Inlägg

Hur man än vänder sig…

Dramatikern Stina Oscarsson skriver 2023-03-04 i SvD ”Orolig – varför tackade jag ja till intervjun?” Oscarsson är pacifist och får frågor om Socialdemokratins snabba omsvängning om NATO Hon kan inte förklara att sossarna, utan att först fråga medlemmarna, kunde byta åsikt så snabbt. ”Efter att sossarna svängde om Nato och vänstern om vapenleveranser har man ingenstans varit intresserad av andra perspektiv. Det militäriska tänkandet genomsyrar allt”, noterar Oscarson besviket. Oscarsson saknar alltså en debatt om fredsalternativet vid sidan av allt krigslarm. Att det talas tyst om freden håller inte BP:s ledarskribent Karin Phhil med om. Hon biter sig i stället vällustigt fast i frågan hur kunde det gå så snabbt då sossarna bytte åsikt o ch hon påminner om att ”Peter Hultqvist, med en dåres envishet, länge upprepade att vi inte ska gå med i Nato. Under partiets kongress i november 2021 gav Hultqvist ett tydligt besked:  ”Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge...

Krig eller fred?

Det militära och politiska etablissemanget i värdens demokratier -Nato - utgår från postulatet att fred mellan Ryssland och Ukraina endast kan uppnås genom att Ukraina besegrar ockupationsmakten. Bara mer vapen, mer krig kan leda till fred. Några försök till fredförhandlingar existerar inte. För en månad sedan presenterade Kina en plan för fred i Ukraina. Det ska naturligtvis inte uppfattats som ett färdigt förslag och bör kritiskt granskas. Förslaget är säkert garnerat med diverse fällor. Men ytterst få svenska medier har kommenterat texten. USA avfärdar naturligtvis Kinas "fredsförslag" som oacceptabelt. Marianne Björklund, DN: kallar Kinas fredsplan för inte trovärdigt ”eftersom Kina bara talar med Ryssland”. Finns det fler fredssamtal på gång? Vad kostar kriget i människoliv, lemlästade, skadade, hemlösa, gråtande? Hur stora värden förstörs inte i Ukraina? Vilka mängder resurser skyfflas in i denna förstörelseapparat? Är det inte dags att ge freden en...

Bidrag eller basinkomst

”Varför ska arbetsföra leva på bidrag? Ge oss ’Arbetslinjen 2.0” utropar Alice Teodorescu i tidskriften Affärsvärlden den 7 mars i år. Hon har läst en utredning från Svenskt Näringsliv där det framgår att 1,3 miljoner individer i Sverige i arbetsför ålder varken är självförsörjande eller studerande. En fjärdedel av alla svenskar i arbetsför ålder behöver försörjas av andra. ”Det är orimligt att människor i Sverige, år efter år, kan försörja sig på de bidrag som var tänkta som övergångslösningar i nödsituationer. Enligt Teodorescu finns det anledning ”att fundera över varför arbetsföra människor överhuvudtaget ska kunna erhålla försörjningsstöd. Rimligare vore att knyta bidragen till ett aktivitetskrav.” Den som inte arbetar ska heller inte äta.                  I tidskrifen Syre, den 5 mars, har forskaren, lektorn vid Lunds universitet och författaren Roland Paulsen intervjuats. Roland Paulsen fick e...

Problemsammanflätning

På grund av diverse sjukdomar har jag, under ett par veckor, varit patient på Mälardalens Sjukhus. Som sådan inser man snabbt, att utan invandrare, skulle vården inte kunna existera. Nästan all personal, från sjuksköterskor till städare, kommer från andra länder än Sverige. Det gäller även läkarkåren. För en patient är det inte helt problemfritt. Många som arbetar inom vården är svåra att förstå eftersom de bryter på sina egna modersmål. De obligatoriska munskydden underlättar inte kommunikationen. Missförstånd uppstår lätt mellan patient och personal och personalen emellan. Sjukvårdarna arbetar i skift. Varje skiftbyte innebär att information om patienterna ska förmedlas mellan skiften. Det är lätt att en och annan stafettpinne tappas. Eftersom arbetet dessutom ska gå snabbt och effektivt ökar risken för att den bristande kommunikationen ska leda till att patienter blir lidande. Här finns problemet i den industriella sjukvårdsorganisationen som införds på 1980-talet. Då b...

Jag - politisk kommentator, influencer, akademiskt utbildad samhällsvetare, författare och arbetslivsexpert

Eftersom jag var fullmäktigeledamot i Huddinge kommun åren 1964-1968 och fortfarande är politiskt intresserad kan jag lugnt titulera mig ”politisk kommentator”. Då jag dessutom regelbundet skriver på min blogg är jag också en ”Politisk influencer”. Och så gick jag ju kvällskurser och tog 20 poäng i respektive statskunskap, sociologi och vuxenpedagogik på Stockholms universitet 1970-1974 så jag kan påstå att jag har akademisk utbildning i samhällsfrågor. Jag har dessutom skrivit några böcker, bland andra: ”Fram med fakta : handbok i informationssökning med Internet ” 1997, Studentlitteratur och ”Internetionalen : fackligt internationellt arbete och Internet” 2001, Atlas förlag. Är därmed utan tvekan författare. Eftersom jag från 14 års ålder, genom deltagande observation, närstuderat arbetslivet, så är jag dessutom arbetslivsexpert. Så nu vet du det.   Nina Rung Nina Rungs akademiska luftslott, Kvartal Marios Blogg  

Min filmkanon

Det behövs inte någon nationell kanon när det gäller konst, litteratur, scenkonst, film, musik och andra kulturyttringar. Däremot kan ju var och en ha varsin personliga filmreferens utifrån egna erfarenheter och intressen. Här är min lista på de bästa filmer jag har sett genom åren. I den ordning som jag såg dem. Det är filmer som gjort intryck på mig och som fastnat i mitt minne. Pinocchio , av Walt Disney gjord 1941. Svensk biopremiär 3 februari 1941 . Såg den med farsan när jag var fem år gammal.(1942) på Garbio på Hornsgatan i Stockholm. Min första film. Barnen från Frostmofjället , (1945). Såg den som åttaåring på Kaza i Hammarbyhöjden. Trollkarlen från Oz , gjord 1939. Såg den på Kaza som tioåring. Räknar fortfarande filmen som en av de bästa. Sången ”Ovan regnbågen” var speciellt skriven för Judy Garland i huvudrollen som Dorothy Gale. Robin Hoods äventyr, med Errol Flynn och Olivia de Havilland, är en amerikansk äventyrsfilm i Technicolor från 1938 i regi av Mic...

Det utvalda folket

Judarna ser sig själva som det utvalda folket som har fått sitt uppdrag av Gud. En troende jude tillhör således inte bara en religion utan tillhör även det utvalda folket. Judarna tänker att de har blivit utvalda av Gud – de har blivit utvalda att leva efter Guds bud. Den inställningen och självbilden kan förklara en del av konflikten mellan Israel och Palestina. En annan förklaring ligger naturligtvis i den historiska bakgrunden. På 1840-talet levde 12 000 judar i Palestina, vilket var några procent av den totala befolkningen. 1871/1872 utgjorde de 4 procent av områdets befolkning. 1896 publicerade den ungerske juden Theodor Herzl (1860-1904) boken Judestaten där han propagerade för ett judiskt nationalhem i Palestina. 1917 utfärdade Storbritannien Balfourdeklarationen om att ge det judiska folket ett hemland i det land som de blev fördrivna från år 135 e.Kr. Men britterna lovade samtidigt araberna att Palestina skulle bli en självständig arabisk stat efter första världsk...