Hur tänker du rösta? Orientera dig i politiken.

Du kan göra olika avvägningar när du röstar i riksdagsvalet 2022.

Och det oavsett vilket parti du sympatiserar med.
Du kan rösta med hjärtat eller med hjärnan, rösta taktiskt eller ideologiskt.

1. Du röstar med hjärtat. Du väljer efter ideologi och väljer det parti som du tycker är bäst.
Det spelar ingen roll att partiet, till exempel på grund av sin litenhet, inte har en chans att förverkliga sitt fina program. Du röstar till exempel på FI fast du vet att de inte klarar spärren.
Eller så röstar du på liberalerna fast det riskerar att åka ur riksdagen. Somliga kallar det för en bortkastad röst.
Du tänker att ”min röst bidrar ändå till att det rätta partiet blir större.”

2. Du röstar på det minst dåliga alternativet.
Inget parti har ett program som till hundra procent stämmer med dina åsikter.
Du väljer därför det parti som är minst dåligt i förhållande till dina värderingar.

3. Du röstar med hjärnan.
Du röstar på det parti som du kan tolerera och som samtidigt är tillräckligt stort för att ha en möjlighet att genomföra sitt program. Om valet står mellan KD och M, väljer du M. Om valet står mellan V och S, väljer du S.
I praktiken gäller det således endast de tre största partierna.
Eller så röstar du till mitten, eftersom du räknar med att ett mittenparti kan få igenom sina förslag genom att bli vågmästare mellan blocken.

4. Du röstar för att hindra ett sämre alternativ att vinna.
Du röstar till exempel på M för att hindra S att bilda regering. Eller på S för att hindra SD från att få inflytande. Eller tvärt om.

5. Stödröstning, eller taktikröstning.
Du röstar på ett parti som riskerar att falla ur riksdagen på grund av 4-procentregeln.
Du vill med din röst rädda partiet från att åka ur riksdagen.
Förr var det sossar som röstade på V (SKP) för att V (SKP) skulle få vara kvar i riksdagen. De kallades för ”Kamrat fyra procent”.
I årtes val gäller det Liberalerna, KD och Miljöpartiet.

Orientera dig i politiken
Det politiska landskapet har förändrats de senaste trettio åren.
Förr stod liberalism, socialism och konservatism mot varandra.
I dag är det socialliberalism, dogmatisk liberalism och konservatism.
Inget parti är renodlat det ena eller det andra eller tredje. Men de dominerar i olika partier.
Socialliberalismen finns i alla partier. Det största socialliberala partiet är Socialdemokraterna.
Dogmatisk liberalism finns hos samtliga partier men dominerar hos Moderaterna.
Konservatism företräds av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Kapitalism och markandsekonomi är inga ideologier.
De är de historiskt givna ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden som utvecklats under årtusenden och inom vilka vi i dag alla lever.
De olika ideologierna är olika recept på hur samhället ska förhålla sig till kapitalismen och marknadsekonomin.

Socialliberalism, Wikipedia

Dogmatisk liberalism, kallas också nyliberalism eller klassisk liberalism, Wikipedia

Konservatism, Wikipedia