Hårdare straff ingen lösning

Nationella politiker får allt mindre makt över den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen.

Miljökatastrofer, ekonomiska kriser, flyktingar, konflikter i omvärlden, globalisering, markandskrafter påverkar vår vardag allt mer.

Politikernas maktlöshet skapar missnöje bland medborgarna. Politikerföraktet frodas. Väljarna längtar efter alternativ till den rådande oordningen.  

Men ett område, som politikerna är suveräna på, är den nationella lagstiftningen.
Riksdag och regering är ju Den Lagstiftande Församlingen.
Så lagstifta, det kan dom. Och det gör de.

Det är därför som partier ständigt, från höger till vänster, kräver hårdare tag och skärpta lagar.

I valrörelsen blev lag och ordning en av väljarnas viktigaste frågor. Allt oftare blir kriminalisering den första åtgärden mot vitt skilda samhällsproblem.

Under senare år har straffen höjts, möjligheten att använda tvångsmedel som häktning har utökats och det har införts kriminaliseringar på nya områden.

Problemet är att dessa åtgärder sällan är underbyggda av forskning. Experternas roll är underordnad.
Ingen lyssnar på experterna.
Det finns till exempel  inga vetenskapliga belägg för att hårdare straff skulle minska brottsligheten.

”Ett uttryck som återkommer i direktiv, utredningar och propositioner är att lagstiftaren vill markera allvaret. Att allmänheten ser allvarligt på detta berättigar i sig en skärpning av straffet eller att en ny typ av handling ska kriminaliseras.”
Det säger universitetslektor vid Juridiska fakulteten, Linnea Wegerstad, vid Lunds universitet.
Hon har studerat problemet.

”Straffrättspopulism handlar just om att kriminalisering ses som lösning på många komplexa samhällsproblem utan att det finns stöd för att så är fallet.”

”Symbolisk kriminalisering handlar om att straffbelägga en handling – inte för att det kommer att innebära någon förändring i praktiken – utan för att visa politisk handlingskraft”, anser Linnea Wegerstad.


Läs mer
Linnea Wegerstad, Lunds universitet, Lagstiftning första åtgärden eller sista?


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nationalism göder militarism. Militarism föder krig

I dag har solidariteten med Ukrainas folk, och avskyn för Putinrysslands angreppskrig, skapat en krigshysteri i Sverige. Vi måste nu rusta för krig och gå med i militärpakter. Tankar och meningar för fred är inget som slår i dag. Inte för att allt var bättre förr. Men då fanns det i alla fall fredsrörelser. Åren före världskriget 1914 rådde det inte direkt världsfred. USA förde kolonialkrig i Filippinerna 1899-1902, det rysk-japanska kriget pågick 1904-05, Österrike-Ungerns annektering av Bosnien-Hercegovina skedde 1908-09, Marockokrisen 1911, Italiens krig mot Turkiet 1911-12, som slutade i Italiens kolonisering av Libyen, och de två storkrig som rasade på Balkanhalvön 1912-13.  Första italiensk-abessinska kriget (1895–1896), Anglo-zanzibariska kriget (1896), Grek-turkiska kriget (1897), Spansk-amerikanska kriget (1898), boerkriget (1899-1902) Men det bildades samtidigt motrörelser av människor som ville ha fred. Under senare delen av 1800-talet växte det fram en pacifis...
Läs mer

För femtio år sedan

Den 3 maj 1973, avslöjade journalisterna  Jan Guillou  och  Peter Bratt , i tidningen  Folket i Bild/Kulturfront  nr 9, att det i Sverige fanns en tidigare okänd underrättelseorganisation, IB. IB hade bland annat sysslat med åsiktsregistreting av kommunister inom fackföreningsrörelsen. Den socialdemokratiska regeringen förnekade IB:s existens och all känndedom om organisationen. Jag var studiesekreterare i Byggettan, som organiserade Stockholms timmermän, murare, byggmadssnickare och betongarbetare. Byggettan hade 1968 bildats genom sammanslagning av de olika yrkesgruppernas fackföreningar. Själv kom jag från betongarbetarfacket. Inom varje fackförening fanns sedan gammalt socialdemokratiska och kommunistiska fraktioner. Grov- och betongarbetarna hade sedan 1934 haft en kommunistisk majoritet. Sedan 1962 var jag medlem i SKP-VPK. När Pragvåren krossades av Sovjetunionen 1968 och alltför många inom partiet försvarde invasionen gick jag över till sociald...
Läs mer

Vad kostar Nobelfesten?

Den 10 december blir det Nobelbankett i Stockholms stadshus. 1 600 gäster är inbjudna till årets fest. För deltagarna är det skönt att för en gångs skull slippa laga mat, servera och diska. De kan bara sitta ner och njuta av allt överdåd. Årets meny har inte ännu avslöjats men vid den senaste banketten bjöds på Förrätt: Kalixlöjrom med gurka, inkokt kålrabbi, krämig dill och en sås på pepparrot. Huvudrätt: Anka fylld med svart trumpetsvamp och citrontimjan, potatis med karamelliserad vitlök, kryddpicklad gulbeta och rostad anksky. Serveras med savoykål med rökt shiitake, bakad lök och granolja. Efterrätt: Hallonmousse med chokladkräm & hallonmaränger. Därtill flödar fördrinkar, viner, likörer och annat drickbart. Notan blir säkert inte billig. Men det är inte bara käket som kostar. Inkvartering av gäster, hyror, konsert, operasångerska från Tyskland, transporter, polisövervakning, råvaror, köks och serveringspersonal, dekorationer, dansmusik och mycket annat kostar...
Läs mer