Vilka bestämmer dagordningen?
Vilka är det som i dagens krigsupphetsade läge har problemformuleringsprivilegiet?
Inte är det fredsrörelserna.
I stället är det militären som tagit över informationen.
Säkerhetspolisens chef dyker upp i intervjuer, vapenexperter och militärsrateger
berättar om kriget, politiker kryper upp och ner i stridvagnar, krigsrapporteringen
är massiv.
Säpo och krigsmakten varnar för att kriget kommer. Gotland militariseras.
Skattepengar strömmar till upprustning, vapen skickas till Ukraina.
Plötsligt får vi intryck av att Sverige är direkt hotat av Ryssland.
Enda sättet att behålla vår demokrati tycks vara att gå med i NATO och det
måste ske snabbt. Är man emot Nato är
man Putinvänlig.
Någon allsidig diskussion om för- och nackdelar med ett Natomedlemskap får inte
plats på dagordningen.
Säpos, Säkerhetspolisens, uppgift är att skydda
Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den
nationella säkerheten.
Försvarsmaktens,
militärmaktens, uppgift att planlägga rikets försvarsmedels användande och
utföra det för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelsearbetet samt verka
för enhetlighet och samverkan försvarsgrenarna emellan.
De gör väl så gott de kan. Men medierna verkar tro att allt som militären och
säkerhetspolisen säger är verklighetsbeskrivningar.
Vi mediekonsumenter får lita till vår källkritiska förmåga.
Att vara källkritisk är ett sätt att värna demokratin.
Ett modernt psykologiskt försvar ska värna om demokratin och säkerställa ett
öppet och demokratiskt samhälle med åsiktsfrihet och fria medier.
De krafter som vill motverka ett öppet och fritt
samhälle kan försöka göra det genom till exempel lögner och propaganda. Det kan
handla om att förstärka konfliktytor som finns i samhället eller på andra sätt
bryta ned samhällets funktionalitet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har på sin webbplats en
snabblektion i källkritik.
”Källkritik – några snabba saker att tänka på
Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den
ursprungliga källan?
Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt
tänkande och agerande.
Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och
som tidigare har levererat bekräftad information?
Kontrollera om du kan hitta informationen i andra källor. Information från
endast en källa måste behandlas med stor försiktighet Verkar informationen vara
"för bra för att vara sann" så är den oftast det.
Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att
undvika att du endast letar efter info som förstärker din nuvarande åsikt.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, omkällkritik
Kommentarer
Skicka en kommentar