No to NATO

Regeringen föreslår miljardsatsningar på försvaret.

Anledningen är den ökade hotbilden från Putins Ryssland.
Av samma orsak måste vi rusa in i NATO.

Men hur stor är risken att Ryssland ska anfalla Sverige?
Varför måste Sverige plötsligt rusa in i Nato?

Visst är Putin en galen stridspitt. Men även i Putins galenskap finns en viss logik.
Ukraina var till några år sedan ryskt. Sedan Sovjetunionens fall 1990 har kampen om Ukraina varit ett ständigt tvisteämne mellan de bägge staterna. Den ryska ledningen har hela tiden gjort anspråk på Ukraina. Därför ville Putin att Ukraina skulle stå utanför NATO. Han är rädd att ett sådant medlemskap skulle öka USA:s militära inflytande i närområdet.

Putin hade däremot ingen rätt att ta vare sig Krim eller att inta Ukraina. Han har ingen rätt att bestämma över om Ukraina ska gå med i EU eller NATO.  Putinrysslands invasion är ett brott mot FN-stadgan artikel 2, punkt 4. som säger att krig mellan stater är förbjudet.
”Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål.”
Men utifrån sin utgångspunkt kunde Putin ha sina skäl att göra något.

Några sådana skäl finns inte i Rysslands relation till Sverige. Kriget har inget med Sverige att göra. Sverige har aldrig varit ryskt.
Så varför skulle Putin kasta sig över Sverige?
Han har inga skäl att bekriga Sverige och han har inget att vinna på en sådan idioti.
Men alla talar nu om det ryska hotet mot Sverige.

Kan man få konkreta fakta om vad som är hoten mot Sverge?
Och det finns inga skäl att i panik rusa in i NATO. Vi kan lugnt avvakta med att diskutera ett sånt medlemskap. Nu har våra egna krigshetsare för stort inflytande på diskussionen.

 

Regeringens vårbudget 

Kungälvsposten 

Europaportalen Utrikesutskottet: Regeringen bör uttala en Natooption

Försvarsutskottet 

FN-stadgan  

 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nationalism göder militarism. Militarism föder krig

I dag har solidariteten med Ukrainas folk, och avskyn för Putinrysslands angreppskrig, skapat en krigshysteri i Sverige. Vi måste nu rusta för krig och gå med i militärpakter. Tankar och meningar för fred är inget som slår i dag. Inte för att allt var bättre förr. Men då fanns det i alla fall fredsrörelser. Åren före världskriget 1914 rådde det inte direkt världsfred. USA förde kolonialkrig i Filippinerna 1899-1902, det rysk-japanska kriget pågick 1904-05, Österrike-Ungerns annektering av Bosnien-Hercegovina skedde 1908-09, Marockokrisen 1911, Italiens krig mot Turkiet 1911-12, som slutade i Italiens kolonisering av Libyen, och de två storkrig som rasade på Balkanhalvön 1912-13.  Första italiensk-abessinska kriget (1895–1896), Anglo-zanzibariska kriget (1896), Grek-turkiska kriget (1897), Spansk-amerikanska kriget (1898), boerkriget (1899-1902) Men det bildades samtidigt motrörelser av människor som ville ha fred. Under senare delen av 1800-talet växte det fram en pacifis...
Läs mer

För femtio år sedan

Den 3 maj 1973, avslöjade journalisterna  Jan Guillou  och  Peter Bratt , i tidningen  Folket i Bild/Kulturfront  nr 9, att det i Sverige fanns en tidigare okänd underrättelseorganisation, IB. IB hade bland annat sysslat med åsiktsregistreting av kommunister inom fackföreningsrörelsen. Den socialdemokratiska regeringen förnekade IB:s existens och all känndedom om organisationen. Jag var studiesekreterare i Byggettan, som organiserade Stockholms timmermän, murare, byggmadssnickare och betongarbetare. Byggettan hade 1968 bildats genom sammanslagning av de olika yrkesgruppernas fackföreningar. Själv kom jag från betongarbetarfacket. Inom varje fackförening fanns sedan gammalt socialdemokratiska och kommunistiska fraktioner. Grov- och betongarbetarna hade sedan 1934 haft en kommunistisk majoritet. Sedan 1962 var jag medlem i SKP-VPK. När Pragvåren krossades av Sovjetunionen 1968 och alltför många inom partiet försvarde invasionen gick jag över till sociald...
Läs mer

Vad kostar Nobelfesten?

Den 10 december blir det Nobelbankett i Stockholms stadshus. 1 600 gäster är inbjudna till årets fest. För deltagarna är det skönt att för en gångs skull slippa laga mat, servera och diska. De kan bara sitta ner och njuta av allt överdåd. Årets meny har inte ännu avslöjats men vid den senaste banketten bjöds på Förrätt: Kalixlöjrom med gurka, inkokt kålrabbi, krämig dill och en sås på pepparrot. Huvudrätt: Anka fylld med svart trumpetsvamp och citrontimjan, potatis med karamelliserad vitlök, kryddpicklad gulbeta och rostad anksky. Serveras med savoykål med rökt shiitake, bakad lök och granolja. Efterrätt: Hallonmousse med chokladkräm & hallonmaränger. Därtill flödar fördrinkar, viner, likörer och annat drickbart. Notan blir säkert inte billig. Men det är inte bara käket som kostar. Inkvartering av gäster, hyror, konsert, operasångerska från Tyskland, transporter, polisövervakning, råvaror, köks och serveringspersonal, dekorationer, dansmusik och mycket annat kostar...
Läs mer