Sociala media skapar inte okunnigheten. Den visar bara att den finns.

Många förfasar sig över den avgrund av okunnighet, hat, aggression som väller fram ur folkdjupet i sociala media. Facebook, twitter och liknande sajter visar inte alltid folket från sina vackraste sidor.

De förfasade följer inte debattsajterna och orkar till exempel inte lyssna på radioprogrammet ”Ring P1” på SR eftersom de anser att det svenska folket där, på ett generande sätt, avslöjar sin dumhet. 

De förfasade borde kanske tänka på att i en demokrati har man rätt att vara okunnig. Den politiskt okunnige har samma rösträtt som den politiskt kunnige och har samma rätt att yttra sig.

Förr hyllades ”folket”.
”Folkets röst”, ”Tidningen Folket”, ”Folkets hus och park”, ”Folkpartiet”, ”Folket i Bild”. ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Det blev viktigt att skildra ”folkets” historia.
Det var ungefär samtidigt som rykande fabriksskorstenar var ett tecken på framåtskridande.

Den folkliga obildningen har säkert alltid funnits och fanns även i slutet av 1800-talet.
Men då började man försöka göra något åt den.

Folkskolan blev obligatorisk 1847. Fyrtio år senare tog arbetarrörelsen och liberala krafter tag i kampen mot obildningen och drog igång en omfattande folkbildningsverksamhet, byggde bibliotek, lockade folk till föreläsningar, undervisade och agiterade. Studieförbund startade. Folkhögskolor byggdes. Fackföreningsrörelsen och andra folkrörelseorganisationer gav ut tidskrifter, ordnade studiecirklar och kurser.
Folkrörelseföretag som Konstfrämjandet, Skådebanan, Litteraturfrämjandet med flera hade omfattande bildningsverksamheter.
Dessutom hade public-serviceradio ursprungligen en uttalad folkbildande uppgift.

En stor del av denna rörelse institutionaliserades efter 1950. En annan kommersialiserades.
Företag som enbart var ute efter profit kunde lätt konkurrera ut ideella företag som hade ett bredare och djupare syfte.

Information och kommunikation splittrades upp på många olika aktörer.
Folkbildningstanken försvann och förlöjligades.  Det blev upp till var och en att bilda sig själv.
Behovet av en bred och djup folkbildning glömdes.

Det är inte sociala medier som skapat den folkliga okunnigheten. Internet bara avslöjar den.

Folkbildningsrådet, Om folkbildning.

Internetstiftelsen,Svenskarna och internet.

Sociala medier. Wikipedia

Ulf Danielsson, Vi blir bara dummare.