alla åldrar som bor i centrala och södra delarna av Stockholm. Det här innebär dels att inte hela Stockholm omfattas – Västerort, Bromma, Lidingö och delar av sydöstra Stockholm saknas till exempel.

I genomsnitt fann undersökningen att det varje dag konsumerades motsvarande 255 600 doser cannabis, 4 810 linor kokain och 64 443 doser amfetamin.
Bara den veckan togs droger för nästan 31 miljoner kronor i det testade området.

Nu vill den nya regeringen skärpa straffen mot knarkhandlarna. Bura in dem och straffa dem hårt,
Det är naturligtvis rätt. Samhället ska ta kamp mot kriminaliteten.

Men så länge som efterfrågan finns kommer marknaden att finnas. Att bura in en handlare betyder att två andra dyker upp och slåss om markandsutrymmet.
Konkurrensen om handeln hårdnar.

Borde man då inte försöka stoppa efterfrågan? Det är ju efterfrågan och konsumtionen som håller igång handeln och därmed kriminaliteten.

Det är redan olagligt att sälja, framställa, förvärva, bearbeta, transportera och inneha narkotika. Det är också olagligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare. Narkotikabrott kan leda till fängelse i upp till tio år.

Men varför går ingen in för att skärpa straffen för köparna?
Jo, här finns det några problem.

För det första är det svårt att veta vilka som köper och använder knark.

Man kan också hävda att det skulle drabba missbrukare. Missbruk  är en sjukdom eller ett socialt problem. Du ska inte klassas som kriminell bara för att du är sjuk.

Extremliberaler vill släppa bruket av knark helt fritt. De menar att då skulle knarket säljas lagligt och de kriminella skulle tappa sitt monopol på handeln.

Det är inte lätt.
Men vill man stoppa skjutningarna måsta man nog strypa konsumtionen och efterfrågan på knark.

 

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, Narkotikaprisutvecklingeni Sverige 1988–2019, Rapport 191 Stockholm 2020

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, Narkotikamarknader. En studieav smuggling, gatuförsäljning, internethandel och köpare,. Rapport 2021:10

SvT 12 december 2019, Undersökning visar: Stockholmare köperdroger för 30 miljoner i veckan

Dagens Arbete, Knarket i industrin, artikelserie.

Marios blogg, 22 oktober 2021, Hur vanligt är knarkandet påjobbet?