Tolv myter om krig

För sjuttio år sedan fick jag mitt första jobb. Det var som lärling hos en sadistisk målarmästare.

Han beklagade ofta att judarna och amerikanerna hade vunnit andra världskriget. Det hade varit bättre om tyskarna hade vunnit, ansåg han.
Han sa att krig var nödvändiga eftersom världens befolkning med jämna mellanrum måste decimeras. Jag delade aldrig hans uppfattningar och blev inte målare.

Målarmästaren uttryckte en ganska vanlig myt om krigets nödvändighet.
Det finns många myter om krig.

Här är några av dem:

1. ”Krig går inte att undvika.”
Det är determinism och bygger inte på någon känd naturlag. Krig har många gånger undvikits.
De flesta människor vill leva i fred och hellre älska än slåss. De flesta vill kunna umgås med sina grannar i stället för att bråka med dem.

2. ”Krigiskhet finns i den mänskliga naturen.”
Lusten att tävla, kämpa och konkurrera är inte detsamma som krig.
De flesta konflikter löses genom förhandling och överenskommelser.
Normala människor har en stark motvilja mot att döda andra människor.
Medkänsla och vilja till samarbete är däremot typiskt mänskligt.

3. ”Krig har alltid funnits. Redan urfolken krigade.”
Vi har för det mesta haft fred. Krigen har varit abnormiteter.
Urfolkens krig var mer att likna vid tävling, visserligen med dödlig utgång, men aldrig som dagens krig syftande till total underkastelse av fienden.
Medeltidens krig mellan småfurstar, kungar och kejsare kostade massor av människor livet men utkämpades ofta mellan soldater på slagfält.
Med trettiåriga kriget inleddes krigets industrialisering. Krigen blev totalitära och påverkade alla delar av samhället.
Krig förutsätter en auktoritär makt som kan dirigera maktlösa underhuggare att offra sina liv för en ofta inbillad sak.
Krigen har alltid varit beordrade av en överhet som underklassen tvingats utföra.
Mord betraktas annars som ett brott. I krig blir mordet en bragd.

4. ”Krig uppstår på grund av konflikter och kriser.”
Brist på resurser, bråk om egendom, miljöproblem, överbefolkning, sociala klyftor kan skapa konflikter, men därifrån är det långt till krig.
Revolutioner behöver inte ske genom krig.
I Norden har fredliga revolutioner varit mer framgångsrika för underklassen än i länder där omvälvningen skett med våld.
Fattigdom kan bara bekämpas med arbete och en förnuftig fördelning av överskottet. Krig är förstörelse av värden och därmed motsatsen till arbete.
Kriserna kan bara lösas genom mänskligt förnuft och samarbete. Krig är oförnuft.
Ickevåld - förhandling, avtal och överenskommelser, ekonomiska sanktioner - är alltid möjliga alternativ till krig.
Blodiga revolutionerna och inbördeskrig har resulterat i antites. Vinsten för dem som gjorde revolution uteblev och gav upphov till ny despotism. Franska revolutionen ledde till Napoleons kejsardöme, ryska revolutionen blev Stalins bolsjevikiska välde. Det finns många exempel.
 

5. ”Vi måste försvara vår nation, vår demokrati, vårt folk, vår religion, vår ideologi, vår gemenskap mot fienden.”
Inget krig kan erövra folks tankar och idéer. Historien visar att det är tvärt om. Putin ville begränsa NATOS makt. Resultatet blev motstasen.
Men om någon anfaller ska vi väl försvara oss? Ja det blir nödvändigt. Men försvaret kan vara mer eller mindre passivt. Gandhi och Mandela ger exempel.
Exempel på motstasen: Nazitysklands ockupation av Danmark och Österrike skedde utan militärt motstånd. Vad vann Tyskland på det? Vad blev resultatet av krigen mot Afghanistan och Irak?

6. ”Vi måste försvara vår heder.”
Hedersrelaterat våld mellan enskilda som vendettor och skjutningar på öppen gata är förbjudna i upplysta länders lagar.

7. ”Vi måste upprusta för att försvara vår säkerhet.”
Idén leder till en stats rustning, som besvaras av grannstaten med upprustning, som leder till en upptrappning av militära resurser på bägge sidor.
Samtidigt måste upprustningen motiveras vilket sker med propaganda. Krigsrisken ökar.
Krigsallianser, s.k. försvarsallianser, ökar risken för krig.

8. ”Vi krigar för fred och rättvisa.”
En vanlig tes från krigsherrar som vill mana folket till krig oavsett vilka de verkliga avsikterna är.
Trettioåriga kriget (1618–1648) har beskrivits som ett krig mellan katoliker och protestanter. Men det var ett krig mellan småfurstar och ett led i enandet av Tyskland.
Gustav II Adolf gick med för att kapa åt sig en del av Tyskland. I dag har vi inget kvar av det.

9. ”Krig och krigsförberedelser skapar fred och stabilitet.”
"Om du vill ha fred, förbered dig för krig" skrev den romerske författaren Publius Flavius Vegetius Renatus i sin bok Epitoma rei militaris ("Sammandrag om krigskonsten" från 400-talet.
När Storebror proklamerar nyspråk som säger att ”Krig är fred”, i George Orwells roman ”Nittonhundraåttiofyra” från 1948, är det ett eko av detta citat.
Att krig alltid till sist leder till fred visar ingenting annat än att krigen är onödiga.

10. ”Vi bekämpar terrorism.”
Krig har aldrig varit lösningen på terrorism. Terrorism är krig och bör bekämpas med lag och demokratiska medel.
Skulle USA ha svarat med att köra in missiler i Mecka efter 11-septemberattacken?
Putin motiverade Rysslands invasion i Ukraina 2022 med denna myt.

11. ”Krig är bra för ekonomin och gynnar krigsmakarna.”
Jo, efter kriget stimuleras ekonomin genom uppbyggnaden av de värden som förstörts i kriget. Men det är inga framsteg bara en återuppbyggnad av det som fanns före kriget.
Hur många har tvingats dö för denna myt?

12 . "Kriget är bara en fortsättning på politiken, men med andra medel" skrev den preussiska generalen Carl von Clausewitz (1780-1831) .
Typiskt uttalande av en general som inte sett en fungerande demokrati.
Politik i en demokrati är till för att lösa konflikter genom förhandlingar, kompromisser och avtal. Kort sagt: Med fredliga medel.

 

Hans Corell ”Försvarsallianser –   en framtida nödvändighet”

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE