Sätt busarna i kurran!

En buse tar sig in i grannens hus, misshandlar dem som bor där, slår sönder inredningen i huset och slutligen skjuter ihjäl sonen i huset. Busen hotar dessutom att tända eld på hela kvarteret.

Naturligtvis hamnar busen i kurran.

När makthavare, som till exempel Putin, gör samma sak mot grannen Ukraina är det inte lika lätt att tillämpa rätten. Historiskt sett har krigshetsare och nationalister som Gustaf II Adolf, Karl XII, Stalin, Mussolini eller Hitler inte dömts för sina brott. Mussolini blev visserligen straffad av en uppretad mobb men aldrig ställd inför domstol.

I dagens informationsflöde är det mest kriget som dominerar.
Men förhoppningsvis kommer, förr eller senare, en fred. Det brukar det göra.
Vad gör vi då för att bevara freden?  Ska krigshetsarna gå fria från ansvar?

Det finns faktiskt internationella institutioner som kan ställa våldsverkare till svars.
Vad som krävs är - liksom inom nationell rätt - lagar, polis, åklagare, försvarare, domstol och straffanstalter.

Den lag som gäller i sammanhanget är Folkrätten. Den består av regler om hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra.
Folkrätten kräver att FN-stadgan respekteras och att dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning efterlevs. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.
Då Putin och hans anhang invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra.
Putin motiverade, den 24 februari 2022, sitt angrepp på Ukraina genom att hänvisa till FN-stadgans rätt till självförsvar. Men han specificerade inte vilket väpnat angrepp Ukraina gjort sig skyldig till.

Putinregeringens så kallade ”säkerhetsförslag” före kriget var annars följande:
- Ingen ytterligare Nato-utvidgning. Ukraina får inte bli medlem i militäralliansen.
- De länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket) får inte tillföra fler styrkor och vapen.
- Nato får Inte genomföra insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.
- Inga USA-baser får placeras i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslog Putinregeringens att Ryssland och USA gemensamt skulle enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.
Nato uppfattade kraven som inblandning i andra länders angelägenheter och vägrade att förhandla om detta.

Det finns lagar även i krig, internationell humanitär rätt. Den ska balansera humanitära aspekter och militär nödvändighet i väpnade konflikter.

Den internationell humanitära rätten innehåller grundläggande principer som alla inblandade parter måste respektera och leva upp till.
En viktig sådan är distinktionsprincipen, som innebär att de krigförande parterna måste skilja på militära mål å ena sidan, och civila och civila objekt å andra sidan.
Parterna måste också iaktta försiktighetsprincipen, genom att vidta alla rimliga försiktighetsåtgärder i sina anfall. Här finns också förbudet och regleringen av vissa typer av vapen, vapensystem och stridsmetoder.

En stat är skyldig att gottgöra för de brott mot folkrätten som den är ansvarig för. Gottgörelse kan ske på olika sätt, bland annat genom att återställa situationen som staten befann sig innan brottet begicks. Gottgörelse kan också ske genom kompensation, som att betala för skador som orsakats, eller genom att ge upprättelse i form av en ursäkt eller att lagföra individer som misstänks för brott mot folkrätten.

Eftersom flera stater hänfört situationen i Ukraina till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) innebär att ICC kan döma över de brott som uppfyller villkoren för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott och som begås i Ukraina.

Övriga stater, inklusive Sverige, som inte deltar i kriget, har en skyldighet att säkerställa respekten för krigets lagar.

Debattartikel i SvD 2022-03-12 ”Invasionenav Ukraina måste prövas rättsligt” Företrädare för Nordens fem advokatsamfund.

Internationellabrottsmålsdomstolen ICC, 

Internationella domstolen i Haag, Wikipedia  

Internationellakrigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) är en domstol i Haag i Nederländerna som har till uppgift att åtala och rannsaka misstänkta krigsförbrytare från det forna Jugoslavien. Tribunalen upprättades 1993 av FN:s säkerhetsråd med stöd av VI kap, artiklarna 36 och 37, FN-stadgan.

Vilka regler styr i krig? 11 mars, 2022. Artikel från Försvarshögskolan.

Regeringen. Det här ärfolkrätt