Yttrandefrihet och objektivitet

I Sverige har vi yttrandefrihet.

En modig man demonstrerar denna rättighet genom att offentligt bränna Koranen.
Han retar därmed, i Sverige boende och troende, muhammedaner som ställer till bråk.

Om Rasmus Paludan verkligen ville utmana etablissemanget, och hävda principen om yttrandefrihet där den saknas, kunde han ju visa sina konster i Iran, Turkiet, Afghanistan eller Saudi Arabien.
Det vore modigt. Men skulle nog innebära döden för honom.

I stället kostar hans uppvisning den svenska polisen, och därmed skattebetalarna, 43 miljoner kronor.

Jag anser att han, trots allt, ska ha rätt att bränna Koranen. Liksom vem som helst, till exempel en islamist, skulle ha rätt att offentligt bränna Bibeln, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter eller den Svenska Flaggan.
Såna handlingar är bara symboliska.

Men frågan är mer komplicerad.

Det finns många skäl för yttrandefrihet. Ett är att alla yttranden måste fram för att vi ska kunna komma fram en objektiv ”sanning”.

När Amnesty International den 4 augusti 2022 presenterade ett pressmeddelande om hur civilbefolkningen drabbas till följd av Ukrainas militära stridstaktik i försvaret mot Rysslands invasionskrig, blev det ett herrans liv. Många ansåg att Amnesty gått ryssarnas ärende genom sin rapport och i stället borde hållit käften.

I sitt pressmeddelande hade Amnesty skrivit att de besökt 19 städer och byar där ukrainska styrkor upprättat baser precis intill där civila bodde. Styrkorna utsatte därmed de civila för risk för inkommande rysk eld.

Enigt reglerna om internationell humanitär rätt (IHL), ska alla parter i en konflikt undvika att placera militära mål inom eller i närheten av tätbefolkade områden.
Krigets lagar vill skydda civila, och det var därför som Amnesty International uppmanaralla regeringar att följa dem.

För övrigt hade FN:s människorättskommissariat (OHCHR) 29 juni publicerat en rapport med liknande slutsatser, liksom Human Rights Watch den 21 juli.

Men många ansåg att Amnesty borde hållit käften, eftersom det var Ryssland som hade angripit Ukraina.

“Krigets första offer är sanningen” skrev Ethel Snowden 1915 (1881-1951) en brittisk labourpolitiker och feminist.

Så sant.

 

Amnesty kommenterar pressmeddelande om Ukraina

Amnesty Brev om Ukraina till våra medlemmar och supporters

The Officeof the High Commissioner for Human Rights , OHCHR

Human Rights Watch

Rasmus Paludans valmöten har kostat polisen över 43 miljoner, SR