Inflation och spekulation

Världspriserna på livsmedelsråvaror har ökat kraftigt de senaste åren, i vissa fall med över hundra procent. 

Det syns i butikernas dagligvarupriser på kött, kyckling, ägg, mjölk och grönsaker som har gått upp rejält. Elkostnaderna ökar. Allt blir dyrare.
Det kallas inflation.

Inflationen i Sverige mäts som förändringen i konsumentprisindex, KPI.
Riksbanken använder, sedan september 2017, konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, för inflationsmålet (Förändringen räknat från samma månad föregående år). 
KPIF beräknas på samma sätt som KPI, men effekten av ändrade bostadsräntor räknas bort.

Inflationstakten enligt KPIF, var 7,2 procent i maj 2022. Det är den högsta inflationstakten sedan december 1991.

Enligt SCB var ökningen för livsmedel och alkoholfria drycker den största på 39 år.
Ökade elpriser samt transportpriser, där drivmedel och inköp av bilar ingår, bidrog också till årsförändringen.

Vad som orsakar inflation finns det delade meningar om.
Somliga förklarar att inflationen beror på att det har tryckts upp för mycket sedlar.
Vilket betyder att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. Köpkraften minskar. Reallönerna sjunker.
Andra lägger huvudvikten vid att inflation uppstår då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare.
En tredje förklaring är att om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger kan företagen behöva höja sina priser som kompensation för stigande produktionskostnader. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit eller att oljan har blivit dyrare.
På 70-talet skylldes inflationen på löneökningarna.
Nu tvingas löntagarna att hålla igen sina lönekrav för att inte orsaka ytterligare kostnader för företagen som skulle öka inflationen.

Jag tror att inflationen beror på flera olika faktorer.
Covidpandemin har orsakat förluster för butiker, restauranger, kommunikationer och som allmänt produktionsbortfall. I många branscher har massor av anställda permitterats.
Under pandemin har staterna därför öst ut subventioner och bidrag till näringslivet. Miljardbelopp har pytsats ut för att rädda företagen från konkurs.
Då pandemin är över, och allt återgår till vanliga förhållanden, visar det sig att den ekonomiska krisen inte enbart beror på coronaviruset. Den var på gång redan före coronan. I det perspektivet har delar av näringslivet fått konstgjord andning. I normala fall skulle de tvingats att lägga ner, omvandla sig eller effektivisera.
Börsvärdena rasar. Kronkursen fluktuerar. Kriget i Ukraina påverkar.

Spannmålskrisen har också gjort att spekulanter på råvaror tjänat stora summor då priserna höjs. De senaste månaderna har vissa lyckats öka sin avkastning med 50 – 60 procent på bara några månader. Experter menar att spekulationerna driver upp priserna, vilket ökar risken för svält.

Inflationen kommer naturligtvis att skapa missnöje hos väljarna. Trots att inflationen är global kommer folk i Sverige att anklaga våra inhemska politiker för att ha orsakat prishöjningarna. Eller i varje fall kräva att politikerna ska göra något åt dem.

Och det går ju bra om man utesluter en massa krångliga samband och sammanhang.

Hur mäts inflation? Sveriges Riksbank

Ekonomifakta, Inflation

Inflation, Wikipedia

SCB, 

Inflation– allt du behöverveta men aldrig vågat fråga om, LO


Inflationstakten i Sverige den högsta på 31 år, Affärsvärlden

Nationalekonomi är ingen objektiv vetenskap, Marios blogg 2017